Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 821-822 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cowper, William, engelsk anatom - Cowper, William, engelsk skald - Cowperska körtlarna - Cowpers varmapparat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cowper [kau;pe l. kö’pe], William, engelsk
anatom och kirurg, f. 1666, d. 1709. Hans
viktigaste arbete, Myotomia reformata or a new
administration of all the muscles of the human body
(1694), utmärker sig genom i allmänhet korrekta
afbildningar och åtskilliga nya upptäckter. 1697
utgaf C. under eget namn Bidloos Anatomy of
human bodies, af hvars 114 taflor endast 9 härröra
Iran C. I sin skrift Glandularum quarundam nuper
detectarum ductuumque earum excretiorum descriptio
(1702) beskrifver han noggrant de efter
honom benämnda cowperska körtlarna (se
d. o.).
R.T-dt.


Cowper [kau’pe l. kö’pe], William, engelsk
skald, f. 26 nov. 1731 i Berkhamstead i grefskapet
Hertford, d. 25 april 1800 i Dereham, Norfolk.
Från barndomen led han af människoskygghet, som
ökades genom en skolkamrats tyranni. Genom familjeförbindelser blef han
utnämnd till sekreterare i öfverhuset, men hade alltför ringa själftillit
att mottaga platsen. Till följd af religionsgrubbel måste han en tid vårdas
på ett dårhus. Från 1767 vistades han i Olney, där han hade vänner, som
intresserade sig för hans person och skaldskap; särskildt är att nämna
Mary Unwin, en änka, i hvars hus han bodde
många år och med hvilken han en tid var
förlofvad. 1773 angreps han emellertid ånyo
af sin själssjukdom. Sedan han 1778 tillfrisknat,
började han med ifver egna sig åt poesien. 1782
utgaf han en samling dikter, till största delen
bestående af lärodikter, men lyckades ej vinna bifall.
Vid denna tid blef han bekant med lady Austen,
som utöfvade ett fördelaktigt inflytande på hans
nedstämda lynne. Under hennes lifvande påverkan
författade han balladen John Gilpin, en af mild
humor uppfylld dikt, och det didaktiska skaldestycket
The task (1785), hans största och bästa verk,
i hvilket han skildrar sig själf, sitt hem, sina
vänner, den fattiga arbetarbefolkningens lif och Olneys
fridfulla bygd. Den andra diktsamlingen af C.,
hvari dessa dikter förekomma, trycktes 1785 och
erhöll genast mycket stor framgång. C. verkställde
äfven öfversättningar af Iliaden och Odyssén på
orimmade jamber (1791). Ständigt grubbel och
lidande fördystrade hans lefnad. Den fullständigaste
och bästa upplagan af hans verk utgafs 1833-37
af Southey. Hans Memoirs utkommo 1816. C:s
Private correspondence (1824) visar, att han var en
af Englands förnämste brefstilister. Han var en af
de förste engelske skalder, som gjorde sig fria från
den franska smakens fjättrar och häfdade naturens
rätt i dikten. C. gaf äfven diktningen ett nytt
innehåll, i det han gjorde viktiga sociala spörsmål
till ämnen för poetisk behandling. Men han var
en smula torr och saftlös samt bands af kyrkligt
dogmatiska hänsyn. Jfr A. Western, "W. C:s liv
og digtning" (i Nord. tidskr. 1894), samt de stora
biografierna af William Hayley (4:e uppl. 1812),
Goldwin Smith (1880) och Thomas Wright (1892).
(R-n B.)

Cowperska körtlarna [kauperska], anat., tvenne
ungefär ärtstora körtlar, som hos mannen ligga
på bakre sidan af urinröret, i dess öfre del.
De afsöndra en tråddragande vätska, som utgjutes
urinröret. Dessa körtlar beskrefvos hos djur af
Malpighi; deras förekomst hos människan, omtalar
Méry redan 1684, men först W. Cowper (se d. o.)
beskref dem noggrannare. Jfr Bartholinska
körtlarna.
R. T-dt.


Cowpers varmapparat [kaupos l. ko’pas],
metall., en ugn, afsedd för förvärmning af den för
masugnens drifvande nödvändiga blästern.
Varmapparaten, som är af regenerativ typ, eldas med
masugnsgas. Masugnsgasen inkommer genom röret
a och förbrännes medelst förvärmd luft, inkommande
genom rören b. Förbränningen sker i den stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>