- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
751-752

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Corot - Corozal - Corpi santi - Corporale - Corps - Corpus - Corpus catholicorum - Corpus Christi. Se Kristi lekamens fest. - Corpus Christi, stad i nordamerikanska staten Texas - Corpus Pacini - Corpusculum - Corpus delicti - Corpus doctrinae - Corpus evangelicorum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är klassisk formkänsla i hans motivs byggnad samt
lyrik och romantik i stämningen. Det var detta hans
sista stadium, som gjorde honom ryktbar: dessa typiskt
corotiska stämningar med silfverdimma öfver land och
sjö och spel af ljus och florslätt skymning, dessa
små taflor, där han samlar morgonens eller aftonens
hela poesi i ett enda mjukt färgackord. Hans målningar
från detta sista stadium ansågos dock till en början
endast som behagfulla utkast, men ej som "färdiga"
konstverk. De kommo likväl på modet, och nu blef den
gamle mästaren ej blott hyllad och erkänd af det yngre
konstnärssläktet, utan rentaf förföljd af amatörer
och konsthandlare. De många beställningarna hade
till resultat, att han alltmera summariskt utförde
sina taflor och att de blefvo af växlande lödighet -
han fortfor likväl till det sista att flitigt studera
efter naturen. Efterfrågan på hans arbeten var så
stor, att, tack vare åtskilliga, konsthandlare,
"falska Corots" blefvo i mängd spridda både i gamla
och nya världen. C:s målningar stå allt fortfarande
högt i pris. Han utställde på alla salonger från 1827
till 1874. Han utförde äfven väggmålningar - de bästa
torde vara Jesu dop och En blind botas, i dopkapellet
i S:t Nicolas i Chardonnet. Han är representerad
i Louvre och i franska provinsmuseer (med målningar
och teckningar), rikligt och förträffligt i Mesdags
galleri i Haag och i Bruxelles’ museum, men eljest
relativt föga utom Frankrike - likväl finnas arbeten
af honom i Stockholms nationalmuseum (heilbornska
donationen), i Hälsingfors (konstföreningens
galleri) och i Köpenhamn såväl i konstmuseet som
i glyptoteket. Jfr U. Dumesnil, "Corot, souvenirs
intimes" (1875), J. Rousseau, "Camille Corot" (1884),
Roger-Milés i samlingsverket "Les artistes celebres"
(1891), G. Geoffroy & A. Alexandre, "Corot & Millet"
(1903), A. Rabaut, "Œuvre de Corot" (med beskrifvande
katalog, 1904), och Moreau-Nelaton, "Corot" (1905).
G-g N.

Corozál, stad i colombianska staten Bolivar, 240
km. s. om Cartagena. Omkr. 8.000 inv. Tillverkning
af hängmattor, tobaksodling.

Corpi santi (it.), namn på förstäderna till åtskilliga
lombardiska städer, särskildt till Milano.

Corporale (lat., af corpus, kropp), äfven Pa1lium
corporale
l. Palla dominica, det linnekläde, hvarpå
hostian och kalken ställas vid konsekration samt då
de förvaras i ciborium eller monstransen.

Corps [kår], fr. (af lat. corpus, kropp). Se Kår. -
Corps de ballet [d9 bala], balettkår, samtliga
medlemmarna af danskåren vid en teater. - Corps de
bataille
[bata’j], den mellersta tredjedelen
af en på slaglinje ordnad flotta. (Denna benämning
brukas numera ej i Sverige.) - Corps de garde
[ga’rd], högvakt, vakthus. - Corps de logis [la j
i], hufvudbyggnad, manbyggning. - Corps
diplomatique
[-ti’k], diplomatiska kåren. - Corps
législatif
[le j is-], "lagstiftande kåren", namn på
Frankrikes andra kammare under konsularförfattningen
och första kejsardömet (1799-1814) samt under andra
kejsardömet (1852-70); lagstiftande församling,
nationalrepresentation.

Corpus (lat.) 1. Korpus, kropp; massa; fyllighet;
boktr., en tryckstil, som i kägeln håller 5 kvartpetit
l. 10 typografiska punkter och alltså står
emellan borgis och cicero. (Exempel: Korpus.) Stilen
har sitt namn däraf att den s. k. corpus
juris
trycktes med denna stilsort. - C. callosum,
anat., hjärnbalken. Se Hjärnan. - C. ciliare, anat.,
strålkroppen. Se Öga. - C. luteum, anat. Se Ägg. -
C. quadrigeminum, anat. Se Fyrhögarna. - C. vitreum,
anat., glaskroppen. Se Öga.

Corpus catholicorum (lat.), katolikernas förening
l. korporation, namn (dock icke officiellt)
på samtliga katolska riksständer i romersk-tyska
riket, i motsats mot de förenade protestantiska
riksständerna (jfr Corpus evangelicorum). Inom corpus
catholicorum innehade kurfursten af Mainz presidiet.

Corpus Christi (lat.). Se Kristi lekamens fest.

Corpus Christi [kampas kri’sti], stad
i nordamerikanska staten Texas, på högra
stranden af Corpus Christi bay, nära mynningen
af floden Nueces. 4,703 inv. (1900). God hamn med
ångbåtsförbindelse med New Orleans.

Corpuscula Pacini (lat.), Paciniska småkroppar. Se
Känselkroppar.

Corpusculum (lat., plur. corpuscula, dimin. af
corpus, kropp), bot., ett gammalt, förr brukadt namn
på archegonierna hos gymnospermerna (se
Archegonium). H. Hn.

Corpus delicti (lat.), jur., förr benämning på de
yttre spår, hvilka ett brott enligt dess allmänna
beskaffenhet lämnar efter sig. Dit räknade man
t. ex. vid mord den mördades lik, vid myntförfalskning
det förfalskade myntet och de verktyg, som användts
vid förfalskningen o. s. v. Numera nyttjas denna
ordförbindelse vanligen för att beteckna samtliga
förutsättningarna för tillvaron af ett brott. Dit hör
då t. ex. vid mord, att en människa ljutit döden genom
annans åtgärd, att denne handlat med berådt mod och i
uppsåt att döda o. s. v. Tyska författare återgifva
corpus delicti i denna dess nyare betydelse med
"thatbestand" (det, hvaraf gärningen består). Svenska
språket saknar ett däremot svarande uttryck.
J. H-r.»

Corpus doctrinæ (lat.), en af Melanchthon införd
benämning på samlingen af alla de skrifter, i hvilka
den rena evangeliska läran på ett normativt sätt var
framställd. Då de olika tyska kyrkorna ej kunde helt
ena sig om, hvilka skrifter som skulle räknas dit,
fixerade under 1500-talets lopp hvar landskyrka sin
särskilda "corpus doctrinæ". En mera omfattande form
vann denna sträfvan i konkordieboken 1580, som i sak,
om också ej till namnet, är lutherdomens viktigaste
samling af detta slag. Hj. H-t.

Corpus evangelicorum (lat.), de evangeliskes förening
l. korporation, kallades efter westfaliska freden
(1648) Tysklands samtliga protestantiska riksständer,
betraktade såsom ett i trosangelägenheter
handlande helt för sig, i motsats till de katolska
riksständerna (corpus catholicorum). Ursprungligen
afgjordes kyrkliga frågor genom röstpluralitet på
riksdagarna, men som katolikerna där förfogade öfver
vida flere röster än protestanterna, funno sig dessa
nödsakade att undandraga riksdagen dylika ärendens
behandling och ingingo därför en närmare förening
till försvar för sin själfbestämningsrätt i kyrkliga
angelägenheter. Denna sammanslutning erkändes redan
på riksdagen i Regensburg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free