- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
429-430

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clemens Alexandrinus - Clemens Bonifacius - Clemens non Papa - Clemens romanus - Clement, "Skeppar C.", dansk fribytare - Clèment, Jacques, Henrik III:s af Frankrike mördare - Clèment, Ambroise, fransk nationalekonomisk författare - Clèment, Jean Pierre, fransk historiker - Clèment, Charles, fransk kritiker och konsthistoriker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbete. Omkr. år 202 måste han under förföljelsen
fly från Alexandria och fann en fristad hos
biskop Alexander. Död sannolikt före 216. - Under
Alexandria-tiden tillkommo de viktigaste delarna af
C:s stora trilogi: Logos protreptikos, Paidagogos och
Stromata. C. vill där föra läsaren in i den fulla
och sanna kristendomen. Först måste hedendomens
oriktighet uppvisas; detta sker i "protreptikos",
som har apologiens form. När läsaren så hunnit
till kristendomens port, inför "paidagogos"
honom i den kristna sedeläran; här behandlas
både sedlighetens väsen och de sedliga krafven
i lifvets alla detaljerade förhållanden (mat och
dryck, bad, fester, rikedom o. s. v.). "Stromata"
skall slutligen föra in i det allra heligaste,
gifva den fullkomliga insikt i kristendomen och
dess tro, hvilken kan vinnas blott af de ypperste
("gnostici"); denna del blir sålunda ett försök till
dogmatik, det första i kristendomens historia. Ännu
en skrift af C. finnes i behåll, hvari han tager
afstånd från Tertullianus’ hat mot allt världsligt. -
C. öfvervann det apologetiska stadiet och införde en
systematisk behandling af kristendomen samt grundade
därmed en vetenskaplig teologi inom kyrkan. Hans
kateketskola blef sedan denna teologis skydd mot
inre och yttre fiender. Men framför allt inverkade
C. på den kommande utvecklingen, genom att bygga sin
teologi på den nyidealistiska grekiska filosofien,
som sålunda började sitt omformningsarbete inom
kristendomen. Särskildt är hans logos-idé filosofiskt
bestämd; Kristi mänsklighet och försoningsverk skötos
åt sidan. En allegorisk bibeltolkning infördes. Äfven
C:s sedliga ideal är den platonska filosofiens. C. kan
i viss mening sägas hafva bestämt den riktning, i
hvilken den grekiska kristendomsåskådningen alltsedan
dess rört sig. Bästa upplagan af hans verk utgafs af
Potter (Oxford 1715). Jfr Harnack, "Dogmengeschichte",
I, och Seeberg, "Dogmengeschichte", I. Hj. H-t.

Clemens Bonifacius, pseudonym för P. K. Asbjörnsen.

Clemens non Papa ("C. icke påfven"), egentl. Jacob
Clemens
, nederländsk kontrapunktist i 16:e årh.,
var kapellmästare vid katedralen i Antwerpen och
hör till de mest betydande kompositörer mellan
Josquin och Palestrina. Han skref ett stort antal
mässor, motetter; psalmer, chansons o. s. v.
A. L.

Clemens romanus, kyrkofader, påfve. Se Klemens 1.

Clement, "Skeppar C.", dansk fribytare och anhängare
till Kristian II, nämnes första gången, då han 1525
från Köpenhamns redd bortförde två af kung Fredrik I:s
fartyg, och krigade sedan på egen hand, i synnerhet
i Nordsjön, i den landsflyktige konungens tjänst
(bl. a. utkräfde han skatt på de norska kusterna)
samt hade sitt tillhåll i Friesland. Han deltog 1531
i Kristian II:s tåg till Norge och förmådde 1534
bönderna i Vendsyssel, där han själf var född, till
uppror för att återupprätta konungens välde. Han slog
16 okt. adelshären vid Svendstrup, hvarefter upproret
utbredde sig öfver en stor del af norra Jylland; men
det fick dödshugget, då Johan Rantzau 18 dec. stormade
Aalborg. Flyende härifrån blef C. tagen till fånga och
förd till Kolding. Som det synes, blef han dömd till
döden på Viborgs landsting och afrättad 9 sept. 1536.
E. Ebg.

Clément [klema7], Jacques, Henrik III:s af
Frankrike mördare, f. omkr. 1565 i Sorbon, nära Reims,
inträdde i dominikanorden. Uppeggad af den katolska
ligans fanatism, beslöt han att mörda konungen,
som belägrade det upproriska Paris. I sitt uppsåt
styrkt af sin prior och, efter hvad det uppgifves,
af hertiginnan af Montpensier, syster till den
mördade Henrik af Guise, begaf han sig 31 juli
1589 till S:t Cloud, där Henrik III vistades, samt
fick under förevändning af att kunna meddela viktiga
nyheter företräde hos konungen och genomborrade honom
därunder med en i gift doppad knif. Tillskyndande
tjänare nedstucko omedelbart mördaren, hvars lik
sedermera sönderslets af fyra hästar och därefter
brändes. Konungen dog två dagar efteråt af sitt sår,
och C. prisades af motpartiet som helgon och martyr.

Clément [klema7], Ambroise, fransk nationalekonomisk
författare, f. 1805, d. 1886, var en tid
municipaltjänsteman i S:t Étienne, men drog sig sedan
tillbaka och bosatte sig i Annonay. Han författade
flera skrifter till försvar för frihandeln och
mot socialismen, bl. a. Des nouvelles idées de
réforme industrielle et en particulier du projet
d’organisation du travail de Louis Blanc
(1848)
och Essai sur la science sociale (1867; förra delen,
under titeln "Den politiska ekonomien i sin närvarande
utveckling", öfv. af C. F. Bergstedt 1868) samt
en mängd artiklar i "Journal des éeonomistes" och
"Dictionnaire de l’économie politique", för hvilket
encyklopediska arbete han äfven var redaktör.
(E. Hkr.)

Clément [klema7], Jean Pierre, fransk historiker
och nationalekonom, f. 1809, d. 1870, tillhörde
franska finansförvaltningen och utgaf ett stort antal
arbeten af vikt för Frankrikes ekonomiska historia,
som han bedömde från den liberala nationalekonomiens
ståndpunkt. Främst märkes därvid urkundsamlingen
"Lettres, instructions et mémoires de Colbert" (7
dlr, 1861-73), som är grundläggande för kännedomen
om Colbert, vidare Histoire de la vie et de
l’administration de Colbert
(1846), med Le gouvernement
de Louis XIV
(1848) som fortsättning, Jacques Coeur
et Charles VII
(1853), Histoire du système protecteur
en France depuis Colbert jusqu’á la révolution de
1848
(1854) samt Madame de Montespan et Louis XIV
(1868). C:s änka utgaf i hans namn Histoire de Colbert
et de son administration
(2 dk 1874; 3:e uppl. 1892),
som är en sammanfattning af inledningarna till nämnda
stora urkundsverk och utgör hufvudarbetet om Colbert.
(E. Hkr.)

Clément [klema7], Charles, fransk kritiker och
konsthistoriker, f. 1821 i Rouen, d. 1887 i Paris,
var en tid konservator vid Musée Napoleon III, men
återvände till sina enskilda undersökningar, hvilkas
resultat han publicerade i Revue des deux mondes,
Journal des débats och Gazette des beaux-arts. I
Michel Ange, Leonard de Vinci, Raphaël (1861; 4:e
uppl. 1881) behandlade C. de tre store renässansmännen
samt gaf en studie öfver konsten i Italien före
1500-talet jämte historiska och bibliografiska
kataloger öfver mästarnas verk. C. skref vidare
Géricault (1868; 3:e uppl. 1879), Prudhon, sa vie, ses
œuvres et sa correspondance
(1872; 3:e uppl. 1880),
Leopold Robert d’après sa correspondance inédite
(1874), Charles Gleyre, sa vie et ses œuvres (1877;
2:a uppl. 1885) och Decamps (1886).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free