- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1087-1088

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, dansk språkrensare - Dahl, Balduin Christian Florus, dansk musiker - Dahl, Frans Gustaf Abraham, arkitekt - Dahl, Bendt Treschow, dansk språkforskare - Dahl, Hans, norsk målare - Dahl, Jonas anton, norsk präst - Dahl, Bastian Anastasius, norsk språkman - Dahl, Ove Christian, norsk botanist - Dahl, Vladimir Ivanovitj. Se Dalj. - Dahlak - Dahlander, Gustaf Robert, vetenskapsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten har han ur äldre och nyare källor sammanfört
ett rikt material till språkets föryngring.

E. Ebg.

Dahl, Balduin Christian Florus, dansk
musiker, f. 1834, d. 1891, anförde sedan 1874
såsom H. C. Lumbyes efterträdare de populära
Tivolikonserterna i Köpenhamn och vann därigenom
förtjänt anseende. Han gaf senare äfven stora
populära vinterkonserter i konsertpalatset och
konserterade med sin orkester äfven i Norge och
Hamburg samt i Stockholm (1890), där hans trupp
berömdes för välljudande instrument och en betydlig
disciplin. Hans kompositioner bestå mest i dansmusik.

A. L.

Dahl, Frans Gustaf Abraham, arkitekt, f. 13
febr. 1835 i Stockholm, gjorde sina studier vid
konstakademien 1851-64, vistades som akademiens
resestipendiat i England, Frankrike, Tyskland,
Italien och Spanien 1864-69, blef 1875 ledamot
af akademien, blef s. å. Vetenskapsakademiens
arkitekt och 1877 lärare i ornamentik vid Tekniska
högskolan, 1883 v. professor vid konstakademiens
läroverk, 1886 intendent och 1897 förste intendent
i öfverintendentsämbetet och tog afsked från denna
befattning 1903. Bland hans arbeten märkas Kungliga
biblioteket
i Stockholm (ett af fackmän högt skattadt
arkitekturverk, 1871-77), restaurering af rådhuset
i Gäfle (1871), Sofiakyrkan i Jönköping (1884-88)
och flera landskyrkor, Stadshotellet i Sala (1881-82),
Bankbyggnader i Mariestad och Vänersborg, Mariahissens
byggnad i Stockholm (1885) och Posthuset i Sundsvall
(1891-93).

G–g N.

Dahl, Bendt Treschow, dansk språkforskare, f. 1836,
student 1856, filologisk kandidat 1868, var en tid
organist i Korsör och Nakskov, men har sedan 1895
lefvat som privatlärare i Köpenhamn. D. har varit
en ganska alsterrik författare af ordböcker och
stilistiska arbeten. Jämte sin bror, F. C. B. Dahl,
har han redigerat 5:e–7:e upplagorna af "Meyers
fremmedordbog", utgifvit en kortfattad Fremmedordbog
for folket
(1886) och jämte H. Hammer påbörjat
utgifvandet af en omfattande Dansk ordbog for
folket
(1903 ff.), hvars närmaste föregångare är
Molbechs gamla ordbok. D. har vidare författat
Dansk sætningslære (1884), Dansk stillære
(1889; 2:a uppl. 1893), Ordet og det skønne (1891),
Hjælpebog til brug ved dansk analyse og stil (1893;
2:a uppl. 1903), Vejleder ved skriftlige udarbejdelser
i modersmaalet
(1895) och Ledetraad ved udarbejdelsen
af danske stile
(1900) m. fl. för skolundervisningen
afsedda arbeten.

R–n B.

Dahl, Hans, norsk målare, f. 1849 i Hardanger,
var i sin ungdom officer, men tog afsked 1873,
studerade måleri i Karlsruhe och Düsseldorf
och har sedan 1888 varit bosatt i Berlin. D. har
vunnit popularitet – i synnerhet i Tyskland –
genom anekdotiskt uppfattade norska genrer, oftast
figurer i landskap, bondgossar och flickor, som
skämta och skratta, en flickpension på isen o. d.

G–g N.

Dahl, Jonas Anton, norsk präst och skald, f. 14
aug. 1849 i Stavanger, student 1867 och teol. kandidat
1872, var 1876-80 sjömanspräst i Amsterdam, 1880–85
"kaldskapellan" i Kongsberg, sedermera i Stavanger,
där han sedan 1898 är "residerande kapellan" i domkyrkoförsamlingen.
D. har utgifvit: Paa hellig grund (1879), Noveller og
studier (1880), Populäre afhandlinger om
religionen og religionerne
(1881), Omrids af
indernes religioner
(1885), En bergmandsfamilie
(s. å.), Legendariske fortællinger (1887),
Hellige billeder (1888), Tugtemesteren (1890),
Den forlorne sön. Et nutidsoratorium (1895),
Vestanvejr. Julefortællinger og Jæderliv (1896),
Cargadör Sahl (1898; 4:e uppl. 1905, en mycket
omtyckt skildring från Bergen), Orgeltoner. 100
nye salmer
(1901) och Religiöse digte (1904).

O. A. Ö.

Dahl, Bastian Anastasius, norsk språkman, f. 1851 i
Molde, d. 1895 i Kristiania. D. blef student 1868
och filologisk kand. 1874 samt verkade först som
lärare och universitetsstipendiat i Kristiania,
men egnade sig sedan åt arkivtjänstgöring. Han utgaf
Die lateinische partikel Vt (1882, prisskrift),
Zur handschriftenkunde des ciceronischen Cato maior
I-II
(1885-86, i Kristiania Videnskabsselskabs
"Forhandlinger"), Latinsk literaturhistorie (1889) och
den anonyma resehandboken Molde og Romsdalen (1892).

O. A. Ö.

Dahl, Ove Christian, norsk botanist, f. i Orkedalen
1862, sedan 1896 konservator vid universitetets
botaniska museum, har offentliggjort växtgeografiska
och floristiska afhandlingar i Kristiania
och Trondhjems Videnskabsselskabs skrifter,
"Archiv for mathematik og naturvidenskab" samt
"Nyt magazin for naturvidenskaben". D. har äfven
utgifvit A. Blytts "Haandbog i Norges flora" (1906).

O. A. Ö.

Dahl, Vladimir Ivanovitj. Se Dalj.

Dahlak l. Dahalak (arab. Zalegh), ögrupp, som ligger
midtemot Massaua i Röda hafvet och tillhör italienska
kolonien Eritrea. Den består af hufvudön D. el-Kebir
l. Stora D. (52 km. lång, 30 km. bred) och de mindre
Nora och Nokra jämte flera klippor, med sammanlagdt
omkr. 1,500 inv., hvilka, ursprungligen kristna
invandrare från Abessinien, senare omvändes till
islam af araber och blandade sig med dem. De tala
tigrespråket. De 10–13 m. höga, hvita kalkklipporna
hafva en torftig vegetation, som ger foder åt en
mängd getter och kameler samt några åsnor. Något
sköldpadd- och pärlfiske idkas, men det sistnämnda är
nu en obetydlighet mot hvad det var på romarnas tid,
då hufvudön hade en stor folkmängd och var medelpunkt
för ett mycket gifvande pärlfiske.

illustration placeholder

Dahlander, Gustaf Robert, vetenskapsman, teknolog,
f. 7 juni 1834 i Göteborg, d. 27 sept. 1903 i
Stockholm, genomgick Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg och Skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona
samt utexaminerades 1852 som skeppsbyggmästare,
tog 1856 civilingenjörsexamen vid högre
artilleriläroverket på Marieberg, anställdes
s. å. såsom lärare vid Chalmersska slöjdskolan samt
utnämndes 1862 till lektor vid denna läroanstalt
och 1870 till professor i teoretisk och tillämpad
fysik vid Tekniska högskolan (dåv. Teknologiska
institutet). 1860

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free