Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 341-342 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cirkus - Cirkvenica - Ciro - Cirrhipedia - Cirrhos - Cirrhus - Cirro-cumulo-stratus - Cirro-cumulus - Cirro-stratus - Cirrus - Cirsium - Cirta - Cis - Cisalier - Cisalpinsk - Cisalpinska republiken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följde först högra sidan af banan, hvarefter de
svängde af åt vänster. På detta sätt skulle banan
genomfaras sju gånger. Vanligen täflade fyra vagnar på
en gång, och denna täfling kunde upprepas med olika
vagnar timme efter timme. För hvarje vagn voro två,
tre eller fyra hästar spända.

Fig. 1. Grundplan af Caracallas cirkus i Rom.

Fig. 2. Cirkus i Konstantinopel.

Lekarna i cirkus voro, i synnerhet under kejsartiden,
ett särdeles omtyckt tidsfördrif för Roms
befolkning, som enligt ett kändt uttryck åtrådde
endast "bröd och circensiska spel" (panem et
circenses). Särskildt kappkörningarna väckte i hög
grad allmänhetens intresse. Dessa fingo ytterligare
ökad betydelse, när de täflande började ordna sig
i vissa lag eller gillen, som till en början voro
fyra och, efter färgerna på de täflandes kläder och
bindlar, kallades det hvita, det röda, det gröna och
det blå (en tid sex). Sedermera sammanslogos dessa
lag till två, nämligen "de gröna" (innefattande äfven
de hvita), och "de blåa" (till hvilka jämväl de röda
hörde).

Fig. 3. Circus maximus. (Rekonstruerad.)

När en täflingsfest stundade, betogs hela
staden af
en feberaktig oro och af det lifligaste deltagande för
de täflande gillena. Den förnäma ungdomen var gripen
af ett slags raseri. Det blef en modesak att känna
körsvenner och hästar, och de senares släktregister
blefvo föremål för noggranna studier. De skickligaste
körsvennerna voro allmänhetens gunstlingar och
uppträdde med större eller mindre fräckhet. Man finner
af allt detta, att täflingslekarna i
cirkus i visst afseende motsvarade nutidens
sport. En annan sida af saken var, att gillena,
som buro sina färger äfven utom cirkus, utbildade
sig till politiska och kyrkliga partier, hvilka
sinsemellan utkämpade ytterst häftiga strider. Så
föranledde afunden och partihatet mellan de blåa
och de gröna i Konstantinopel, där kapplöpningarna
voro ett älsklingsnöje, år 532, under Justinianus,
ett blodigt uppror (se Nikaupproret.)

I vår tid nyttjas ordet cirkus för att
beteckna en lokal, i hvilken konstberidare
och akrobater uppträda inför allmänheten.
R. Tdh.

Cirkvenica [tsirkveni’tsa] l. Crkvenica,
hafsbadort i kroatiska komitatet Modrus-Fiume,
vid Morlacca-kanalen, midtemot ön Veglia. 4,134
inv. (1901). Mildt klimat. Säsong hela året. C. är
mest besökt vår och höst. Frekvens omkr. 1,000 pers.
Ln.

Cirò [tjirå’], ort i italienska prov. Catanzaro,
5 km. från Joniska hafvet. Omkr. 4,000
inv. (som kommun 7,208 inv., 1901). Station på
järnvägen Metaponto-Reggio. Silkesspinneri och
sardellfångst. C. drabbades svårt af en jordbäfning
1832.

Cirrhipedia, zool. Se Rankfotingar.

Cirrhos (lat. cirrhosis), patol. Se
Bukvattusot och Lefversjukdomar.

Cirrhus, bot. Se Klänge.

Cirro-cumulo-stratus (lat.), meteor.
Se Moln.

Cirro-curmulus (lat., af cirrus, fjädermoln,
och cumulus, hop), meteor. Se Moln.

Cirro-stratus (lat., af cirrus, fjädermoln, och
sternere, utbreda), meteor. Se Moln.

Cirrus (lat.), Fjädermoln, meteor. Se Moln.

Cirsium, bot. Se Tistel.

Cirta ("stad"), stad i
Numidien, konung Micipsas och hans efterföljares
residens. Det återuppbyggdes af kejsar Konstantin
och fick då namnet Constantina samt motsvarar det
nuv. Constantine (se d. o.) i Algeriet.

Cis (lat.), på denna sidan, hitom, nyttjas i en mängd
sammansättningar, t. ex. cisrhenansk, på denna sidan
om Rhen, och cisalpinsk, på denna sidan Alperna. Dess
motsats är trans eller ultra. Jfr Citerior.

Cisalier (fr. cisaille), num., egentl, affall
efter mynts klippning; felaktiga myntplattor eller vid
präglingen misslyckade mynt, som måste omsmältas.

Cisalpinsk (se Cis), på denna sidan Alperna
(från Rom räknadt).

Cisalpinska republiken, stat i norra Italien,
upprättad genom general Bonapartes kungörelse 29
juni 1797 och bestående af de förutvarande cis- och
transpadanska republikernas förenade område. Den
omfattade sålunda Lombardiet, de venezianska
distrikten Bergamo, Brescia, Cremona, Verona och
Rovigo, hertigdömet Modena, furstendömena Massa och
Carrara samt legationerna Bologna, Ferrara och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>