Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 355-356 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Citrakonsyra - Citral - Citrat - Citren - Citrin - Citrinsalfva - Citrofen - Citron - Citronat - Citronella-olja - Citronfjäriln - Citronfågeln - Citrongräsolja - Citronmeliss - Citronolja - Citronsyra - Citrullus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Citrakonsyra, kem., omättad tvåbasisk syra af
sammansättningen C₃ H₄ (CO₂ H)₂. Se Citronsyra.

Citral, Geranial, Rhodinal, kem., en kamferart med
öppen kolkedja, af sammansättningen (CH₃)₂ . CH . CH2
. CH : CH . C . CH₃ : CH . CHO = C₁₀H₁₆ O. Den finnes
färdigbildad i citronolja och i apelsinskal samt
uppstår vid oxidation af motsvarande alkohol geraniol.
H. E.

Citrat, kem., salt af citronsyra.

Citren. Se Citronolja.

Citrin, miner., en gul varietet af bergkristall,
funnen i Brasilien och på den skotska ön
Arran. Hvad som vanligen går under namnet citrin
är endast en genom upphettning affärgad ametist.
P. T. C.*

Citrinsalfva, med. farm. Se Kvicksilfvernitratsalfva.

Citrofen, med. farm., citronsyradt parafenetidin
(C₆ H₄ . OC₂ H₅ . NH₂ . C₆ H₈ O₇), ett modernt
kemisk-tekniskt preparat, som utgöres af ett
färg- och luktlöst pulver med sur smak, smältande
vid 181° C. och lösligt i 40 delar kallt vatten,
lätt i kokande vatten och i sprit. Det användes som
temperaturnedsättande och rogifvande medel vid feber,
bl. a. särskildt influensa, äfvenså vid kikhosta,
nervvärk (neuralgi), migrän och annan hufvudvärk. Den
vanliga dosen åt vuxna personer är 0,3-l gr. flera
gånger dagligen, högst 5-6 gr. på dagen. Försiktighet
är af nöden vid medlets användning, särskildt i fråga
om barn. C. G. S.

Citron, bot. Se Citrus.

Citronat, tekn. Se Cedrat.

Citronella-olja, farm. Se Gräsolja.

Citronfjäriln, zool. Se Citronfågeln.

Citronfågeln l. Citronfjäriln, Gonepleryx rhamni L.,
zool., en till familjen Diurna (dagfjärilarna)
hörande vacker liten fjäril, med citrongula
vingar, som hos honan stöta mera i hvitt och som i
midten, ofvantill och under, hafva en orangefärgad
fläck. Redan tidigt på våren får man under varma
dagar se denna fjäril flyga af och an bland blommande
videsnår, och snart söker den upp en utsprickande
buske för att där lägga sina ägg. Larverna, sorn
sedan där utvecklas, äro gröna, svartpunkterade,
med fina hvita hår och hvita strimmor på sidorna.
J. G. T.*

Citrongräsolja, med. farm. Se Gräsolja.

Citronmeliss, bot. Se Melissa.

Citronolja, Ætheroleum citri, med. farm., den utan
destillation framställda flyktiga oljan ur skalen af
färska citroner (Citrus medica L. subspec. Limonum
Hook. fil.). Oljan vinnes i regel för hand, i det
att citronen sönderskäras i två eller fyra klyftor,
hvarefter fruktköttet aflägsnas och skalet pressas
kraftigt mot en svamp, som suger i sig oljan. Svampen
urvrides sedan, hvarefter oljan renas. Den mesta
citronoljan kommer i handeln från Messina, Reggio,
Palermo och Catania uti Italien. Den s. k.
bergamottoljan åter (se Citrus) framställes på det sätt,
att frukterna införas i en roterande träcylinder,
på insidan besatt med kopparstift; genom ristning
af dessa stift såras oljerummen i fruktskalen och
oljan rinner ut. - Citronoljan är en ljusgul vätska
med angenäm citronlukt och mild, något bitter smak;
eg. vikt 0,855-0,861. Oljan består hufvudsakligen af
en blandning af terpener, af gammalt kallad
citren; största delen däraf utgöres af s. k.
högerlimonen. Den fina lukten härrör väsentligen
från aldehyden citral (C₁₀H₁₆O). Oljans verkan
uppgifves närmast likna terpentinoljans. Den
användes till att förbättra lukt och smak på
läkemedel samt till parfymer, läskdrycker m. m.
C. G. S.

Citronsyra, kem., en af Scheele 1784 upptäckt organisk
trebasisk syra, som förekommer i citronsaft och
i de flesta sura bär: krusbär, smultron, hallon
m. fl. Denna syra, hvilken är lättlöslig i vatten
och har starkt sur smak, bildar vackra, stora,
genomskinliga kristaller. Sammansättningen, CH₂
(COOH)-C(OH) (COOH)-CH₂(COOH), utvisar ett nära
samband med glycerin, CH₂ OH-CH (OH)-CH₂ (OH). Syran
har syntetiskt framställts på olika sätt, t. ex. ur
dikloraceton, och uppstår äfven ur drufsocker
vid inverkan af vissa jästsvampar. För beredning
af syran utfäller man det svårlösliga kalksaltet
ur citronsaft. Citronsyran ger upphof till flera
intressanta derivat. Så t. ex. förlorar den vid
upphettning l molekyl vatten och öfvergår till
en ny syra, akonitsyra, som i naturen förekommer
färdigbildad i stormhatten (Aconitum), i fräken
(Equisetum) o. s. v. Vid fortsatt upphettning förlorar
akonitsyran kolsyra och ger upphof till
itakonsyra och citrakonsyra. Citronsyran användes
i färgerier och vid tygtryck samt något i medicin,
bl. a. som medel mot skörbjugg. Dess magnesiumsalt,
löst i kolsyrehaltigt vatten, användes ofta till
afföringsmedel. I blandning med socker och citronolja
användes citronsyra till limonad. P. T. C.*

Citrullus Colocynthis.

Citrullus Neck., bot. farm., växtsläkte af
fam. Cucurbitaceæ, bestående af ettåriga örter
med långa,
refviga stjälkar och vackra 3-5-flikiga
blad. Blomkronorna äro sambladiga, hjulformiga,
femflikade. Skildkönade blommor finnas på samma
stånd. Frukten är hos en del arter köttig, hos andra
torr. Till detta släkte hör den äfven hos oss odlade
C. vulgaris Schrad., vattenmelonen eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>