- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1147-1148

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnvägarna genomgår Mora–Vänerns järnväg länet med 165,3
km., Vansbro–Ängelsbergs med 93,4, Bergslagernas med
90,8, Falun–Rättvik–Mora med 89,5, Falun–Björbo med
70, Södra Dalarnas med 67, Dala–Hälsinglands med
60,3, Mora–Älfdalen–Rot med 40,7, Siljans med 37,
Gäfle–Dala med 30, Frövi–Ludvika med 19,3, Mora–Orsa
med 14, Garpenberg–Fors med 10,3 och Krylbo–Norberg
med 5. Rikstelefon finnes i hela nedre D., i Öster-D.
upp till Älfdalen och i Väster-D. till Malung,
hvarjämte nya ledningar äro under anläggning. Dessutom
finnas privata telefonnät i hela öfre D. – Hemmantalet
å landsbygden utgör 1,891,27 mantal och beräknas
till 16 för städerna. Taxeringsvärdet 1905 var för
jordbruksfastigheter 145,125,000 kr. å landsbygden
och 839,400 kr. i städerna samt för annan fastighet
49,899,200 kr. å den förra och 16,676,900 kr. i
de senare, hvartill kommer värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 25,580,300 kr. och i städerna till 3,025,700
kr. Skogsmedelsfondernas behållning var vid 1900 års
slut: Orsa sockens 9,647,858 kr., Älfdalens sockens
6,154,438 kr., Lima och Transtrands socknars 2,586,000
kr., Särna sockens 2,216,832 kr., Svärdsjö och
Envikens socknars 752,451 kr., Venjans sockens 228,764
kr. Fideikommissegendom till ett taxeringsvärde
af 261,800 kr. innehades 1900 af 1 person. Vid
samma tid var den fasta egendom, som innehades
af inhemska aktiebolag, taxerad till 45,349,700
kr., hvaraf kom på Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag 11,621,200 kr., Korsnäs sågverks d:o
5,954,100 kr., Kopparbergs och Hofors d:o 2,919,600
kr. och Gravendals d:o 2,521,400 kr. Egendomar
tillhörande utländska undersåtar, norrmän, voro
år 1900 2 större och 12 små, tillsammans taxerade
till 308,200 kr. Storskiftes- och afvittringsverket
i D., hvilket begynte 1803, afslutades 1894 och
medförde för statsverket en utgift af 2,699,528 kr.
K. S.

Historia. Ehuru D. ej haft bofast befolkning under
så lång tid som de sydligare landskapen, skedde
dock dess första bebyggande långt tillbaka under
den förhistoriska tiden. Den första kolonisationen
har med all sannolikhet skett söderifrån, från
Västmanland. Den uppsökte framför allt vattendragen, i
synnerhet Dalälfven, och trängde utmed denna och dess
båda källfloder allt längre mot n. Landskapet har ock
fått sitt namn af denna befolkningens koncentration
i älfdalarna. Minnesmärkena från den förhistoriska
tiden bestyrka, att bosättningen skett på ofvan
angifvet sätt. Tämligen talrika stenåldersfynd ha
gjorts i socknarna By, Folkärna och Grytnäs i sydöstra
hörnet af landskapet, och åtminstone denna trakt torde
redan under stenåldern – sålunda minst 4,000 år före
vår tid – haft bofast befolkning. Längre upp efter
älfven bli fynden sparsammare. Sådana ha dock gjorts
så långt upp i n. som i Lima socken. T. o. m. i Idre,
i nordvästligaste hörnet af nuv. D., har man funnit
ett par pilspetsar från stenåldern. Att på grund af
dessa få fynd bestämdt påstå, att äfven öfre D. så
långt tillbaka i tiden haft bofast befolkning, torde
dock vara alltför djärft. Emellertid visa de, att
äfven dessa aflägsna trakter redan under stenåldern
trampats af människofot. Fynden från brons- och
järnåldern äro talrikare och styrka
ytterligare påståendet, att landskapets första
kolonisation framför allt skett utmed Dalälfven och
dess betydligare tillflöden. Som ett andra skede i
D:s kolonisationshistoria kan betecknas den tid, under
hvilken landskapets rika malmfyndigheter började i

illustration placeholder

Dalarnas äldsta kända sigill (från 1435).

betydligare grad bearbetas. Åtminstone under 13:e
årh. af vår tideräkning fanns i D. ett jämförelsevis
betydande bergsbruk. De viktigaste grufdistrikten
voro Stora Kopparberget (omtaladt första gången i
en handling från år 1288), Silfverberget i Tuna och
Järnberget i Norberg, hvarunder ock lydde åtskilliga
järnberg i trakten däromkring. Vid nya tidens början
bodde i landskapets bergslager inemot hälften af
hela befolkningen. Som bevarade skattlängder utvisa,
var dessutom välmågan där betydligt större än i
öfre D. Vid öfvergången till nyare tiden var D. i
de breda dalgångarna kring den förenade Dalälfven
tämligen tätt befolkadt. Vidare fanns odlad bygd
utmed Väster-Dalälfven ända upp till byn Sälen
i Lima och efter Öster-Dalälfven upp till Åsen i
Älfdalen. Dessutom fanns, skild härifrån genom
ett vidsträckt skogsbälte, odlad bygd uppe i Särna
och Idre, hvilka trakter dock då ännu lydde under
Norge. Slutligen hade Östra bergslagen (trakten s. om
den förenade Dalälfven) en tämligen talrik befolkning,
och detsamma gäller, ehuru i mindre grad, om Västra
bergslagen omkring sjöarna Barken och Vässman. Utanför
den odlade bygden funnos väldiga ödemarker, så godt
som folktomma, innan finnarna där började bryta
bygd. Den finska invandringen kan betecknas som det
tredje skedet i D:s kolonisationshistoria och står
i samband med den allmänna finska invandringen under
1500- och 1600-talen till åtskilliga öde skogstrakter
i Sverige. I D. ha finnarna med sitt svedjebruk
varit odlingens pioniärer först och främst i de
stora skogar, som i v. och s. begränsade den odlade
bygden kring Väster-Dalälfven. Hela stora socknar,
som Säfsnäs och Tyngsjö, ha ursprungligen befolkats
af finnar, och i de andra Väster-Dalssocknarna är det
ännu en bestämd skillnad mellan den gamla kulturbygden
i älfdalarna, där befolkningen bor sammanträngd i
stora byar, och "finnmarkerna" med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free