- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
345-346

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cispadanska republiken - Cisplatinska republiken - Cirhenanska republiken - Ciss - Cissampelos - Ciss dur - Cissey - Ciss moll - Cissoid - Cissus - Cis-Sutlejstater - Cis-Sutlej states - Cista

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

departement och hade omkr. l mill. invånare. Redan 1797 förenades densamma med den norr om Po upprättade Transpadanska republiken till Cisalpinska republiken.

Cisplatinska republiken var en tid (okt. 1828–juli 1831) namn på fristaten Uruguay. Den hade sitt namn däraf att den var belägen ”på denna sidan” (d. v. s. norr) om La Plata.

Cisrhenanska republiken, namn på en stat, som var på väg att bildas 1797 och som skulle bestå af de på vänstra Rhenstranden liggande städerna Köln, Trier och Aachen samt ställde sig under skydd af franska republiken. Någon ordnad stat kom likväl ej till stånd, enär genom freden i Campo Forraio s. å. vänstra Rhenstranden afträddes till Frankrike. Jfr Venedey, ”Die deutschen republikaner unter der französischen republik” (1870).

Ciss (fr. ut dièse, eng. c sharp), mus., den med en half ton höjda tonen c; förväxlas enharmoniskt med dess.

Cissampelos L., bot., växtsläkte af fam. Menispermaceæ. C. Pareira L., som lämnar falsk pareirarot, förekommer öfverallt i tropikerna.         g. l–m.

Ciss dur (fr. ut dièse majeur, eng. c sharp major), mus., den föga brukliga durtonart, som har ciss till grundton och företecknas med sju #, ett för hvarje ton i skalan (parallelltonart: aiss moll). I stället för ciss dur nyttjar man helst dess enharmoniska förväxlingstonart dess dur, hvars företeckning är mindre obekväm.

illustration placeholder


Cissey, Ernest Louis Octave Courtot de, fransk statsman och militär, f. 23 dec. 1810 i Paris, d. där 15 juni 1882, tjänade med utmärkelse i Algeriet och drog som öfverste ut i Krimkriget, hvarunder han 1854 för sina bedrifter vid Inkerman befordrades till brigadgeneral. 1863 fick han som divisionsgeneral befälet öfver 11:e divisionen (Rennes). I fransk-tyska kriget 1870 kommenderade C. 1:a divisionen af 4:e armékåren, deltog i striderna vid Metz 14, 16 och 18 aug. samt vid Noisseville 31 aug. Han yrkade ifrigt, men förgäfves, på att Bazaine skulle bryta sig ut ur Metz, och sedan denna fästning kapitulerat (28 okt.), fördes han i fångenskap till Tyskland. Återkommen till hemlandet, bidrog han kraftigt till kommunens krossande och blef, sedan han redan 8 febr. 1871 invalts i nationalförsamlingen, af Thiers utnämnd till krigsminister. Han utvecklade nu en intensiv verksamhet på reorganiseringen af den franska armén och införde en mängd tidsenliga reformer, hvarigenom han högst väsentligt ökade truppernas stridsduglighet. Efter Thiers’ fall trädde C. tillbaka och öfvertog kommandot af 9:e armékåren (Tours). Sedan den konservativa ministären Broglie störtats (16 maj 1874), bildade C. ett nytt kabinett, där han själf blef vicepresident och krigsminister. Sistnämnda post bibehöll han också i Buffets och Dufaures därpå följande kabinett, men han afgick 16 aug. 1876, sedan han året förut valts till senator för lifstiden. 1878 blef han befälhafvare för 11 :e armékåren (Nantes), men försattes 1880 ur aktiv tjänst, enär han blifvit komprometterad genom de afslöjanden, som kommo i dagen under processen mot öfverstelöjtnant Jung. C. drog sig då tillbaka till privatlifvet, ehuru den parlamentariska kommitté, som nedsatts för att undersöka de mot honom riktade beskyllningarna för landsförräderi och utpressning, frikände honom och deputeradekammaren bekräftade detta i april 1881.         e. a–t.

Ciss moll (fr. ut dièse mineur, eng. c sharp minor), den molltonart, som har ciss till grundton och företecknas med fyra # (för f, c, g och d). Parallelltonart: e dur.

illustration placeholder


Cissoid (af grek. kissos, murgrön, och eidos, form), geom., kallas orten för den punkt (M), som erhålles därigenom att man på en rörlig rät linje (AE), från dess fasta ändpunkt (A) räknadt, afsätter ett stycke (AM), lika stort med den del (DE) af densamma, som begränsas af en gifven cirkel (ADB), gående genom linjens fästpunkt, och en denna cirkel tangerande rät linje (CC1). Cissoiden är en kroklinje, som består af tvenne oändliga grenar, symmetriskt belägna med afseende på diametern (AB) och sammanlöpande i en spets (A); CC1 utgör dess asymptot (se d. o.). – Cissoiden uppfanns af greken Diokles (hvilken lefde omkr. 350 f. Kr.) för lösningen af problemet att finna tvenne medelproportionaler mellan två gifna linjer.         a. m–y.*

Cissus L., bot., växtsläkte af fam. Vitaccæ, omfattande öfver 250 arter i varmare länder, till största delen klättrande buskar. Flera arter, utmärkta genom vackra blad, t. ex. C. discolor Bl. från Java och C. antarctica Vent. från Australien, odlas ofta i växthus och boningsrum.         g. l–m.

Cis-Sutlejstater (eng. Cis Sutlej states), ett tjugotal små furstendömen i västra Himalaya, på vänstra stranden af Sutlej, tillhöriga divisionen Ambala i brittisk-indiska provinsen Punjab, tillsammans 17,050 kvkm., med omkr. 500,000 inv. Det största furstendömet, Sirmur l. Nahan, hade 124,134 inv. 1891, det minsta, Dargoti, endast 595 inv.

Cis Sutlej states, eng. Se Cis-Sutlejstater.

Cista (lat., kista, låda), arkeol., cylindriskt kärl, i regeln af bronsbleck. Sådana kärl förekomma hufvudsakligen i Italien. De äro af tvenne slag. I det egentliga Etrurien förekomma cistor med rik figurframställning å själfva kärlet och på locket, dels graverad och dels i drifvet arbete, med fristående figurer på locket, hvilka tjänat som handtag, samt gjutna fötter i form af djurfötter. Dessa cistor hafva i allmänhet gjort tjänst som toalettskrin. Det vackraste exemplaret är den i Collegio romano i Rom förvarade s. k. ”Ficoroniska cistan”, med framställning ur argonauttåget. En vacker cista af guld,silfver och trä är funnen vid Palestrina,en annan af elfenben med figurer vid Chiusi. Det andra slaget



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free