- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
217-218

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiva - Chivasso - Chivilcoy - Chivot - Chizerots - Chladni - Chladnis klangfigurer - Chlamydodera, zool. Se Kragfågeln. - Chlamydophorus, zool. Se Sköldsorken. - Chlamydosaurus, zool. Se Agamidae. - Chlamys

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allt land höger om Amu-darja, gaf ryssarna fullkomlig
handelsfrihet och bekräftade det s. å. dekreterade
upphäfvandet af slafveriet. Dessutom bragte
ryssarna genom att pålägga en stor skadeersättning
(2 mill. rubel) för kriget sådan oreda i statens
finanser, att kanen i verkligheten är vasall under
sin mäktige granne. - Den nuvarande usbek-kanens
dynasti grundades af Muhammed Kachim (1802 -25).

Litteratur: Vambéry, "Reise in Mittelasien"
(1865; 2:a uppl. 1873), Schmidt, "Die expedition
gegen C." (1873), Lerch, "Khiva, seine historischen
und geographischen verhältnisse" (s. å.), Stumm,
"Aus C." (s. å.), v. Moser, "Durch Zentralasien"
(1888), Jefferson, "A new ride to Khiva"
(1899), Krafft, "À travers le Turkestan russe"
(1902), och Olufsen, "Old and new architecture
in Khiva, Bokhara and Turkestan" (1904).
J. F. N.

2. Hufvudstad i ofvannämnda kanat, vid en af de från
Amu-darja afledda bevattningskanalerna. Folkmängden
uppgestaf några till 30,000, af andra till endast
5,000 in v. C. är omgifvet af en mur, och inom denna
omger en annan mur kanens palats, citadellet och de
förnämste ämbetsmännens boningar. I öfrigt består
staden hufvudsakligen af små lerhus samt är smutsig
och oansenlig.

Chivasso [ki-], stad i italienska prov. Turin,
på vänstra stranden af Po, vid Cavourkanalens
mynning och flera järnvägslinjer (till Turin,
Milano, Aosta m. fl.). Omkr. 4,500 inv. (1901,
som kommun 9,913). Gymnasium, teknisk skola. Det
var förr en befäst stad i hertigdömet Monferrato,
men fästningsverken slopades 1804 af fransmännen.

Chivilcoy [tji-], stad i Argentina, staten Buenos
Aires, 150 km. v. om staden Buenos Aires, i en bördig,
men tämligen osund trakt, genom invandring i stark
uppblomstring. Omkr. 14,000 inv. Jordbruk, kvarn-
och brännvinsindustri samt fårafvel.

Chivot [jivå], Henri Charles, fransk
teaterförfattare, f. 1830, d. 1897 som’
f. d. byråchef i järnvägsstyrelsen, skref tillsammans
med Alfred Duru (f. 1829, d. 1889) en mängd vådeviller
och operett-texter, bland dessa senare Fleur-de-thé
(1868; "Theblomma", 1869) och Les cent vierges (1872;
"Hundra jungfrur", 1885), bägge med musik af Lecocq,
Les braconniers (1873; "Tjufskyttarna", s. å.),
Madame Favart (1879; sv. öfv. s. å.) och La fille
du tambour-major
(1880; "Tamburmajorens dotter",
s. å.), alla tre med musik af Offenbach, Bocace
(1879; "Boccaccio", s. å.), med musik af Suppé, samt
La Mascotte (1881; "Rosenkind", s. å.) och Le grand
Mogol
(1884; "Stora Mogol", 1886), de två senare med
musik af Audran.

Chizerots [j isära] l. Burin s [byrå’], en af de
egendomliga stammar i Frankrike, som lefva isolerade
och på hvilka deras grannar se ned med förakt, emedan
de enligt sägnen härstamma från otrogna. Chizerots
anses härstamma från sarasenerna. De bo i
departementet Saône-et-Loire och i arrondissemanget
Bourg-en-Bresse i depart. Ain. Man har pådiktat dem
allehanda dåliga egenskaper, men oväldiga personer
anse dem arbetsamma och dugliga. Sedan urminnes tider
ha de varit kreaturshandlare och slaktare. Deras
kvinnor äro kända för sin skönhet. Ancående stammens
ställning till kringboende folk se Cagots. Se
vidare Michel,
"Histoire des races maudites de la
France et de 1’Espagne" (2 bd, 1847).
E. Rld.

Chladni, Ernst Florens Friedrich, tysk fysiker och
ljudfysiolog, den nyare akustikens grundläggare,
f. 1756 i Wittenberg, d. 1827 i Breslau,
studerade först juridik enligt faderns önskan,
men ägnade sig efter dennes död helt och hållet
åt fysiken. C. konstruerade musikaliska instrument
och upptäckte de efter honom uppkallade
klangfigurerna (se Chladnis klangfigurer). Hans arbeten
angående meteorstenarna, särskildt Ueber feuermeteore
(1819), äro likaledes af grundläggande natur (se
Meteorsten). Af hans skrifter må nämnas
Entdeckungen über die theorie des klanges (1787),
Akustik (1802) och Ueber die hervorbringung der
menschlichen sprachlaut
(i Gilberts "Annalen der
physik und chemie"). C. hade aldrig något ämbete eller
stadigvarande plats, utan lefde under senare delen
af sitt lif på resor samt förtjänade sitt uppehälle
genom föreläsningar i akustik och utgifvande af
skrifter. Litt.: Bernhardt, "Dr Ernst Chladni, der
akustiker" (1856), Melde, "Chladni’s leben und wirken"
(1888), och Kohlschutter, "Ernst Florens Friedrich
Chladni" (1897).

Chladnis klangfigurer, fys. Om en skifva af något
elastiskt ämne (glas, metall eller trä) försättes
i s. k. stående vibrationer, t. ex. genom en
strykning på dess kant med en violinstråke, och
om den därvid ger ifrån sig en tydlig musikalisk
ton, så delar den sig i rutor eller afdelningar,
af hvilka två närliggande alltid svänga i motsatta
riktningar. Gränslinjerna mellan dessa delar, de
s. k. nodlinjerna, äro däremot i fullkomlig
hvila. Dessa kunna göras synliga därigenom att
skifvan beströs med ett fint pulver, t. ex. fin sand
eller korkspån, som kastas bort från de svängande
delarna och samlar sig vid nodlinjerna, där det
får ligga stilla. De figurer, som bildas af dessa
nodlinjer, upptäcktes först af Chladni och blefvo
efter honom kallade Chladnis klangfigurer. Deras
form är beroende af det ställe på skifvan, hvarest
vibrationerna uppväckas, det eller de ställen på
skifvan, som vid strykningen fasthållas eller beröras
med fingret, vidare af skifvans material, tjocklek
och form (huruvida den är kvadratisk, rektangulär,
cirkulär eller elliptisk), slutligen af strykningens
styrka och hastighet. Den enklaste figuren gifver
en skifva, när dess grundton ljuder; vid högre
toner bilda sig mer invecklade klangfigurer. I
närstående teckning återgifvas några af de
vanligaste klangfigurerna hos en kvadratisk skifva.
B. R.*
illustration placeholder


Chlamydodera, zool. Se Kragfågeln.

Chlamydophorus, zool. Se Sköldsorken.

Chlamydosaurus, zool. Se Agamidæ.

Chlamys (grek. cftJami/s), forngrekisk kort mantel,
som grekerna lånat från sina grannar i Tessalien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free