- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1203-1204

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalälfven - Dam, "Kvinna af stånd" - Dam, längdmått i Annam - Dama, zool., Se Dofhjortssläktet - Dama, afrikanskt folk - Damalas - Daman, portugisisk enklav - Daman, slätt i brittisk-indiska landskapet Punjab - Damanen - Damanhur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgöra 3,4 proc. Längden är ungefär densamma som
tvillingflodens.

Efter föreningen fortsätter
Dalälfven under starkt slingrande lopp i sydöstlig
hufvudriktning genom södra Dalarna till sjön
Bäsingen (64 m. ö. h.). Under denna sträcka bildar
den fallet vid Domnarfvet (5,5 m.), där Sveriges
största industriella anläggning uppstått, upptager
bl. a. Lillälfven från sjön Runn (se d. o.) och
dess stora vattenområde, de korta afloppen från
sjöarna Hyen, Amungen och Flinesjön, alla fr. v.,
samt fr. h. afloppen för Ulfsjöarna i Silfbergs och
Ljustern i Säters socken, genomströmmar nära Hedemora
sjön Hofran (82,1 m. ö. h.) och har genom fallet vid
Avesta (omkr. 10 m.) sänkt sig till 67,3 m. Från
Bäsingen har älfven, som nu snart lämnar Dalarna,
nordöstlig riktning och vidgar sig flerstädes till
sjöar eller fjärdar, såsom Bysjön (59 m.), Österviken,
Färnebofjärden (58 m.) och Hedesundafjärdarna
(52 m. ö. h.). Den utgör nu delvis gräns mellan
Gästrikland och Uppland. Till Hedesundafjärdarna har
sjön Hallaren i Västmanland haft sitt aflopp, men vid
midten af 1600-talet stängdes utloppet vid Kölfors,
och sjön afleddes till Klasbomyr och Sala damm med
aflopp genom Sagan för att bereda vattenkraft åt
Sala hytta. 1899 utrefs dammen, och sjön leddes
till D. samt är nu torrlagd. Norr ifrån upptager
älfven afloppen från sjöarna Näfden och Rossen i
sydöstra Dalarna. Vid Söderfors sammantränges älfven
af en större ö, nedanför hvilken höjden ö. h. är
45 m. Af de många öar, mellan hvilka älfven under
sitt nedre lopp forsar fram, är Hytt- eller Storön
störst och Älfkarleön med järnbruket af samma namn
mest bekant. Nedanför denna sammantränges älfven
åter och kastar sig 9 km. från mynningen utför sitt
nedersta och största fall, Älfkarlebyfallet (15,1
m. på en längd af omkr. 150 m.). Medelvattenmängden
där har beräknats till 275 kbm. i sek. Ett litet
stycke nedanför blir älfven segelbar, har nu rakt
nordlig riktning samt faller ut i Gäflebukten af
Bottniska viken. Lågvattenmängden ofvanför utloppet
har beräknats till 103-105 kbm. pr sek., men genom
sjöarnas, framför allt Siljans, reglering anses den
blifva nästan fördubblad. Efter en sådan reglering,
som är ifrågasatt, kan D:s vattenkraft nedanför Siljan
anses representera omkr. 300,000 hästkrafter. Redan
nu äro ganska betydande kraftbelopp tagna i anspråk
för industrien genom anläggningar vid Kvarnsveden,
Domnarfvet, Avesta, Näs och Söderfors (se dessa
ord). Högvattenmängden vid utloppet har beräknats till
1,800 kbm. i sek. och hela vattenområdet, som omfattar
nästan hela landskapet Dalarna, utom Västerbergslagen,
samt ett smalt östligare bälte af Gästrikland och
Uppland, till 28,930 kvkm. (näst Göta älfs, Torne
älfs och Ångermanälfvens det största i Sverige),
däraf 1,678 kvkm. (5,9 proc.) sjöar. Längden från
källflodernas förening är omkr. 185 km. och flodens
hela längd alltså 455 km. - Som kommunikationsled
har D. med sina tillflöden betydelse egentligen för
flottning. Undantag härifrån gör Siljan med Orsasjön,
där regelbunden ångbåtstrafik eger rum sommartiden,
hvari dock svårigheter uppstå vid lågt vattenstånd
i Orsasjöns utlopp. I medeltal isbeläggas Öster- och
Väster-D, i slutet af nov. och gå upp omkr. 22 april;
nedanför föreningen tillfryser D. i medeltal
först mot midten af dec. och går upp efter midten
af april. Förhållandena äro dock mycket olika
under olika år. Högvattenstiden inträffar från
midten af maj till början af juli, och älfven
har då, särskildt nedre delen af Väster-D.,
anställt stor skada på omgifvande mark.
Wbg.

Dam (fr. dame, it. dama, donna, af lat. domina,
härskarinna), "kvinna af stånd", fruntimmer ur någon
af de mera bildade samhällsklasserna; en herres
l. kavaljers kvinnliga medpart i dansen, vid bordet
o. s. v.; spelkort, som visar en krönt kvinnobild
och i valör står mellan kung och knekt; dubbelbricka
(damerad bricka) i damspel. Ursprungligen betecknade
ordet dam en riddares hustru, adelsfru, eller ock den
sköna, som riddaren hyllade genom att bära hennes
färger och i strider bryta en lans för henne. Jfr
Dame och Madame.

Dam, längdmått i Annam, = 2 li = ungefär 890 m.

Dama, zool. Se Dofhjortsläktet.

Dama, afrikanskt folk. Se Herero.

Damalas, Nikolaos, grekisk teolog, f. 1842 på
Chios, d. 1892, studerade vid tyska universitet och
blef 1871 ord. professor i nytestamentlig exeges
vid universitetet i Aten. När gammalkatolikerna
planlade en förening med grekiska kyrkan, var D. vid
förhandlingarna i Bonn 1875 en af de tre delegerade
för heliga synoden i Aten. Bland hans skrifter må
nämnas Om förhållandet mellan grekiska och anglikanska
kyrkan, Inledning till Nya testamentet (1870) och
Förklaring af de tre första evangelierna (1892-94). I
sin verksamhet visade han en öfverdrifven nitiskhet
för allt, som härstammade från fädernas tid.

Daman (port. Damão), portugisisk enklav i
brittisk-indiska prov. Gujarat, består af D.
Grande
jämte D. Pequeno, vid Cambay-viken, 98 kvkm.,
och det ö. därom belägna, genom en 10 km. bred
landremsa därifrån skilda distriktet Nagar Havili,
285 kvkm. Hela området har 64,248 inv. (1894),
hvilka till största delen äro hinduer. Den fruktbara,
men föga odlade jorden producerar ris, hvete och
tobak. Stora skogar finnas, rika på tekträd. -
Staden D., belägen vid den segelbara Daman-ganga,
är säte för guvernör (under generalguvernören i Goa)
och biskop. Den har god hamn, 2 fort samt drifver
betydligt fiske, dessutom någon bomullsindustri samt
korg- och mattflätning. Portugiserna ega D. sedan
1558 och Nagar Havili sedan 1780.

Daman, långsträckt och smal slätt i brittisk-indiska
landskapet Punjab, mellan 28° 40’ och 33° 22’
n. br. samt 69° 30’ och 71° 20’ ö. lgd och begränsad
af Indus i ö., Suleimanbergen i v., Kalabergen i
n. och divisionen Sind i s. Det omkr. 480 km. långa
och 90 km. breda landet, som förr tillhörde riket
Lahore, är i sina med konst bevattnade delar,
särskildt det vid högra Indusstranden liggande
Derajat, mycket bördigt, men för öfrigt alldeles
ofruktbart. Marken består dels af lös sand, dels af
fast, fin lera, hvarur endast här och där dvärgträd
och låga buskar framväxa. D. är kändt för sin
intensiva sommarhetta och bebos af afganska stammar.

Damanen, zool. Se Klippdassarna.

Damanhur, hufvudstad i egyptiska provinsen (mudirije)
Behere, på en höjd i närheten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free