- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1191-1192

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalrymple - Dalsbruk - Dals-Ed - Dal segno al fine - Dalsfjord - Dalsgaard - Dalsjö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom och hans släkt se Graham, "Annals and
correspondence of the viscount and the first and
sécond earls of Stair" (2 bd, 1875).

4. Sir David D., lord Hailes, son till den
föregåendes kusin, den framstående juristen
sir James D., rättslärd och historieskrifvare,
f. 1726, d. 1792, uppfostrades i Eton och Utrecht,
blef 1748 advokat i Edinburgh och 1766 domare vid
"Court of session" med titeln baron Hailes samt 1776
lord-domare vid Skottlands "Criminal court". D.
var presbyterian och utpräglad whig samt stod i
vidsträckt korrespondens med den lärda världen i
England. Han utgaf ett 40-tal arbeten, de flesta
behandlande den äldsta kristna kyrkan och
Skottlands äldre historia. Mest betydande är hans
Annals of Scotland (1776-79), som efter
mönstret af Hénaults kronologiska franska historia
behandlar Skottlands historia från Malkolm III
till det Stuartska husets tronbestigning med citat
från originalkällorna. Bland hans öfriga arbeten
märkas An examination of some of the arguments for
the high antiquity of Regiam majestatem
(1769),
där han uppvisar, att mycken som uråldrig
ansedd skotsk lag är lånad från engelska förebilder,
samt hans grundliga kritik af Gibbon, An inquiry into
the secondary causes, which mr Gibbon has assigned
for the rapid growth of christianity
(1786, i
senare uppl. med författarens biografi).

5. Alexander D., den föregåendes broder,
geograf, f. 1737, d. 1808, trädde 1752 i Ostindiska
kompaniets tjänst i Madras. Han åtföljde
apr. 1759-jan. 1762 en expedition i Indiska oceanen
för att utvidga kompaniets handelsförbindelser i
den bortre orienten samt afslöt därunder ett
handelsfördrag med sultanen af Sulu. Själf ledde
han maj 1762-hösten 1764 en ny expedition i samma
syfte, men lyckades ej vinna kompaniets
ledande män för sina planer. Under dessa resor
bidrog D. betydligt till kännedomen om Indiska
oceanens geografi. Sedermera var han bosatt
i England utom åren 1775-77, då han var
medlem af rådet i Madras. Han utnämndes 1779
till Ostindiska kompaniets hydrograf och blef
1795 brittiska amiralitetets förste hydrograf.
Bland hans geografiska arbeten märkes Historical
account of south sea voyages
(2 bd, 1770-71).
v. s-g.

Dalsbruk (Dahlsbruk), järnbruk i Dragsfjärds
kapell, Kimito socken, Finland, erhöll sina första
privilegier 1686. Bruket, som begagnar svenska
bergmalmer, har storartade anläggningar och
utgöres af masugn, siemens-martinugn, valsverk,
ånghammare, gjuteri och mekanisk verkstad. Bruket
eges af ett aktiebolag. Tillverkningsvärdet
1903 var omkr. 1,250,000 mark. Arbetarna
voro 480, bruksbefolkningen 1,500 pers.
A. G. F.

Dals-Ed, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 25,933
har. 2,592 inv. (1905). D. bildar med Nössemark,
Håbol och Töftedal ett konsistoriellt pastorat,
Karlstads stift, Västra Dals kontrakt.

Dal segno al fine [-se;njå-], it., mus., betecknar,
att en sats skall omtagas "från tecknet
illustration placeholder

till (ordet) Fine". Jfr Al segno.

Dalsfjord, den södra af de tvenne fjärdar, som skära
in i Söndfjords fögderi af Nordre Bergenhus
amt, på västra kusten af Norge. Vid denna fjord bodde
Ingulf och Hjörleif, Islands förste landnamsmän.
Y. N.

illustration placeholder

Dalsgaard [-går], Kristen, dansk målare, f. 30
okt. 1824 på godset Krabbesholm i Viborg amt,
studerade vid konstakademien i Köpenhamn och för
målaren Rörbye samt väckte tidigt uppseende genom
folklifsbilder af sådant innehåll som Familjelif en
söndagsafton hos en bonde
(1850), En ung flicka, som
nystar garn
(1853), En fiskare visar sin dotter en båt
(1854), Mormonerna göra propaganda i en bysnickares
hus
(1856), Snickaren kommer med likkistan till
bondstugan, där ett barn dött
(1857), Utpantning
hos en tunnbindare
(1859), Kyrktagning (1861)
och Besöket hos bykonstnären (två kvinnor bese ett
snickradt grafkors). De flesta af dessa målningar
finnas i Köpenhamns konstmuseum. Bland D:s öfriga
alster äro att nämna den figurrika bilden Bönemöte i
en bondstuga
(1869), ett par varianter af ämnet Ett
afsked
- en friare, som bortvisas af flickans fader -
och flera små genrer med motiv, sådana som En flicka
pyntar en graf, En flicka skrijver ett bref, Kommer
han inte?
(en flicka spanande i en dörr, en af D:s
bästa taflor, 1879, i Hirschsprungska galleriet),
En gosse, som icke får gå ut o. d. D. målade
äfven flera altartaflor och andra religiösa motiv
(bl. a. Ansgar och Autbert döpa en ung moder och
hennes barn
, 1878, i Vallekilde folkhögskola),
likaledes de små genrebilderna Blicher på heden,
Evald i Rungsted, Grundtvig åhör psalmsången i Vartov
kyrka, Korridoren i Sorö akademi
(med flera porträtt
af lärare och lärjungar, 1871). Vid nämnda akademi
var D. teckningslärare 1862-92. Han är fortfarande
bosatt i Sorö. - Jämte Exner och Vermehren är D. en
typisk representant för det danska bondelifsmåleriet
vid 1800-talets midt, älskvärdt, blidt och harmoniskt
i uppfattningen, ytterst vårdadt, nästan ängsligt
i utförandet. Han är af dessa målare den, som har
mest karaktär och djup, förenade med rättframhet i
skildringen af bönderna. Hans färgbehandling lämnar
ett och annat öfrigt att önska, men hans psykologiska
skildringskonst är både skarp och inträngande, på
samma gång den är kärleksfull och oftast godmodig. Jfr
Knud Söeborg, "Christen D. og hans kunst" (1902).
G-g N.

Dalsjö, Magnus, filolog, öfversättare, f. 15 juni
1839 i Dalstorp, Älfsborgs län, blef student i
Uppsala 1862, filos. doktor 1866 och lektor i
Gäfle 1868 samt var 1873-95 lektor i grekiska och
latin vid allm. läroverket i Kristianstad. D. har
mycket förtjänstfullt öfversatt från grekiskan
"Valda skrifter" af Platon (7 bd, 1870-1906;
I i 2:a uppl. 1880, II, "Staten" belönad af
Vet. akad. med Letterstedtska priset, i 2:a
uppl. 1902). Han har bl. a. författat Öfversigt af
svenska skollagstiftningens historia
(1871) och
Lärarebildningen vid tyska universiteten (1888)
samt utgifvit "Mythologi och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free