- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
393-394

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clari - Clarimontium - Clarin - Clarino - Clarissinor - Clark, Efraim, nordamerikansk missionär - Clark, Alvan C., nordamerikansk optiker och astronom - Clark, Latimer, engelsk elektriker - Clark, Charles Heber, nordamerikansk humorist - Clark, John Bates, nordamerikansk nationalekonom - Clarke, Samuel, engelsk filosof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammarduetter och tersetter, som värdigt
ansluta sig till Steffanis.
A. L.

Clarimontium, latinska namnet på Clermont.

Clarin, pseudonym för den spanske författaren L. Alas
(se d. o.).

Clarino (fr. clairont eng. clarion), mus., en
äldre trumpet med trångt munstycke, hvilken mest
begagnades som melodi- och soloinstrument. Trumpeten
gick då för tiden betydligt högre än nu (ända till
d3). I senare partitur alltifrån Haydn betydde
clarino detsamma som tromba, d. v. s. vanlig
trumpet. Clarino är äfven en trumpetstämma i orgeln.
A. L.

Clarissinnor (Klarissinnor). Se Klara, den heliga.

Clark [klä’k], Efraim, nordamerikansk missionär och
bibelöversättare, f. 1799 i Haverhill, filos. doktor
1824, begaf sig 1827, efter afslutade teologiska
studier, till Sandwichöarna i American boards
tjänst. 1835-43 tog han verksam del i ledningen
af högskolan i Lahainaluna och verkade sedan
såsom missionär i Honolulu, där han ock hade vård
om den äldsta kristna församlingen. Sedan 1852
sekreterare i det havaiska missionssällskapet,
gjorde han en betydande insats i den mikronesiska
missionen. Under de sista 15 åren af sitt lif egnade
han sig väsentligen åt litterär verksamhet. Bland
hans viktigare litterära arbeten var revisionen af
bibelöfversättningen på Hawaiispråket. Han afled 1878.
A. K.

Clark [klä’k]. 1. Alvan C., nordamerikansk optiker och
astronom, f. 1804 i Ashfield, Massachusetts, d. 1887
i Cambridge, Massachusetts, kom först i gravörlära,
bosatte sig 1836 i Boston som porträttmålare,
blef 1844 intresserad för tillverkning af teleskop
och var den förste amerikan, som förfärdigade
akromatiska linser. I hans verkstad i Boston
hafva nutidens största linser blifvit slipade,
och C:s kikare äro spridda öfver hela världen. Med
teleskop af sin egen tillverkning gjorde C. en mängd
astronomiska upptäckter, öfver hvilka en förteckning
finnes i "Proceedings of the royal astronomical
society". De största linser C. förfärdigat finnas
på Lick-observatoriet i Kalifornien (91,5 cm. i
diameter), Pulkova (76 cm.), Washington (66 cm.),
Chicago (66 cm.), Clinton (58,5 cm.) o. s. v.

2. Alvan Graham C., den föregåendes son, nordamerikansk
optiker och astronom, f. 1832, d. 1897, fortsatte
fabrikationen efter faderns död och förfärdigade
de största refraktorer, som nu finnas, nämligen
Lick-observatoriets (92 cm.) och Yerkes-refraktorn
(102 cm.). Han upptäckte bl. a. Sirius’ drabant
(hvilket förskaffade honom lalandeska guldmedaljen
af franska vetenskapsakademien 1862) samt gjorde
liksom fadern många uppfinningar för refraktorernas
tekniska fulländning. A. N-r.

Clark [klä’k], Latimer, engelsk elektriker,
f. 1822 i grefskapet Buckingham, d. 1898,
sysslade med järnvägs- och brobyggnader,
tjänstgjorde 1850-70 såsom telegrafingenjör
och gjorde värderika rön angående underjordiska
telegrafledningar samt underhafskablars elektriska
egenskaper. Såsom chef för ingenjörfirman Clark, Forde
& comp. öfvervakade C. nedläggandet af omkr. 50,000
eng. mil underhafskablar i alla delar af jorden. I
skriften On the principles to be observed in forming
standards of electric measurements
(1861) föreslog
han de fysiska
enhetsbenämningarna ohm, farad och volt, som sedermera
blifvit allmänt antagna (jfr Elektriska enheter). Hans
1868 utgifna arbete Electrical measurement, hvilket
öfversatts till flera språk, åtnjuter stort anseende,
och hans afhandling A singlecell battery as a standard
of electromotive force
(1873) innebar ett praktiskt
uppslag af värde. C. pröfvade äfven sitt skarpsinne
på de magnetiska företeelserna. - Om Clarks element
se nedan.

Clark [klä’k], Charles Heber, nordamerikansk humorist,
f. 1841, har sedan 1865 varit tidningsman, hvarvid
han särskildt skrifvit i ekonomiska ämnen, och
utgifver en industriell tidning "Textile record"
i Filadelfia. C. är bosatt i Consohocken. Under
märket Max Adeler har han blifvit mycket omtyckt
för sina bullersamma skämthistorier, bl. a. Out of
the hurly-burly; or, life in an odd corner
(1874;
"Småstadssqvaller", 1882), Elbow-room (1876), Random
shots
(1879; "Snärtar", 1883) och Fortunate island,
and olher stories
(1881; "Glitter m. fl. humoristiska
berättelser", 1883).

Clark [klä’k], John Bates, nordamerikansk
nationalekonom, f. 1847 i Providence, Rhode island,
studerade 1872-75 i Heidelberg och Zürich. C. är
sedan 1895 professor vid Columbia university i New
York. C:s författarverksamhet faller hufvudsakligen
inom den teoretiska nationalekonomiens område med
resultat i nära öfverensstämmelse med den moderna
österrikiska skolan. Skrifter: The philosophy of
wealth
(1885), The modern distributive process
(1888), The distribution of wealth (1900, hans
hufvudarbete), The control of trusts (1901),
monografierna Wages och Capital and its earnings m. m.
(G. B-e.)

illustration placeholder

Clarke [kla’k], Samuel, engelsk filosof, f. 1675 i
Norwich, blef 1698 kaplan hos biskopen af Norwich
och slutligen pastor vid S:t James i London. Död
1729. Såsom naturfilosof var C. anhängare af Newton
och kom i en vetenskaplig strid med Leibniz,
mot hvilken han försvarade viljans frihet. Sin
största betydelse har han såsom moralfilosof i
opposition mot Hobbes och Locke. Deras hänvisning till
samhällsfördraget och statens eller Guds lagstiftning
såsom moralens grund anser han leda till subjektivism
och godtycke. Hade ej handlingarna i och för sig något
sedligt värde, skulle man ej heller kunna angifva
någon grund för vare sig samhällsfördraget eller
lagstiftningen. För att finna en objektiv moralprincip
utgår i stället C. från att det mellan tingen finnes
naturliga åtskillnader och öfverensstämmelser och
likaså i förhållandena mellan människor. Moralisk är
en handling, som behandlar tingen och förhållandena
efter deras "lämplighet" (fitness), så att
öfverensstämmelse och ej motsats uppstår. Denna
handlingarnas lämplighet bedömes af vårt förstånd, och
osedlighet i handlingarna likställes därför af C. med
motsägelse i tänkandet. Det orätta handlandet är "ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free