- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
381-382

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civitas - Civitas aquensis - Civitas Augusta - Civitas Aureliani - Civitavecchia - Civitella del Tronto - C-klav - Cl., förkortning för de latinska namnen Claudius och Clodius - cl., officiell svensk förkortning för centiliter - c.l., förkortning för citato loco - Clackmannan - Clacton - Cladel - Cladium - Cladobates - Cladocera - Cladonia - Cladophlebis - Cladophora - Cladothrix - Claëson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på en representativ författning var främmande för
den tiden. Under kejsartiden skedde utdelande af
borgarrätt, nödvändig för inträde på den politiska
och militära ämbetsmannabanan, mer eller mindre
frikostigt af kejsarna, särskildt vid upptagande af
soldater i den numera stående yrkeshären;
slutligen gaf Caracalla (212) samtliga rikets invånare
med få inskränkningar borgarrätt. - Medborgarrätten
dels förlorades vid landsförvisning eller landsflykt
samt under vistelse i krigsfångenskap, dels
uppgafs frivilligt, om man erhöll medborgarrätt i
en annan stat.
H. Sgn.

Civitas aquensis. Se Baden, sp. 632.

Civitas Augusta. Se Aosta 2.

Civitas Aureliani. Se Aurelia.

Civitavecchia [tjivitavä’kkia], stad i italienska
prov. Roma, i en osund trakt vid Tyrrhenska hafvet,
71 km. n. v. om Rom. 17,589 inv. (1901). Biskopssäte.
Vacker katedral. Gymnasium. Krigshamn,
anlagd redan af Trajanus och under medeltiden
starkt befäst af flera bland Italiens förnämste
byggmästare. Den är 87 har stor; den 13 har stora
bassängen är 6 m. djup och har två hamnarmar af
170 och 250 m. längd. På södra sidan ligger det
efter Bramantes och Michelangelos planer byggda
stora hamnkastellet. Hamnen innehåller skeppsvarf
och en af Bernini byggd arsenal. Mot
landsidan är staden skyddad genom murar och bastioner.
Regelbunden ångbåtstrafik med Genova, Livorno,
Neapel och Cagliari. I närheten starkt besökta hafsbad
och svafvelkällor. - Staden hette i äldsta tider
Centum Cellæ, kallades sedan till Trajanus’ ära
Portus Trajani och fick sitt nuvarande namn i 9:e
årh., då dess invånare, som blifvit fördrifna af
sarasenerna, efter fyrtioårig frånvaro återvände till
sin "gamla stad". 1849-70 var den besatt af
franska trupper.

Civitella del Tronto [tjivite’lla del trakta], stad
i italienska prov. Teramo (Abruzzo), vid Salinello.
1,200 inv. (1901; som kommun 9,338). Starkt slott.

C-klav, mus., den notklav, som antyder, att noten
på den linje den omsluter är det ettstrukna c. Den
betecknas med ||3 eller ||=| och begagnas antingen på
första (sopranklav), andra (mezzosopranklav), tredje
(altklav) eller fjärde (tenorklav) linjen. Sopranklaven
och mezzosopranklaven äro dock numera undanträngda
af g-klaven. Jfr Klav.
A. L.

Cl., förkortning för de latinska namnen Claudius
och Clodius, för det latinska adjektivet clarissimus,
den mycket lysande, och för chlorum, klor.

cl., officiell svensk förkortning för centiliter.

C. l., förkortning för citato loco (på anförda ställe).

Clackmannan [kläkmä’nen]. 1. Grefskap i södra
Skottland, det minsta i landet, n. om Forthviken.
142 kvkm. 31,994 inv. (1901). Det mest
betydande vattendraget är floden Devon, bekant för sina
natursköna vattenfall och omgifningar. Jordmånen är
fruktbar. Bergen äro rika på kol och järn. - 2.
Hufvudstad i nämnda grefskap, vid floden Devon.
1,779 inv. (1901). Gammalt slott, fordom residens
för Robert Bruce.

Clacton [klä’kt8n], stad och hafsbadort i engelska
grefskapet Essex, 24 km. s. ö. om Colchester. 7,453
inv. (1901).

Cladel, Léon, fransk romanförfattare, f. 1835 i
Montauban, d. 1892, väckte uppmärksamhet genom
sin med företal af Baudelaire utgifna satiriska roman
Les martyrs ridicules (1862), som skildrade
Paris-litteratörernas lif och vedervärdigheter. C. skildrade
äfven allmogelig i sin hembygd, särskildt de fattige,
elända och trashankar. Bland hans många arbeten
äro serien Mes paysans och Les va-nu-pieds
(1873).

Cladium, bot. Se Ag.

Cladobates, zool. Se Spetsekorrar.

Cladocera, zool. Se Vattenloppor.

Cladonia Hoffm., bot., släkte af fam. Cladoniaceæ
bland lafvarna. Från sina samsläktingar skiljer
sig detta släkte genom sina encelliga sporer,
sina färgade sporhus (apotecier) och sin ihåliga
bål. Det omfattar många arter, hvilka äro spridda
öfver hela jorden, dock mest i de tempererade och
de kalla zonerna. I Skandinavien finnas öfver
20 arter. Den mest bekanta bland dessa och den
ekonomiskt viktigaste bland alla lafvar är renlafven,
C. rangiferina (L.) Hoffm. (ofta, oriktigt, kallad
"renmossa"). Denna art, som är allmän i hela Sverige
och särdeles ymnig i dess nordligare hälft, har sitt
namn däraf att den bildar den förnämsta beståndsdelen
i de lapska renarnas föda. I de norska fjällen och,
under år af foderbrist, på många andra ställen i
Skandinavien insamlas den i mängd till vinterföda
äfven åt nötboskapen. Af renlafven har man äfven
försökt att tillverka brännvin. Jfr Sten Stenberg,
"Om tillverkning af lafbränvin" (1868). - Den
vackra, hvita, tätgreniga varietet, som bär namnet
C. rangiferina *alpestris Schser., begagnas hos
oss ofta till prydnad innanför dubbelfönster.
V. W. (G. L-m.)

Cladophlebis Brongn.,
paleobot., en provisorisk benämning på
fossila mesozoiska ormbunkar med dubbelt
pardelade blad och aflånga eller triangulära,
något bågformigt framåtböjda, fjädernerviga,
helbräddade eller svagt tandade småflikar, hvilka
med hela sin bas äro fästa vid rachis. Typen
förekommer företrädesvis i jurasystemet och är
representerad äfven i Skånes kolförande bildningar.
illustration placeholder
Cladonia rangiferina.

A. G. N.

Cladophora Ktz, bot. Se Siphoneæ.

Cladothrix, ett släkte bland de pleomoda
bakterierna. Se Järnbakterier.

Claëson [kläson], en till Skåne från Danmark på
1720-talet inflyttad släkt,

1. Kristian Teodor C., filosof, f. 7 juli 1827
i Stockholm, blef student i Uppsala 1847, filos.
doktor 1857 och docent i praktisk filosofi vid Uppsala
universitet s. å. Strax efter det han nästan enhälligt
fått främsta rummet på förslaget till den ena af
de 1857 inrättade rörliga adjunkturerna vid nämnda
universitet, afled han i Uppsala 21 nov. 1859. -
C. egde en ovanligt’ stor spekulativ begåfning och
hade tidigt förvärfvat en mångsidig lärdom. I sina
filosofiska åsikter rönte han först inflytande af
Hegel, men blef sedan en afgjord anhängare af sin
lärare Boströms filosofi. Särskildt egnade han sina
bemödanden åt att fylla den lucka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free