Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Church missionary society - Churco,bot. Se Amerika - Churfirsten - Churus - Churwalden - Chusan-öarna - Chusistan - Chutbe - Chutia Nagpur - Chvaliser - Chvalynsk - Chwarazmi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sdsåi;iti] for Africa and the east, engelskt
missionssällskap, numera det största af alla
evangeliska missionssällskap. Det bildades 12 april
1799 af 26 män, hvaraf 16 präster, tillhörande
engelska statskyrkan, under ledning af John Venn,
Josiah Pratt, Wilberforce m. fl. I motsats till
det högkyrkliga propagationssällskapet å ena sidan
och Londonmissionssällskapet, såsom alltmera
uteslutande independentiskt, ville det från
början vara uttryck för den evangeliska riktningen
inom Englands statskyrka, och denna ståndpunkt
har det alltjämt intagit. Då dess ursprungliga
namn, "Society for missions to Africa and the
east", 1812 förändrades, framhölls uttryckligt
"att det vänskapliga förhållandet till andra
protestantiska missionssällskap skulle komma att
vidmakthållas". Detta har ock i praktiken skett. Ehuru
sällskapet erkände biskoparnas kallelse och
ordinationsrätt och äfven deras jurisdiktion, var det
först efter 1841, som biskoparna mera allmänt började
sluta sig till detsamma, och allehanda konflikter ha
gjort tillsättandet af egna missionsbiskopar till en
nödvändighet. Af sällskapets framstående sekreterare
må framför andra nämnas Henry Venn, och bland dess
missionärer märkas B. Johnson, Koelle, Townsend,
Crowther, Krapf, Rebmann, Price, Mackay, Hannington,
Parker, Gobat, Klein, Bruce, Smith, Sargent, Clark,
Elmslie, Sheldon, Fox, Burdon, Poole, Bickersteth,
Horden, Bompas m. fl. Sällskapets arbetsfält äro:
Väst-Afrika (från Sierra Leone till Yorubaland och
Niger) från 1804, Öst-Afrika (vid kusten och i Uganda)
sedan 1844, Mauritius sedan 1856, Egypten sedan 1882,
Indien sedan 1813, Ceylon sedan 1818, Kina sedan
1845, Japan sedan 1869, Palestina sedan 1851, Nya
Zeeland sedan 1814, Brittiska Nord-Amerika sedan
1823. Församlingsmedlemmarnas antal uppgår till
öfver 270,000. I skolorna åtnjuta öfver 110,000
barn undervisning, dess missionärer äro öfver 500
manliga och omkr. 330 kvinnliga. Inkomsterna uppgå
till omkr. 5 1/2 mill. kr. årligen. Sällskapets
organ äro: "Church missionary intelligencer",
"Church missionary gleaner" och "Annual report".
A. K.
Churco, bot. Se Amerika, sp. 802.
Churfirsten [kor-; af ty. firste, topp, spets],
bergskedja i schweiziska kantonen S:t Gallen, bildar
en 12 km. lång, skarpt tandad kam, som löper från
v. till ö., n. om Walensee. Den begränsas i v. af
Speer (1,954 m.) och i ö. af Gonzen (1,833 m.). Den
högsta delen bildas af sju klippspetsar (Hinterruck
2,309 m.), hvilka föranledt namnet Sieben kurfürsten
(de 7 kurfurstarna), ehuru den egentligen har sitt
namn däraf, att den fordom skilde det rätoromanska
Chur-området från det tyska. Berget är nu ett
"freiberg", d. v. s. förklaradt som okränkbar asyl
för gemserna.
Churus l. Charas. Se Hasjisj.
Churwalden [kör-], schweizisk luftkurort. Se Chur.
Chusan-öarna. Se Tsju-san-öarna.
Chusistan. Se Kusistan.
Chutbe, Khutbe (af arab. chátab, "predika"),
den af Profeten föreskrifna "predikan", som
skall hållas i el-djâmi’, "församlings-moskén"
(jfr Moské), hvarje fredag (jôm el-djúm’a,
"församlingsdagen"). Predikanten, el-chatîb
(egentl. imâm el-chatib), är den ene af moskéns två
imamer (se
d. o.); den andre, imâm er-râtib ("ordinarie
imamen"), motsvarar närmare vår "liturg". Kallelsen
till el-chûtbe af mueddin (se d. o.) från
minaretens balkong består i en särskild välönskning
öfver Profeten, hans familj och följeslagare, kallad
salâm, hvilken motsvarar vår klockringning och börjar
kl. half 12. Efter den korta liturgiska afdelningen,
som består i den vanliga, af "ordinarie imamen"
ledda "middagsbönen" (salât ed-duhr) precis kl. 12,
vidtager omedelbart el-chútbe, som (äfven den alltid
på arabiska) innehåller två skilda delar, chútbet
el-wa’z, "exhortations-chútbe", och chútbet en-na’t,
"kvalifikations-chutbe". På det högtidliga bismilla
(bismi-lláhi-rrahmâni-rrahìm, "i Guds, den nådiges,
den barmhärtiges namn") följa såsom inledning lof och
pris öfver Allah från en synpunkt, som bestämmes af
den sedan följande predikans innehåll, och därefter
förböner och välsignelser öfver Muhammed, hans
familj och "följeslagare" (el-asháb) och så den
egentliga predikan (wa’z, "exhortation"). Med orden
"låtom oss bedja" sätter predikanten sig sedan
ned på trappsteget till el-mimbar (se Mimbar),
medan han och församlingen egna sig åt en kort
tyst bön. Efter ett högljudt "amen, amen, o du
all världens varelsers Herre!" af el-mubállir (ett
slags kantor) reser sig predikanten? upp och börjar
chútbet en-na’t, hvilken, som ett slags peroration,
motsvarande våra predikstolsböner efter predikan,
i nästan oföränderliga ordalag innehåller lof
och tack till Allah, välsignelser öfver Muhammed
med familj och följeslagare samt förböner för
den regerande sultanen, såsom Profetens rätte
chalîfa. Därmed är gudstjänsten fullständigt afslutad.
H. A.*
Chutia Nagpur [tjö’ti-ä nägpöV] l. Chota
Nagpur, en division i brittisk-indiska provinsen
Bengalen. 69,841 kvkm. 4,900,429 inv. (1901). Landet
är en skogklädd platå mellan Ganges’, Sons
och Mahanadis floddalar. Klimatet är torrt och
hälsosamt, jordens fruktbarhet jämförelsevis
ringa, stora sträckor upptagas af skogsbackar
och djungler. Skogarna lämna värdefulla träslag;
järn och stenkol förekomma. Infödingarna äro
mestadels hinduer. Kristna missioner ha varit mycket
verksamma, hvarför antalet kristna är större än i
någon annan del af Indien. Landet är deladt i fem
engelska distrikt och nio vasallstater. De förra
äro Hazaribagh, Lohardaga, Palamau, Manbhum
och Singhbhum, de senare Sarguja, Gangpur,
Udaipur, Jashpur, Bonair Korea, Chang Bhakar,
Kharsawan och Seraikella. Lydstaternas sammanlagda
areal är 41,580 kvkm. med 982,439 inv. (1901).
J. F. N.
Chvaliser, ett folk, som i 9:e och 10:e årh. bodde
på Kaspiska hafvets västra kust, vid Volgas
mynning. Efter chvaliserna kallades Kaspiska hafvet
äfven Chvalisiska hafvet.
Chvalynsk, stad i östryska guvern. Saratov, vid
Volga. 15,455 inv. (1897). Stora marknader.
Chwârazmî (Chwârizmî, från Chwârazm),
fullständigt Muha’mmed ibn Musâ Alchwârizmî,
arabisk matematiker, var bibliotekarie hos
kalifen El-mamûn (813–833) och utarbetade
på uppdrag af honom de under namnet Sindhind
bekanta astronomiska tabellerna, hvilka sedermera
öfversattes på latin af Atelhard från Bath (i början
af 1100-talet). C. författade äfven en aritmetik,
omfattande de fyra räknesätten i hela tal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
