- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
281-282

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chwarazmi - Chwarizmi. Se Chwarazmi - Chwatal - Chvolson - Chvostjinskaja - Chydenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt en algebra, hvilken ur historisk synpunkt är af
högt värde såsom den första nu kända arabiska skrift,
som behandlar algebran. Den innehåller, utom läran
om 1:a och 2:a gradens ekvationer, äfven regula de
tri, planimetri och en samling svårare aritmetiska
problem. Ekvationerna af 2:a graden indelas i fem
klasser, af hvilka dock de båda första äro binomiska
ekvationer. Endast positiva rötter förekomma, och
särskildt anmärkes, att i vissa fall en kvadratisk
ekvation kan ega två rötter. C:s skrift häntyder på
att han studerat företrädesvis grekiska arbeten,
ehuru han synes hafva begagnat äfven indiska källor.
Hans algebra utgafs 1831 af Rosen jämte engelsk
öfversättning, under titel
The algebra of Mohammed ben Musa.
En (antagligen af Atelhard från Bath verkställd)
latinsk öfversättning af aritmetiken utgafs 1857 af
Boncompagni. – Namnet Alchwârizmî har gifvit upphof
till termen algaritm (algorismus), hvarmed under
medeltiden den från araberna hämtade positionsaritmetiken
vanligen betecknades.

G. E.*

Chwârizmî. Se Chwârazmî.

Chwatal [ʃva’tal], Franz Xaver, bömisk-tysk musiker,
f. 1808 i Böhmen, d. 1879, bodde mest i Magdeburg och
skref en mängd pianosaker, i synnerhet salongsstycken
m. m. – Joseph C., den föregåendes broder,
f. 1813, orgelbyggare i Merseburg, har infört
åtskilliga förbättringar i orgelmekaniken.

A. L.

Chvolson. 1. Daniil Avraamovitj C., rysk orientalist,
f. 1820 i Vilna, af judisk börd, studerade
österländska språk vid Breslaus universitet och
rannsakade manuskript i Wien 1847–50, hvarefter
han bosatte sig i Petersburg, där han 1855, sedan
han öfvergått till kristendomen, vardt professor
i hebreiska, syriska och kaldeiska språken vid
universitetet. Hans förnämsta arbete,
Die ssabier und der ssabismus (2 bd, 1856),
erbjuder mycket nytt för religionsvetenskapen.
Bland hans öfriga arbeten må nämnas
Über Tammûz und die menschenverehrung bei den alten babyloniern (1860),
Die semitischen völker, versuch einer charakteristik (1872)
samt en från 1875 i London utgifven öfversättning
till ryska af större delen af gamla testamentets böcker.

2. Orest Danilovitj C., den föregåendes son, rysk
fysiker och meteorolog, f. 22 nov. (g. st.) 1852
i Petersburg, där han 1876 blef docent, 1890
extraordinarie och 1898 ordinarie professor i fysik
vid universitetet. 1888–94 var han äfven professor
vid elektrotekniska institutet och är sedan 1891
professor vid den kvinnliga högskolan. C. har skrifvit
en del afhandlingar i magnetism, värmelära, optik
och särskildt aktinometri. Mest bekant är han genom
sina populära skrifter och läroböcker, af hvilka
"Lehrbuch der physik" i 4 starka band är under
utgifning i tysk upplaga (3 band utkomna 1905)
och anses såsom synnerligen förtjänstfull.

2. S. A–s.

Chvostjinskaja, Nadezjda, rysk författarinna
under pseudonymen V. Krestovskij. Se Sajontjkovskaja.

Chydenius [tjy-], finsk släkt, med namn efter Kytämäki
by i Nykyrko socken af Åbo län.

1. Samuel C., naturvetenskapsman, f. 1727 i Euraåminne
socken i Åbo län, blef 1748 magister i Åbo, studerade
sedermera under ledning af Linné, Wallerius och
Klingenstjerna samt blef 1753 docent i kemi och
mineralogi samt 1756 e. o. adjunkt vid

Åbo universitet. 1754 begynte han egna sig åt
strömrensningsarbetena i Finland, och 1756 uppdrogs
åt honom inseendet öfver arbetena i Kumo älf. Han
omkom 1757 vid ett försök att mäta djupet af Kumo älf
ofvan Niskakoski. – C., hvilken åtnjöt mycket högt
anseende som vetenskapsman, gjorde flera mekaniska och
fysikaliska uppfinningar. Bland hans skrifter må nämnas:
De navigatione per flumina et lacus patriæ promovenda (1751) och
Animadversiones nonnullæ de œconomia et moribus incolarum Lapponiæ Kimiensis (1754).

E. G. P.*

illustration placeholder

2. Anders C., den föregåendes broder, präst,
riksdagsman, politisk-ekonomisk skriftställare,
f. 26 febr. 1729 på kapellansbolet i Sotkamo socken i
norra Finland. C. blef student i Åbo 1745 och idkade
där, äfvensom i Uppsala 1750–52, hufvudsakligen
naturvetenskapliga studier. Filos. kandidat i Åbo 1753,
prästvigdes C. s. å. och ordinerades till predikant i
Nedervetils nybildade kapell under Gamlakarleby församling,
där hans fader var kyrkoherde. Varmt religiös och
genomträngd af ett djupt sedligt allvar, ställde C. från
början högt sin uppgift som själaherde i den lilla
kapellförsamlingen med dess 200 invånare. Naturlig böjelse
lika mycket som kännedom om befolkningens andliga behof
förde honom till att i läroverksamheten lägga hufvudvikten
på den praktiska tillämpningen af de religiösa sanningarna.
Det stora förtroende C. som präst lyckades vinna hos
allmogen gjorde det möjligt för honom att äfven på områden
utom den egentliga församlingsvården utöfva en fruktbringande
verksamhet i hembygden. Sålunda begynte C. bland sina
församlingsbor en läkarpraktik, som snart genom besök af
allmoge från andra orter blef rätt omfattande. Af stor
betydelse, på sitt område banbrytande, var hans arbete för
koppympningen; han lyckades först af alla i Finland (1761)
förmå allmoge att låta ympa sina barn, och länge stod,
tack vare honom, Österbotten med afseende å antalet ympade
personer främst ej blott i Finland, utan i hela riket.
Äfven inom landthushållningen verkade C. med drift och
framgång, anställande nya rön och införande förbättrade
metoder samt med sitt exempel föregående allmogen.

Sin skriftställarverksamhet började C. på detta
sistnämnda område. Till den af Vetenskapsakademien
1761 utlysta pristäflan rörande orsakerna till
mossbildning på ängar och mosslupna ängars uppodling
insände C. en skrift, för hvilken han erhöll ett lägre
pris, hvarjämte den tillsammans med några andra belönade
täflingsskrifter på akademiens föranstaltande trycktes.
Samma utmärkelse tillföll C. för ett 1763 af honom
inlämnadt svar på akademiens prisfråga om arbetskärrors
förbättring. C:s håg riktades vid denna tid äfven, under
inflytande af Nordencrantz’ skrifter åt det politisk-ekonomiska
hållet. Ett efterlämnadt manuskript från 1761 (eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free