Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chittagong - Chittor - Chiusa - Chiusi - Chiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däraf omkr. l mill. muhammedaner och 300,000
hinduer. Stor teodling, värdefulla skogar. -
3. Hufvudstad i divisionen och distriktet C., på högra
stranden af floden Karnafuli, 20 km. från mynningen
och slutstation på Assam-Bengalen-järnvägen. 22,140
inv. (1901). C. är Bengalens andra hamnstad. -
4. C. hill tracts, förr ett eget distrikt,
nu en subdivision i Bengalen, mellan det egentliga
C. och Lushai hills. 14,035 kvkm. 124,851 inv. (1901),
mest buddister. Hufvudort är Rangamati.
Chittor [tjitö’9], Chittorgarh, Chittur. Se Chittor.
Chiusa [ki-], it., bergspass. Ordet förekommer i
namnen på flera italienska orter.
Chiusi [ki-], stad i italienska prov. Siena
(Toscana), i Chiana-dalen. 6,011
inv. (1901). Biskopssäte. Etruskiska och
romerska fornsaker och grafvar, bl. a. den
s. k. Porsena-grafven. C. motsvarar det gamla Clusium,
som var en af de tolf etruskiska republikerna och
konung Porsenas residens.
Chiva [kiva], Khiva, Choarizm, Chovaresm l. Chorazm,
"lågland", äfven kalladt Urgentsj. 1. Kanat och rysk
vasallstat i västra Turkestan, söder om Aralsjön,
mellan 40° och 43° 40’ n. br., begränsadt i ö. af
Amu-darja, i s. och v. af Transkaspiska provinsen;
i n. når det fram till Aral. Areal omkr. 60,000
kvkm., hvaraf oasen utgör 13,500 kvkm. Landet,
som i n. ö. omgifves af Kysyl-kum (röda öknen),
i s. af Kara-kum (svarta öknen), består själft
till större delen af öknar och stäpper utan några
berg. Endast Amu-darjas västra strand samt de
trakter, som vattnas genom kanaler från floden, äro
fruktbara. Detta fruktbara land upptar dock blott en
tiondel af arealen (omkr. 6,000 kvkm.). Klimatet är
strängt kontinentalt. Då några längre klimatiska
observationer ej föreligga från C., skola här
några siffror angifvas från det ryska Fort Petro
Aleksandrovsk, som ligger alldeles vid C:s gräns,
på högra stranden af Amu-darja, 70 km. ö. om staden
C. Årsmedeltemperaturen är där 12,5°, juli har en
medeltemperatur af 28,3°, januari af -4,7°, och
antalet frostdagar är 127. Nederbörden är mycket
ringa eller blott 64 mm. per år. Den faller så
godt som uteslutande på vintern, endast 3-5 mm. på
sommarhalfåret. Snöfall äro sällsynta, men Amu-darja
är isbelagd under en längre tid, ehuru isen icke blir
mer än 15-30 cm. tjock. Häftiga stormar rasa ofta
och föra med sig stora sandmassor. Vegetationen
är sparsam, men den saknas icke ens alldeles
uti öknen, där en buske, saksaul (Haloxylon
ammodendron), som kan nå ända till 6 m. höjd, är
vanlig. På stäppen träffas Astra-galus-arter,
lökväxter (Allium, Tulipa och Fritillaria-arter),
stäppgräset Lasiagrostis splendens, Caligonum-arter,
charmyk (Nitraria Schoberi) samt haftorn (Hippophaë
rhamnoides) m. fl. Vid flodstränderna och i oaserna
växer Turangapoppeln (Populus diversifolia), almar
och pilar. Men äfven oaserna äro ej mycket yppiga,
ty där växande trädslag gå ej långt från själfva
flodstranden. Odlade växter äro där meloner, hvete,
hirs, korn, ris, bomull, sesam, aprikoser, drufvor,
persikor, granatäpplen, mullbärsträd, fikon, tobak,
ärter, bönor, kål och potatis. Ekonomiskt viktigast
är bomullsodlingen (1902 var bomullsskörden 10,46
mill. kg.). Vinstockarna, fikon- och granatträden
öfvertäckas
under vintern med strå och jord. Faunan har att
uppvisa varg, räf, sjakal samt några rofdjur ur
kattsläktet, vidare saigaantilopen, vildåsnan,
piggsvin och harar samt en mängd stäppens gnagare. Af
fåglar förekomma vattenfåglar i stora mängder i
saltträsken och floderna. De viktigaste husdjuren
äro den tvåpuckliga kamelen och den enpuckliga
dromedaren, åsnor, hästar, små nötkreatur och
får. Boskapsskötseln är dock obetydlig. Befolkningen,
som, sannolikt för högt, anslås till 800,000, är
dels nomadiserande, dels bofast. Till den förra höra
10,000 kirgiser, 50,000 karakalpaker samt 170,000
turkmener. Den bofasta befolkningen utgöres af
200,000 usbeker, hvilka äro den härskande stammen
och till hvilka äfven kanen hör, vidare sarter,
tadsjiker, perser, ryssar m. fl. - Religionen är
sunnitisk muhammedanism. Domarna, kasi, äro också
präster. - Industrien är obetydlig och består mest i
tillverkning af lergods och mattor samt i bomulls-
och sidenväfveri. Utrikeshandeln har ett värde af
omkr. 8 mill. rubel. Exportvaror äro bomull, siden,
fårskinn och spannmål. - Det inhemska hufvudmyntet
är ett guldmynt, tilla, motsvarande 14,30 kr. och
deladt i 14 abassi, om 2 tianie (tenga) à 40 pul. Det
sistnämnda är ett koppar- och mässingsmynt. Men
äfven persiska och buchariska mynt samt holländska
dukater äro i omlopp. - Regeringsformen är
oinskränkt monarkisk. Fursten bär titeln kan, och
värdigheten är ärftlig inom dynastien Kungrad af
usbekernas stam. Enligt fördrag med Ryssland af
25 augusti 1873 har kanen afstått till detta land
hela utrikespolitiken och får icke träda i direkta
relationer till andra regenter. Kanens inkomster stiga
till 350-400 tusen rubel årligen. Lokalförvaltningen
handhafves af bejer. - Någon verklig armé finnes
icke, utan blott ett gendarmen eller lifvakt af omkr
2,000 nuker, hvilkas syssla är ärftlig liksom de
höga ämbetena. Landets hufvudstad är Chiva. Andra
betydande städer äro Kunja Urgentsj, som har liflig
handel med Ryssland, och Kungrad i Amu-darjas delta,
slutpunkt för sjöfarten på floden.
Historia. C. är de gamle, redan af Herodotos
omnämnde korasmiernas fädernesland. Under medeltiden
utgjorde det en del af det stora muhammedanska riket
Kovaresmien (se d. o.). Det eröfrades sedan af
Djingis kan och hörde, då hans rike efter hans död
delades, till riket Djagatai. 1372 kom det under
Timur, 1484 till Persien, från hvilket det redan
1515 befriade sig, hvarpå det, med flera afbrott, var
fritt, tills det 1873 blei en rysk vasallstat. Redan
1717 hade Peter den store sändt en armé för att eröfra
C., hvilket fullständigt misslyckades. Sedan förde
kanerna af C. ett röfvarkrig mot ryska karavaner
samt gjorde en mängd ryska fångar till slafvar. För
att befria dessa företogo ryssarna i nov. 1839
ett krigståg till C., hvilket liksom det förra
misslyckades på grund af de svårigheter, som klimatet
och terrängen lade i vägen. Bättre framgång hade det
fälttåg, som ryssarna under guvernören i Turkestan,
generaladjutanten v. Kaufmann, började i mars
1873. Från Tasjkend framryckte hären, omkr. 14,300
man, 16 mars till Sir-darja och anlände efter ytterst
besvärliga marscher 10 juni till staden C., som gaf
sig efter ett kort bombardemang och 11 juni besattes
af ryssarna. Fredsfördraget 25 aug. 1873 beröfvade C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
