Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 181-182 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chienti - Chierasco - Chieri - Chiers - Chiese - Chieti - Chiewitz - Chievitz - Chiffer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Civitanova, 40 km. s. s. ö. om Ancona. Omkr. 75
km. lång. Genom C:s dal går den viktiga vägen
från Ancona öfver Serravallepasset till Foligno.

Chierasco [kjera’skå], dets. som Cherasco (se d. o.).

Chieri [kjéri], stad i italienska prov.
Torino.
14,312 inv. (1901). Ansenlig bomullsindustri samt
tillverkning af tegel och vermut. Sydväst om C. ligger
den stora gotiska kyrkan Santa Maria della Scala.

Chiers [jié 1. jiär], biflod till Meuse (Maas), i
norra Frankrike, upprinner i sydvästra Luxemburg
och utfaller ofvanför Sedan. Längd 142 km.

Chiese [kjése], biflod till Oglio, upprinner i
södra Tyrolen och genomflyter Idrosjön. Längd 140
km.

Chieti [kjeti]. 1. Provins i södra Italien,
vid Adriatiska hafvet, före 1871 kallad Abruzzo
citeriore. 2,947 kvkm. 376,824 inv. (1905), 128
på l kvkm. - 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
Pescara. 330 m. ö. h. Omkr. 15,000 inv. (1901; som
kommun 26,368). Ärkebiskopssäte. Stor katedral. Ull-
och silkesspinneri. Det hette fordom Teate. 1524
stiftade där Gaëtano af Tiene och biskop Giovanni
Carafa af Teate teatinorden (se d. o.).

Chiewitz
[tjev-]. 1. Elis C., tecknare, målare, f. 1784 i
Stockholm, d. 1839 på Åland, gjorde sina studier
på Stockholms konstakademi och utgaf åtskilliga
illustrationer, såsom Svenska teatergalleriet
(24 kolorerade etsningar med text, 1826) och
Ett år i Stockholm (hvaraf endast ett häfte
utkom 1837) m. fl. Mest bekanta äro hans Galleri
till Fredmans epistlar och sånger samt Scener ur
Fredmans epistlar och sånger (12 blad, 1827-28),
hvilka båda till största delen graverades af
Ruckman. Endast det förra arbetet, framställande
enstaka figurer, är ur konstnärlig synpunkt
någorlunda tillfredsställande. Hans Handbok i
linearteckning (1836) blef prisbelönt af Sällskapet
för växelundervisningens befrämjande.


2. Georg Teodor Polikron C., den
föregåendes brorson, arkitekt, civilingenjör, f. 1815
i Stockholm, d. 1862 i Finland, dit han 1850 nödgats
öfverflytta för gäld, studerade vid konstakademien
och i utlandet. Han var en skicklig ritare och
en af de förste, som sökte införa en renare och
ädlare smak i den svenska arkitekturen. I Stockholm
byggde han bl. a. det s. k. folckerska huset vid
Brunkebergstorg (sedermera delvis ombyggdt). Sina
bästa krafter egnade han åt Finland, där han
uppförde kyrkor, privathus och fabriksbyggnader samt
upprättade planerna till städerna Björneborgs och
Nystads reglering. Hans förnämsta verk äro finska
riddarhuset (i Hälsingfors, 1862) och nya teatern i
Hälsingfors (fullb. 1860, nedbrunnen 1863 och ånyo,
med åtskilliga förbättringar, uppbyggd 1866).

Chievitz [kivits], Poul, dansk författare, f. 1817,
var under 1848 års krig anställd vid intendenturen och
därefter i krigsministeriet. Död 1854. År 1845 utkom
hans första berättelse, Således forholder det sig,
som följdes af romanerna Fra gaden
(1847; 4:e uppl. 1898) och Japhet (1852). I dessa
arbeten gjorde sig C. lustig öfver det filiströsa
och hycklande sällskapslifvet i Köpenhamns
medelklass. Under påverkan af fransk samtida
novellistik förhärligade han i stället ett muntert
bohemlif. Samma tendens har hans första komedi,
Venskab og kjærlighed (uppförd på k. teatern i
Köpenhamn 1847). Tillsammans med Adolf von der
Recke författade han sedermera några vådeviller,
af hvilka For alvor (1851; "Af skämtet blef allvar",
1853) ännu är populär i Danmark.

Chiffer (fr. chiffre, eg. siffra, taltecken, af
arab. sifr, nolla), skriftecken för hemlig skrift;
äfven en persons namnteckning, bildad af de sammanbundna
begynnelsebokstäverna, namnchiffer, monogram. -
Chifferskriften l. lönnskriften (kryptografien,
steganografien) består af tecken (bokstäfver,
siffror, matematiska figurer, punkter o. d.), hvilka
äro afsedda att kunna läsas och förstås endast af den,
som eger "nyckeln" till skriften, d. v. s. den, med
hvilken den skrifvande kommit öfverens om tecknens
betydelse. En särskild konst, dechiffreringskonsten,
har till ändamål att upptäcka nyckeln till dylik
skrift. Den enklaste af all chifferskrift är den,
i hvilken alfabetets bokstäfver på ett regelbundet
sätt få byta plats med hvarandra, så att man
t. ex. skrifver d i st. f. a, e i st. f. b, f i
st. f. c o. s. v. Denna lätt genomskådade metod kan
på mångahanda sätt invecklas, t. ex. genom att här och
där tecken inskjutas, om hvilka öfverenskommits, att
de ingenting betyda (fr. non-valeurs); att två olika
tecken väljas för en och samma ofta förekommande
bokstaf; att den ena raden skrifves från vänster
till höger och den andra tvärtom o. s. v. För
bokstafschiffer nyttjas ofta den s. k. table
l. chiffre carrée. Detta sinnrika system är så
inrättadt, att nyckeln är ett öfverenskommet ord,
hvilket som helst, och att man använder ett schema
af alfabetet, det senare upprepadt 25 (28) gånger
och ställdt i vågräta linjer under hvarandra så, att
dess början alltjämt framskjutes med en bokstaf och de
framtill sålunda felande bokstäfverna tillsättas efter
z (ö). Ett ganska brukligt sätt har äfven varit,
att meddelandets afsändare och mottagare haft hvar sin
likadana sjablon af papper med oregelbundet anbragta
runda hål i, hvilken på aftaladt sätt lägges öfver
det skrifna och vrides, hvar vid de ord (bokstäfver),
som innehålla det verkliga meddelandet, efter hand
komma till synes, medan de andra, meningslösa orden
täckas öfver. Vid chiffrering med siffror kan man
låta en siffra betyda en bokstaf eller ett ord
eller en hel sats, eller ock delar man godtyckligt
alfabetet i flera afdelningar och betecknar hvarje
enskild bokstaf med två siffror, af hvilka den första
visar afdelningens ordningsnummer och den andra
bokstafvens plats i afdelningen. God trygghet mot
obefogad dechiffrering erbjuder dansken Köhls system,
där alfabetets bokstäfver betecknas med två siffror
hvar och hvarje textbokstafs andra siffra förenas med
den påfölj andes första till ett nytt tvåsiffrigt tal,
som innehåller chifferbokstafven. Naturligtvis finnes
en oräknelig mängd andra system för äväl siffer- som
bokstafschiffrering. - Såsom exempel på ett enkelt
figurchiffer må här meddelas ordet <-QnD JLJLJ</img> (=
älskade), hvilket man, utan närmare förklaring,
bör kunna tyda med hjälp af följande nyckel:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>