- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
431-432

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clèment, Jacques Félix Alfred, fransk musikskriftställare - Clementi - Clementin, Niels - Clementinæ - Cléments försök - Clemmensen - Cleobulus - Cleome - Cleomenes - Cleon - Cleopatra - Clerck, Hans, friherre, amiral - Clerck, Karl Alexander, entomolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Clément [klema7], Jacques Félix Alfred, fransk
musikskriftställare, f. 1822 i Paris, d. 1885
därstädes som organist och kapellmästare vid
Sorbonnes kyrka, komponerade åtskillig
kyrkomusik, men är mer känd genom sina skrifter,
bland hvilka må nämnas Les musiciens célèbres depuis
le XVI:e siècle
(1868; 3:e uppl. 1879) och hans i
förening med P. Larousse utarbetade Dictionnaire
lyrique, ou histoire des opéras
(1869; med
4 suppl. till 1881; ny uppl., bearbetad af
A. Pougin, 1897). A. L.

illustration placeholder

Clementi, Muzio,
italiensk pianist och tonsättare, f. 1752 i Rom,
studerade sång för Santarelli och den stränga
satsen för Carpini, utvecklade sig därefter i
stillhet hos en engelsk mecenat, Bedford, samt
uppträdde 1770 i London med glänsande framgång
såsom kompositör och virtuos. Sedermera delade hän
sitt lif mellan en omfattande verksamhet i
London, hvarest han såsom lärare, musikhandlare
och pianofabrikant förvärfvade stor förmögenhet,
och konstresor till Paris, Berlin, Dresden,
Petersburg, Wien och Italien, hvarunder
han äfven introducerade sina elever: Field,
Cramer, Klengel, Berger m. fl. Efter 1809
drog han sig alltmer tillbaka från offentligheten
och sysselsatte sig mest med komposition. Död 10
mars 1832 i Warwickshire. - C. var en af sin tids
störste pianovirtuoser; i vissa svårigheter, såsom
flytande och snabba ters- och oktavgångar, lär han
icke hafva öfverträffats af någon. Till en början
lade han uteslutande an på yttre glans, men efter
en täflingsstrid i Wien 1781 med Mozart - hvilken då
kallade C. "ein blosser mechanikus" - vinnlade han -
sig äfven om uttryck och idealitet i föredraget.
Hans kompositioner äro utarbetade i ädel stil,
med elegans och stor formsäkerhet. En viss dogmatisk
torrhet kan man icke frånkänna dem, och snillets
stämpel bära de icke; likväl har C. bidragit till
utvecklingen af sonatformen, och hans 106 sonater
(däraf 60 för piano solo) kunna i tekniskt afseende
betraktas som en förberedelse till Beethovens.
Sin största förtjänst eger C. om etydkompositionen;
hans klassiska Gradus ad Parnassum (1817) har ännu
i dag oförminskadt värde för piano-undervisningen.
A. L.

Clementin, Niels, dansk skådespelare,
f. 1721, d. 1776, prästson, studerade först
teologi, men fick 1748 anställning vid "den
danske skueplads" i Köpenhamn och blef inom
kort dess förnämsta prydnad. C. var komisk
karaktärsskådespelare samt utmärkte sig särskildt
i gubbroller i Holbergs och Molières stycken;
äfven utlänningar beundrade hans spel, som tjänade
hans efterföljare till mönster. Hans framställning af
Vielgeschrei i Holbergs "Den stundeslöse" omtalas
såsom något af det utmärktaste, som dansk
skådespelarkonst någonsin åstadkommit.
E. Ebg.

Clementinæ (lat.). Se Klementinerna.

Cléments försök [klemad] l. Hachettes
försök
, fys. Om man låter en gas, t. ex. luft, eller
ånga utströmma genom en liten öppning i en plan vägg
och intill öppningen närmar en plan skifva af papp,
trä eller metall, så attraheras skifvan till öppningen
i stället för att af gasströmmen bortstötas därifrån.
Får skifvan komma i beröring med väggen, så att gasens
utströmning för ett ögonblick upphör, aflägsnar den
sig från öppningen, men återgår snart till densamma
och oscillerar sedan fram och tillbaka. Det erfordras
då en icke ringa kraft för att slita henne bort.
Clément (d. omkr. 1846) var den förste, som gjorde
detta fenomen till föremål för särskilda rön och
förklarade dess orsak. Hachette ändrade försöken på
flerfaldigt sätt. Företeelsen beror därpå att den
utströmmande gasen till följd af sin stora hastighet
vid utströmningen så snabbt utbreder sig mellan
skifvan och kärlväggen, att den förtunnas, hvarför det
yttre lufttrycket pressar skifvan mot öppningen. R.R.*

Clemmensen, Andreas Laurits, dansk arkitekt,
f. 7 aug. 1852 i Læk i Schleswig, studerade vid
Köpenhamns konstakademi och 1880-83 i utlandet,
vann 1899 medalj och vardt 1904 byggnadsinspektör
samt 1905 medlem af akademien. C. har bland danska
arkitekter varit de djärfva uppslagens och de
moderna idéernas man. Under senafe hälften
af 1880-talet byggde han några af Köpenhamns
kommunskolor; kreditkassans hus följde 1890,
Öster-Marie-kyrkan på Bornholm 1891, farmaceutiska
institutets byggnad i Köpenhamn 1892, den originella
"valgmenigheds-kyrkan" 1893, med klocktorn och
församlingshus 1905, vidare serum-institutets
byggnad samt flera kyrkor och villabyggnader i både
Danmark och utlandet. Äfven inom keramiken har
C. gifvit nya uppslag.

Cleobulus. Se Kleobulos.

Cleome, bot. Se Capparidaceæ.

Cleomenes. Se Kleomenes.

Cleon. Se Kleon.

Cleopatra. Se Kleopatra.

Clerck, Hans, friherre, amiral,
f. 1639 i Stockholm, studerade i Uppsala, Oxford
och Leiden, hade därefter i åtta år tjänst vid den
holländska flottan samt deltog, under van Tromp, Opdam
och Brakel, i flera sjödrabbningar mot de engelska,
spanska och turkiska flottorna i Medelhafvet.
Under tiden blef han (1663) utnämnd till
amiralitetslöjtnant och (1665) till kapten i svenska
flottan. Efter sin återkomst till fäderneslandet
vardt han kommendant på Vaxholm, 1671 holmmajor,
1673 amirallöjtnant och 1674 amiralitetsråd. I det
olyckliga slaget vid Öland 1676 sökte han, jämte
amiral Uggla och major Joh. Clerck, med sitt
skepp "Krono-solen" hålla stånd mot fienden,
men måste, svårt sårad, draga sig ur striden.
Han lyckades dock sammanföra den skingrade flottan
och med den gå till Dalarö, hvarifrån han betäckte
skärgården mot danskarnas anfall. S. å. blef
han amiral. 1680 utnämndes han till landshöfding i
Västerbotten, 1683 till landshöfding i Kalmar och till
befälhafvare öfver därvarande eskader samt 1693
till landshöfding i Nyköpings län. 1687 upphöjdes
han i friherrligt stånd. 1710 var han landtmarskalk
och kallades s. å. till kungl. råd och president
i Göta hofrätt. Död 1711. - C. hade grundliga
kunskaper, synnerligast uti skeppsbyggerikonsten.
O. E. G. N.*

Clerck, Karl Alexander, entomolog,
f. sannolikt 1710, d. 1765 som kommissarie vid
Stockholms stads bemedlingskommission, blef före
1757 ledamot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free