- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1235-1236

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damspel - Damspelslilja - Damster-diep - Dan, i forntiden stad på Palestinas nordgräns - Dan, flod i Nord-Amerikas förenta stater - Dan, en son af Jakob och Rakels tjänstekvinna Bilha - Dan, danska sagokonungar - Dan, pseudonym för författaren Anders Erik [L1]Daniel Bergman - Dana, en af Nya Englands mest ansedda släkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eger rätt att gå och "slå" både bakåt och framåt,
äfven öfver ett flertal fria rutor. ("Dam" och
spelets namn härleder man från fr. dame, drottningen
i schack, hvilken ju har sin plats i bakre rutraden
och får röra sig öfver hur många obesatta rutor som
helst.) Om spelare kan slå, men underlåter det, tar
motspelaren bort från brädet ("blåser") den bricka,
som kunde ha slagit. En klok spelare håller så vidt
möjligt sina pjäser tillsammans och flyttar helst mot
centrum. Partiet blir "remis", ifall båda spelarna
blifvit så försvagade, att ingen af dem kan vinna.

I polsk dam, som spelas mycket i Frankrike, har brädet
100 rutor och hvardera spelaren 20 pjäser. Man får där
gå jämväl bakåt med enkla brickor, när man slår. Äfven
i öfrigt bli naturligtvis kombinationerna rikare i
polsk dam. Engelsk dam spelas på bräde med 64 rutor,
men är olik vanlig dam däri, att brickorna slå både
framåt och bakåt, i såväl rak som sned riktning samt
till höger och vänster. I slagdam vinner den, hvars
alla brickor bli slagna eller som blir instängd,
alltså ett omvändt förhållande. I de engelsk-talande
länderna har damspelet sedan 1890-talet vunnit växande
popularitet, genom turneringar i dam samt klubbar och
tidskrifter för spelet. Litt.: Sturges, "The guide
to the game of draughts" (1800; flera nyare uppl.),
Dufresne, "Der freund des dame-spiels" (1888), Wilson,
"Illustrerad spelbok" (s. å.), Lees, "A complete guide
to the game of draughts", och Credner, "Das damespiel"
(2:e uppl. 1897).

Damspelslilja, bot. Se Fritillaria.

Damster-diep [-dip], kanal i nederländska
prov. Groningen, gräfd 1598 med begagnande af den
forna ån Fivel för att förena staden Groningen med
Delfzijl vid Ems. Den går förbi staden Appingedam
(däraf namnet).

Dan, i forntiden stad på Palestinas nordgräns, vid
Jordans källor, tillhörde först Sidon och kallades
Lais, men eröfrades af daniterna och uppkallades
efter dem. Dess läge gaf anledning till det i bibeln
ofta förekommande uttrycket "från D. till Bersaba"
(sydvästligaste staden i Palestina), d. v. s. från
n. till s. Sedan Jerobeam i D. uppställt en af de
gyllene kalfvarna, blef denna stad en hufvudort för
bilddyrkan. Platsen, där den låg, heter nu
Tell el-Kadi, en 20 m. hög kulle, 5 km. v. om Banijas, med två
starka källor, hvilkas vatten förenar sig till Nahr
el-Leddan. Ruinerna inskränka sig till några rester
af en mur, som synes ha omslutit kullens öfre del.

Dan [dä’n], flod i Nord-Amerikas förenta stater. Den
rinner upp på Blue ridge i North Carolina, förenar sig
i Virginia med Staunton och kallas därefter Roanoke.

Dan ("domare"), en son af Jakob och Rakels
tjänstekvinna Bilha samt ättefader för stammen med
samma namn. Vid Kanaans delning fingo hans ättlingar
ett område midt i Juda land; men sedermera tågade
de mot n. och fråntogo fenicierna den blomstrande
handelsstaden Lais, som därefter erhöll namnet
D. (se ofvan).

Dan, danska sagokonungar. Saxo nämner tre med
detta namn, af hvilka den förste var danska folkets
äldste konung, som skulle ha gifvit anledning till
folknamnet. Han var farfader till Skjold. Den andre
D. kallades "den storståtlige" och var son till Uffe
den spake. Islänningarna och Svend Aagesön känna bara
en D., som enligt Snorre var den förste konungen i
Norden och lät högsätta sig Ministad och till häst,
i motsats till den tidigare likbränningen. Äfven i
"Rigsmål" nämnas Dan och Danp. Konunganamnet är
gifvetvis bildadt af folknamnet, ej tvärtom.
E. Ebg.

Dan, pseudonym för författaren Anders Erik Daniel
Bergman
(f. 1869).

Dana [déYna], en af Nya Englands mest ansedda släkter,
härstammande från Richard D., hvilken 1640 från
England utflyttade till Nord-Amerika, slog sig ned
i Cambridge, Massachusetts, och afled där omkr. 1695.

1. Francis D., jurist, f. 1743 i Charlestown,
Massachusetts, d. 1811 i Cambridge, Massachusetts,
tog liflig andel i oafhängighetsstriderna, valdes
1776, 1778 och 1784 till medlem af den kontinentala
kongressen, åtföljde 1779 som sekreterare John
Adams på dennes diplomatiska mission till
Europa och vistades 1780-83 som utnämnd, men ej
af ryska regeringen erkänd minister i Petersburg.
Efter sin hemkomst var D. synnerligen verksam för den
nya unionsförfattningens ratifikation i Massachusetts
och var 1791-1806 denna stats öfverdomare.

2. Richard Henry D. d. ä., den
föregåendes son, författare, f. 1787 i Cambridge,
Massachusetts, d. 1879 i Boston, är mest
känd genom dikten The buccaneer (1827), som
innehåller en vacker hafsskildring. Han skref
äfven åtskilliga litteraturkritiska arbeten af värde.

illustration placeholder

3. Richard Henry D. d. y., den
föregåendes son, skriftställare och politiker, f.
1815 i Cambridge, Massachusetts, visade tidigt böjelse
för sjömansyrket, men egnade sig enligt familjens
önskan åt juridiska studier. Då
han till följd af en ögonsjukdom nödgades af bryta
dessa, tog han för att rekreera sig hyra som simpel
matros på ett fartyg, som gick kustfart rundt Kap
Hoorn och sedan upp för Amerikas västkust. Denna
sin färd skildrade D. i Two years before the mast
(1840, ny uppl. med tillägg 1869; svensk bearbetad
of vers. "Två år förom masten", 1896), hvilken
bok blef oerhördt populär och har vunnit stadgadt
anseende som den sannolikt bästa och korrektaste
sjömansskildring litteraturen eger. D. blef 1840
praktiserande advokat och utgaf 1841 The seaman’s
friend
(i England många gånger omtryckt under titeln
The seaman’s manual), ett synnerligen förtjänstfullt
arbete öfver sjörätten. D. var inom politiken en af de
mest verksamme vid bildandet af det nya republikanska
partiet 1854-56 och bidrog sedermera kraftigt till
såväl Lincolns (1860 och 1864) som Grants (1868 och
1872) val till presidenter. I högmålsprocessen mot
Jefferson Davis (1867-68) företrädde han Förenta
staternas regering. Han åtnjöt stort anseende som
en af Amerikas ledande jurister och särskildt som
auktoritet inom folkrättens område.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free