- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
203-204

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chimay, stad i belgiska prov Hainaut. - Chimay, belgisk furstesläkt - Chimborazo - Chimere - Chiminello - Chimophila, bot. Se Pyrola. - Chimpansen, zool. Se Troglodytes - Chimu - Chimär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chimay [jimä]. stad i belgiska prov. Hainaut,
vid floden Blanche. 3,480 inv. (1900). Furstligt
slott. I närheten finnas många järnverk och berömda
marmorbrott. C. är hufvudorten i furstendömet Chimay,
som 1486 upprättades af kejsar Maximilian I och som
sedan 1804 eges af huset Riquet de Caraman.

illustration placeholder
Chimaira-bilden i Florens (se sp. 202).


Chimay [jimä], belgisk furstesläkt af franskt
ursprung. Stamfadern, Pierre Paul Riquet, "upphöjdes
1666 till baron de Bonrepos och 1670 till grefve
de Caraman.

1. François Joseph Philippe de Riquet, grefve de
Caraman, furste af C., f. 21 sept. 1771,
d. 2 mars 1843. Vid utbrottet af revolutionen var
han fransk dragonofficer, men emigrerade och blef vid
restaurationen öfverste samt 1815 medlem af franska
deputeradekammaren, där han tillhörde oppositionen.
Han lefde sedan mest i Nederländerna och blef 1820
medlem af detta lands första kammare. 1804 hade
han efter sin morbroder ärft det riksfurstliga huset
C:s domäner i Belgien och fick 1824 af Nederländernas
konung bekräftelse på furstetiteln. Sedan 1805 var
han gift med den från den stora franska revolutionen
bekanta madame Tallien (se d. o.).

2. Joseph de Riquet, furste af C. och Caraman,
den föregåendes son, belgisk diplomat, f. 20
aug. 1808, d. 12 mars 1886, var belgisk envoyé efter
hvartannat i Haag, Frankfurt a. M. och Rom samt
var sedermera länge medlem af den belgiska senaten.
Han blef 1856 furste af Caraman.

3. Joseph Marie Guy Henri Philippe de Riquet, furste
af C. och Caraman, den föregåendes son, belgisk
statsman, f. 9 okt. 1836, d. 29 mars 1892, tjänade
först inom diplomatien och var 1870-78 guvernör i
provinsen Hainaut. 1882 blef han medlem af belgiska
representantkammaren och var från 1884 till sin död
belgisk utrikesminister.

Chimborazo [tji-]. 1. Bergstopp på
Väst-Kordillererna i republiken Ecuador, på Quitos
högslätt, 1° 47’ s. br. Berget, som är en slocknad
vulkan och som hufvudsakligen består af trakyt,
gällde länge för att vara jordens högsta bergstopp,
men har enligt mätningar af Reiss och Stübel en
höjd af endast 6,310 m. (enligt en senare mätning
t. o. m. blott 6,254 m.). Det första försöket att
bestiga det gjorde La Condamine 1745. Humboldt och
Bonpland kommo 1802 till 5,882 m., Boussingault och
Hall 1831 till 6,002 m., Jules Remy 1856 nära till
toppen, Stübel i juni 1872 till 5,810 m. Slutligen
lyckades Whymper att bestiga dess topp i jan. och i
juli 1880. - 2. Provins i sydamerikanska republiken
Ecuador, omfattande södra delen af den mellan de båda
kedjorna af Anderna
liggande högslätten Tacunga samt östra kedjans
sluttning. 14,360 kvkm. Omkr. 122,000 inv. Vid Alausi,
hvarifrån järnväg går till Guayaquil, finnas stora
massor af alun och svafvel. Hufvudstad är Riobamba.

illustration placeholder
Chimborazo


Chimère [jimär], fr., hjärnspöke. Se Chimär.

Chiminello [ki-], Vincenzo, italiensk astronom
och meteorolog, f. 1741, d. 1815, efterträdde sin
onkel Toaldo som professor vid universitetet i
Padova och utförde tillsammans med honom de första
meteorologiska s. k. tim-observationerna, genom
hvilka väderlekens växlingar utrönas från timme
till timme. Dessa observationer, som verkställdes
under sexton månader af åren 1778-80, utgjorde,
jämte de af Brewster 1824-25 i Skottland anordnade,
länge den enda källan för vår kunskap om den reguljära
förändring temperaturen och lufttrycket undergå under
dagens lopp. Äfven som författare af vetenskapliga
skrifter förvärfvade C. ett aktadt namn.

Chimophila, bot. Se Pyrola.

Chimpansen, zool. Se Troglodytes.

Chimu [tj^mu], dal i peruanska depart. Libertad,
nära staden Trujillo, med väldiga ruiner af den stora
staden Gran C., den största och folkrikaste staden i
det gamla Peru, måhända hufvudstad i det af inkariket
länge oberoende äldre Chimuriket. Ruinerna omfatta
långa, massiva murlinjer, palats, vattenledningar och
bassänger, spannmålsmagasin, fängelser, smältugnar,
grafvar etc. på en yta af 20-24 km. längd och 8-9
km. bredd. Bland de stora huacas (pyramidgrafvarna)
har den vid El Obispo en höjd af 45 m. och en bas af
3,2 har. Längre bort finnas ruiner af ett soltempel,
245 m. långt, 141 m. bredt, öfver 60 m. högt och med
en bas af 2,8 har. I dessa byggnader har man funnit en
mängd fornsaker, men tyvärr merendels nedsmält dem,
som varit af guld och silfver. Det stora Chimuriket
sträckte sig från Barrancadalen i depart. Lima ända
till Guayaquilviken. Språket var ett yunkaspråk (se
Yunka), alldeles olika inka- l. quichuaspråket.

Chimär (fr. chimère, af grek. chimaira),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free