- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1493-1494

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cerneringskår ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cerro (sp.), kulle, berg; därför ofta (särdeles i
Syd-Amerika) förbundet nied namn på berg eller pass.

Cerro azul. 1. Hamn i Peru. Se Cañete. -
2. Solfatar i Chile. Se Descabezado.

Cerro blanco, bergspets bland Anderna. Se
Cayambe.

Cerro de Pasco, hufvudstad i depart. Junin
i sydamerikanska republiken Peru, 4,352
m. öfver hafvet, på en kall och öde högslätt,
320 km. n. ö. om Lima, med hvilket det står i
järnvägsförbindelse. 14,000 inv. (1889), mest
indianer och mestiser. Världsberömdt för sina rika
silfvergrufvor, som upptäcktes 1630 och som skola ha
lämnat omkr. 5,000 kg. rent silfver. Äfven tillgången
på kopparmalm är utomordentligt stor, och den kommer
säkerligen att tillgodogöras, så snart järnväg byggts
från Oroya, hvarigenom grufvorna komma i direkt
förbindelse med Callao.

Cerro de Potosi. Se Potosi.

Cerro Gordo, bergspass i Mexico, mellan Vera Cruz och
staden Mexico. Där blefvo 18 april 1847 mexikanerna
under Santa Anna slagna af den nordamerikanske
generalen Scott.

Cerro Largo, departement i östra delen af
sydamerikanska republiken Uruguay, på gränsen mot
Brasilien. 14,929 kvkm. 37,979 inv. (1902), 2 på l
kvkm. Hufvudstad är Villa de Melo.

Cers (lat. circius), Vent de Cers [vä de sår], en i
Provence förekommande benämning på nordvästvinden. Ett
vanligare namn för denna vind är mistral.

Cer-superoxid, kem. Se Cerium.

Cert, sjöv., fartygssort med afseende på byggnadssätt,
form, storlek, bestyckning och tackling. Krigsfartyg
indelas numera vanligen i olika "fartygsslag"
(linjeskepp eller slagskepp, kryssare, torpedfartyg
m. fl.), dessa åter efter sin storlek i "klasser",
och inom hvarje klass förekomma en eller flera "typer"
eller certer. O. E. G. N.*

Certaldo [t j er-], köping i italienska prov. Florens
(Toscana). Omkr. 3,000 inv. (1901; som kommun
9,120). Ännu visas där det hus, i hvilket Boccaccio
bodde och där han dog (1375).

Certeparti (lat. charta partita, fr. cartepartie,
it. carta partita, "deladt papper"), sjöv., fraktaftal
eller skriftlig afhandling angående fraktande af gods
å fartyg. Certepartiet upprättas mellan hufvudredare
eller befälhafvare och en eller flera befraktare
samt innehåller de villkor, under hvilka ett fartyg
blifvit befraktadt. Certeparti brukas vid alla
befraktningar af helt fartyg eller större delen däraf.
R. N.*

Certhia, zool. Se Trädkryparsläktet.

Certifikat
(fr. cerlificat, af lat. certus, säker,
och facere, göra), skriftligt intyg, betyg,
beriktigande. - Sjöv. Svenskt
nationalitets- och registreringscertifikat
utfärdas, jämlikt
k. förordningen ang. registrering af fartyg 18
okt. 1901, af kommerskollegium efter verkställd
registrering af ett fartyg och sedan anteckning
om fartygets befälhafvare gjorts i registret. Det
innehåller förklaring, att fartyget är svenskt,
uppgift om fartygets ålder, byggnadsmaterial och
byggnadssätt, tontal, egare, hufvudredare, hemort,
befälhafvare och signalbokstäfver. Lastcertifikat
l. manifest, förteckning öfver ett fartygs
hela last, omtalas ej i den nya sjölagen.
Jfr Märkrulla.
H. W-l.

Certim (lat.), säkerligen, otvifvelaktigt.

Certosa di Pavia [t j er-], La, "Pavias kartusian-kloster",
berömdt kartusiankloster, 8 km. n. om Pavia.
Det grundlades 1396 af Giov. Galeazzo Visconti,
invigdes 1497, ehuru byggandet fortsattes till 1542,
och ännu i 17:e årh. gjordes några tillbyggnader.
Klostret upphäfdes 1782 af kejsar Josef II,
men återupprättades 1843 af Ferdinand I. Nu är
byggnaden nationalegendom. Kyrkan, som är byggd i
gotisk stil, med fasad i renässansstil, anses för ett
af Italiens härligaste byggnadsverk.

Cerularius. Se Cærularius.

Cerulein. Se Indigo-karmin.

Cerulignon
(af lat. cæruleus, blå), kem., ett svart-blått
pigment, som bildas vid upplösning af järn i träättika
samt är orsaken till den särskildt djupa och mättade
färgton, som ernås vid svartfärgning af siden och
bomull med järnbeta (ferroacetat). Benämnes äfven
cedriret.

Cerumen (nlat.), örvax.

Cerussa, blyhvitt.

Cerutti [tjer-], Joseph Antoine Joachim, fransk
författare och jesuit af italiensk härstamning, f. 13
juni 1738 i Turin, d. 13 febr. 1792 i Paris, var
först lärare vid jesuitkollegiet i Lyon och verkade
där med stor berömmelse, men egnade sig åt litteratur
och politik efter ordens upphäfvande i Frankrike. Vid
franska revolutionens utbrott 1789 omfattade han dess
idéer, utgaf en del politiska broschyrer och anslöt
sig till Mirabeau. C. var en bland stiftarna af den
republikanska tidningen "La feuille villageoise"
och en af Mirabeaus ryktbare litteräre medhjälpare,
som utarbetade dennes tal. 1791 blef han invald i
lagstiftande församlingen. C:s förnämsta arbete
är Apologie de l’institut et de la doctrine des
jésuites
(1762, ny uppl. 1846), en försvarsskrift
för jesuiterna, som väckte stor uppmärksamhet. 1793
utgåfvos hans Œuvres diverses i 3 bd.

Cervant., i botaniska namn förkortning för Vicente
Cervantes, d. 1829, professor i Mexico.

illustration placeholder

Cervantes, Miguel de C. Saavedra, den
spanska vitterhetens förnämste man och ett af
världslitteraturens största snillen, föddes af
adliga, men fattiga föräldrar i den då blomstrande
universitetsstaden Alcalá de Henares, hvarest
han döptes 9 okt. 1547. Om hans ungdom är intet
med säkerhet bekant. Först 1569 finner man honom
omnämnd, då Juan López de Hoyos, lärare i Madrid, i
ett med anledning af drottning Isabellas frånfälle
utgifvet arbete äfven publicerar några dikter af
"su caro y amado discipulo". I början af samma år
befinner sig C. i Rom, i tjänst hos kardinalen Giulio
Acquaviva. 1570 tog han krigstjänst i den här, som
Spanien då underhöll i Italien, deltog i sjöslagen
1570 och 1571 och förlorade vid Lepanto bruket af
sin vänstra arm. Han deltog äfven i de för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free