- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1089-1090

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahlander, Gustaf Robert, vetenskapsman - Dahlander, Magnus Emil, arkitekt - Dahlberg, Bror Herman, juridisk författare - Dahlbergh, Erik Jönsson D., grefve, krigare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallades han till ledamot af Vet. o. vitterh. samh. i
Göteborg och 1873 till led. af Vet. akad. Såväl
i Göteborg som i Stockholm hade D. ett flertal
viktiga uppdrag för staten och kommunen. Särskildt
må nämnas, att han såsom sekreterare, och sedermera
äfven såsom ledamot, i kommittén för den tekniska
undervisningens ordnande (1872-76) och genom särskilda
i samband därmed stående uppdrag verksamt bidrog till
reorganisationen och utvecklingen af det tekniska
undervisningsväsendet i landet. Vidare inlade
D. förtjänster om ordnandet af Göteborgs kommunala
vattenledningsverk samt om utvecklingen af belysnings-
och telefonväsendet i Stockholm. 1883-1902 var
D. ledamot och ordförande i styrelsen för Tekniska
skolan därstädes. 1890-1902 var D. t. f. rektor för
Tekniska högskolan. Ur dess utvecklingshistoria under
D:s ledning må nämnas upprättandet af fackskolor för
elektroteknik och skeppsbyggnadskonst, förändrade
inträdesfordringar, hvarigenom studentexamen blifvit
obligatorisk för ordinarie elever, inrättandet
af fysiskt och elektrotekniskt laboratorium,
öfverflyttning till högskolan och utvidgning af
Järnkontorets materialprofningsanstalt. - Såsom
vetenskaplig författare utöfvade D. en vidsträckt
verksamhet. I Vet. akad:s handlingar, "Annalen der
physik und chemie" m. fl. tidskrifter offentliggjorde
han undersökningar rörande determinant-teorien,
den geometriska teorien för accelerationen, ljusets
diffraktion, den mekaniska värmeteorien, metalltrådars
spänstighetskoefficient, kroppars afsvalning i vätskor
m. m. Vidare utgaf han Den minsta qvadratmetoden
(1858), Om den tekniska undervisningen i några af
Europas länder
(1866), Lärobok i mekaniken (1869),
Inledning till maskinläran (1870), Tillämpad värmelära
(1873; 3:e uppl. 1900) samt Problem och öfningar
i fysik
(1878), Elektriciteten och dess förnämsta
tillämpningar
(1882, med suppl. upptagande de nyaste
tekniska framstegen 1887-88; ny totalupplaga 1890-93,
med suppl. 1899-1901) och Lärobok i fysik (1883-86;
2:a omarb. uppl. utg. af P. af Bjerkén 1901). 1859-66
var han en bland utgifvarna af Sveriges första
tekniska tidskrift, "Tidskrift för teknologi
och tillämpad naturlära". D. författade en mängd
artiklar i mekanik i "Nordisk familjebok". D. företog
åtskilliga resor i utlandet för vetenskapliga
och tekniska ändamål, bl. a. 1865-66 såsom af
Vet. akad. utsedd Letterstedtsk stipendiat samt 1873
och 1877 på grund af uppdrag från regeringen. Af
Uppsala universitet kreerades D. vid jubelfesten
1893 till filos. hedersdoktor. D. sysslade
äfven med dramatiskt författarskap och utgaf i
tryck femaktstragedien Ingvar (1863), sorgespelet
Sjökonungen (1879) och skådespelet En carolin (1880).
G. H-r.

Dahlander, Magnus Emil, arkitekt, f. 2
aug. 1862 i Säter, studerade vid Tekniska högskolan
i Stockholm 1883-84 och 1886-88 samt i Köpenhamn i
"Det tekniske selskabs" skola och på M. Nyrops ateljé
1884-86. Han vistades i Nord-Amerika 1888-96 samt
utförde därunder bl. a. Kapell vid Shephardkyrkan
1892 och S:t Andrew’s memorial presbyterian chapel
1893, båda i Brooklyn. 1899 blef han stadsarkitekt i
Örebro. Bland hans i Sverige utförda arbeten märkas
Kullens fyr 1898, Karolinska skolan i Örebro 1899,
Kyrka för Ånsta, Längbro och Eker s. å., Lektor
Bergmans villa
i Örebro 1902 och Läroverk
för fickor
därstädes s. å.

G–g N.

Dahlberg, Bror Herman, juridisk författare,
f. 18 febr. 1860 i Stockholm, blef juris utriusque
kandidat 1886, licentiat 1893, doktor i Uppsala samt
docent i förvaltnings- och rättshistoria (s. å.),
förordnades 1893 att förestå e. o. professuren i
special privaträtt och utnämndes 1898 till dess
innehafvare. Sedan 1892 är han extra lärare i
nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt
vid Ultuna landtbruksinstitut. 1888-89 studerade
D. vid tyska universitet. 1890-91 tjänstgjorde han
som sekreterare i konstitutionsutskottet. Han har
författat Bidrag till svenska fattiglagstiftningens
historia intill midten af adertonde århundradet

(1893), Om strandeganderätten enligt svensk rätt I
(1897) samt ett par artiklar om vattenregalet och
1697 års kvarnkommissioner (i "Ekon. tidskr." 1902
och 1905).

illustration placeholder

Dahlbergh. 1. Erik Jönsson D., grefve, krigare, fält-
och fästningsingenjör samt arkitekt, f. 10 okt. 1625
(i huset n:r 2 vid Gråmunkegränd) i Stockholm. Han
åtnjöt efter hvartannat undervisning af kyrkoherde
Simtelius i Simtuna, i Västerås skola, hos professor
Laurelius, samt i Norrköpings och Söderköpings skolor
till 1638, då han af sin farbroder räntmästaren
Erik Eriksson (Svanfelt) sattes i en skrif-
och räkneskola i Hamburg. 1641 anställdes han som
skrifvare hos dåv. generalkamreraren i Pommern och
Mecklenburg, Gerdt Rehnsköld, med hvars hustru han var
släkt. Rehnsköld lär i början hafva behandlat honom
strängt, men fattade snart förtroende för honom och
använde honom i flera viktiga uppdrag. Under denna
tid fick D. 1643 vara med om Königsmarcks öfvergång
öfver Persante och intagandet af Körlin samt deltog
i stormningen af Kristianspriis. 1646 blef han
kammarskrifvare i Pommern och åtföljde s. å. därifrån
till Sverige de handelsfartyg, som Rehnsköld
förhyrt för svenska truppers transporterande till
Tyskland. Sedan han återvändt till sistnämnda land,
utnämndes han 1647 till konduktör hos Marderfelt,
som nu var generalinspektör öfver de pommerska,
mecklenburgska, westfaliska och bremiska fästningarna,
och gjorde snart sådana framsteg i ingenjörskonsten,
att pfalzgrefven Karl Gustaf 1648 lär förordnat
honom att vara ingenjör. 1650 skickades han till
Frankfurt a. M. för att åt svenska kronan indrifva
127,000 rdr, som de schwabiska, renska och frankiska
kretsarna skulle betala. Uppdragets utförande kräfde
i allt tre år, hvilka D. för öfrigt använde till
studier - särskildt af matematik, befästningskonst
och perspektivlära - samt resor och ridderliga
öfningar. Under denna tid gjorde han dessutom många
nyttiga bekantskaper. En resa till Jerusalem, som han
ämnade företaga utan tillräckliga respenningar, men
med "Gud och lyckone till hjelp, hållandes före vara
ädlare och berömmeligare, att ljda ondt på fremmande
orter, än att sitta


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free