- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
123-124

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chaudet, Antoine Denis, fransk bildhuggare - Chaudey, Ange Gustave, fransk politiker - Chaudiere - Chaudordy, Jean Babtiste Alexandre Damaze - Chaufför - Chauker - Chauliac - Chaulieu, Guillaume Amfrye de, abbe, fransk skald - Chaulmoogra-fett, farm. Se Gynocardia - Chaulnes, Michel Ferdinand d'Albert d'Ailly

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildhuggare, f. 1763, d. 1810, utbildade sig uti
Italien och tillhörde den första generationen af
antikiserande mästare. Sitt första rykte vann han
genom en behagfull, knäböjande Amor, som fångar en
fjäril
(marmor, i Louvre; ett exemplar i gips finnes
i glyptoteket i Köpenhamn). Bland hans öfriga verk
må nämnas Den döende soldaten (relief för Panthéon
i Paris), Cincinnatus-staty, Paul och Virginie
samt åtskilliga statyer och byster af hans gynnare
Napoleon I (en staty af marmor finnes nu i Berlin;
en af brons uppställdes på Vendôme-kolonnen,
men nedstörtades 1814 och omsmältes sedermera till
en staty af Henrik IV). (G-g N.)

Chaudey [jådä], Ange Gustave, fransk politiker, f. 5
okt. 1817 i Vesoul, blef 1840 advokat, men egnade sig
snart åt journalistiken och var från 1845 en af de
främste medarbetarna i tidningen "Presse". Där, liksom
i broschyrerna La crise politique (1847) och De la
formation d’une véritable opposition constitutionnelle

(1848), bekämpade han med kraft regeringen och tog
1848 en verksam del i reformbanketterna. Efter
februari-revulotionen (1848) slöt han sig till
Lamartine och verkade för general Cavaignacs väljande
till republikens president. Efter statskuppen 2
dec. 1851 blef han fängslad och landsförvist, begaf
sig då till Schweiz och öfvertog där redaktionen af
tidningen "Républicain neufchâtelais". 1853 återkom
han till Frankrike, egnade sig där åt publicistisk
verksamhet och blef 1870 mär i 9:e arrondissemanget i
Paris. Vid upploppet där 22 j an. 1871 befallde han
mobilgardisterna att skjuta på folket, som angrep
Hôtel de ville, och blef till hämnd därför 23 maj
1871 på upprorsregeringens befallning skjuten.

Chaudière [jådiär], flod i Nedre Canada. Den
rinner upp på gränsen mot Maine och faller ut i S:t
Lawrencefloden ofvanför Quebec. Nära mynningen ligga
de berömda, 30 m. höga Chaudièrefallen.

Chaudordy [jådårdl], Jean Baptiste Alexandre Damaze,
grefve de C., fransk diplomat, f. 4 dec. 1826,
d. 26 mars 1899, ingick 1851 i diplomatien samt
tjänstgjorde som attaché i Rom och en del andra
hufvudstäder. Efter att 1868 en kort tid ha
varit ambassadör i Madrid, blef han direktör i
utrikesministeriet. Efter kejsardömets fall 1870
utnämndes han af Jules Favre till föreståndare för
utrikesafdelningen hos nationalförsvarsregeringens
delegation utanför Paris (först i Paris, sedan
i Bordeaux) och visade på denna post mycken
duglighet. I flera märkliga rundskrifvelser till
de europeiska kabinetten besvarade han Bismarcks
noter, vederlade dennes påstående att franska armén
våldförde Genève-konventionen och protesterade från
humanitetens synpunkt mot tyska arméns krigföringssätt
i Frankrike. Hans sträfvan att förmå England till en
diplomatisk intervention misslyckades dock. 1871
invaldes C. i nationalförsamlingen, och 1873
utnämndes han till sändebud i Bern, hvarifrån han 1874
flyttades till Madrid. 1876-77 deltog han som fransk
fullmäktig i konferensen i Konstantinopel rörande den
orientaliska frågan. 1878 rappellerades han på grund
af sina ultramontana åsikter från ambassadörsposten i
Madrid och försattes i disponibilitet, men utnämndes
af Gambetta, som under sitt samarbete med C. under
kriget lärt sig värdera hans duglighet, sedan denne
i nov. 1881 trädt i spetsen för regeringen, till
ambassadör i Petersburg. Han hann ej tillträda denna
post, förrän Gambettas ministär störtades
(febr. 1882), och han försattes då ånyo i
disponibilitet. Han lefde sedan i tillbakadragenhet,
sysselsatt med författarskap. Frukter däraf äro
La France à la suite de la guerre de 1870 (1887),
L’état politique de la nation française (1888) och
La France en 1889 (1889).

Chaufför [jåffor], fr. chauffeur, egentl. eldare;
automobilmaskinist.

Chauker (lat. chauci), en forngermansk folkstam vid
Nordsjön, mellan Ems och Elbe. Tacitus ("Germania",
kap. 35) betecknar dem - möjligen på grund af deras
namn, som betyder de "upphöjde" - såsom det ädlaste
bland de germanska folken och säger, att de helst
ville grunda sin storhet på rättrådighet. De utmanade
ej till krig, utan lefde fredligt och afhöllo sig
från rof och plundring. Från tiden omkr. 200 anföllo
de emellertid det romerska området i nordvästra
Belgien, men deras anlopp tillbakaslogs, bl. a. af
Julianus Affällingen under dennes befäl i Gallien
omkr. 358. Stammens större del, som bodde öster om
Weser (chauci majores), hade vid denna tid slutit
sig till sachsarnas stam, i hvilken den slutligen
helt och hållet uppgick, och de sachsare, som efter
450 intogo Britannien, anses till stor del hafva
varit chauker. De väster om Weser boende chaukerna
(chauci minores) uppgingo däremot i frisernas stam,
och sålunda försvann chaukernas namn ur historien.
S. B.

Chauliac [nålia’k], Guy de, fransk läkare,
f. omkr. år 1300 i byn Chauliac vid gränsen af
Auvergne, var medeltidens mest berömde kirurgiske
skriftställare och en genom sin allmänna bildning
och ädla karaktär framstående man. Han studerade i
Montpellier, Bologna och Paris samt lefde därefter
länge såsom läkare i Lyon och slutligen såsom
läkare för påfvarna Klemens VI, Innocentius VI
och Urban V i Avignon. C:s förnämsta arbete, hans
Collectorium artis chirurgicalis medicinæ, var
under århundraden den mest anlitade skriften i sitt
fack. Han söker där upphäfva kirurgiens ödesdigra
afskiljande från den öfriga medicinen och ställer
därför de strängaste fordringar på kirurgernas
allmänna utbildning. Detta arbete trycktes första
gången i en fransk öfversättning 1478 och sedan på
originalspråket 1490 samt har därefter många gånger
såväl i original som i öfversättning blifvit omtryckt.
R. T-dt.

illustration placeholder

Chaulieu [jåliö], Guillaume Amfrye de, abbé,
fransk skald, f. 1639, d. 1720, beskyddades af
hertigen af Vendôme och hans broder, storpriorn på
Malta, som förskaffade honom Aumales abbotstift
och andra inbringande gäll. Hans dikter, som äro
hållna i en lätt och lekande ton, prisa glädjen och
lefnadsnjutningen. Af samtiden kallades C. "l’Anacréon
du Temple".

Chaulmoogra-fett, farm. Se Gynocardia.

Chaulnes [jån], Michel Ferdinand.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free