Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Coligny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Bröderna Coligny. |
2. Gaspard II de C., herre till Châtillon, vanligen
kallad amiral (de) C. l. amiralen af Châtillon,
den föregåendes broder, fransk statsman och krigare,
f. 16 febr. 1519 i Châtillon-sur-Loing (dep. Loiret),
d. 24 aug. 1572 i Paris. Eedan vid unga år soldat,
deltog han med utmärkelse i fransmännens krig i
Flandern 1543,
där han s. å. blef svårt sårad, och i Italien under
marskalk Brissac, där han ånyo blef sårad i slaget
vid Ceresole. Hans talangfulla operationer mot
Boulogne, då i Englands våld, förskaffade honom
platsen som generalöfverste för infanteriet, den
högsta i franska armén näst marskalk, amiral och
konnetabel, och som sådan utfärdade han de första
krigslagarna i Frankrike. Amiral 1552, sträfvade
han med aldrig slocknande ifver att uppbygga ett
franskt kolonialvälde och utsände 1555 en expedition
till Brasilien, där koloniseringsplanerna dock
slogo fel på grund af inbördes oenighet bland
nybyggarna. C. hindrades att fortsätta dem genom
kriget med Spanien, som mest fördes i Picardie, där
han själf var guvernör. Då det för Frankrikes handel
med Nederländerna synnerligen viktiga Saint-Quentin
därunder plötsligt anfölls af spanjorerna, kastade sig
C. med några hundra man in i staden och försvarade
den med utomordentlig energi mot en stor öfvermakt,
tills han efter 17 dagars oupphörliga stormningar
måste gifva sig (29 aug. 1557), sedan marskalk
de Montmorency, som ryckt till hans undsättning,
förut blifvit i grund slagen. Genom detta försvar,
C:s största krigiska bedrift, räddade han Paris från
att falla i fiendens händer. Under sin därpå följande
fångenskap fick han mottaga kalvinska skrifter från
sin till protestantismen
öfvergångne broder d’Andelot, hvilket anses ha lagt grunden
till C:s senare affall från katolicismen. Frigifven
efter freden i Câteau-Cambrésis (3 april 1559),
fick såväl C. som hans morbroder och hans bröder
känna tyngden af Guisernas despoti under Frans
II:s korta regering (1559-60). Men under Katarinas
af Medici därefter följande regentskap för sin
omyndige son Karl IX lyckades C., som nu framträdde
som en af hugenotternas främste ledare, förmå henne
till utfärdandet af det berömda "januariediktet"
1562, som förskaffade de franske protestanterna
en viss, om än mycket inskränkt, religionsfrihet,
hvarefter C. skyndade att genom utsändande af en
nybyggarexpedition till Florida (jan. 1562) upptaga
sina koloniseringsplaner. Dessa måste han ånyo
öfvergifva på grund af det genom "blodbadet i Vassy"
(l mars 1562) utbrutna s. k. första hugenottkriget,
i hvilket C. endast efter lång tvekan och fruktlösa
underhandlingar med det af Guiserna behärskade hofvet
tog aktiv del. Han kunde ej hindra katolikernas
intagande af Rouen (26 okt. 1562) eller förekomma
Condés nederlag vid Dreux (19 dec. s. å.). C. drog sig
tillbaka till Orleans, men framträngde i febr. 1563
till Normandie, där han intog flera städer och ämnade
mottaga understöd i folk och pengar från drottning Elisabet af
England. Poltrots mord på Guise (18 febr.) ledde
emellertid till fredsfördraget i Amboise (12 mars),
som mot C:s vilja afslöts mellan den sedan slaget
vid Dreux fångne Condé och Katarina af Medici
och förskaffade hugenotterna ytterligare en del
rättigheter. C. hade därefter åtskillig möda att
frigöra sig från beskyllningen för delaktighet i
mordet på Guise, sökte på fredlig väg skaffa sina
trosförvanter
|
| Caspard de Coligny, efter ett kopparstick från 1573. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0286.html
