- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1251-1252

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daniel, en biblisk personlighet - Daniel, Samuel, engelsk skald - Daniel, Gabriel, fransk historieskrifvare - Daniel, pseudonym för Henri Joseph Du Commun du Locle, fransk bildhuggare - Daniel, Herman Adelbert, tysk teolog - Daniel, pseudonym för Ernst Daniel Björck - Daniel, Ernst von, friherre, ungersk politiker - Daniell, John Frederic, engelsk fysiker - Daniells element - Daniells enhet - Daniells hygrometer - Daniells stapel - Daniels bok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visa tillbaka till gängse folktraditioner, äfven om det
åtminstone tills vidare är omöjligt att afgöra, i hvilken
omfattning den gifna legenden har omformats.
Att man här icke kan tala om en sträng historisk
berättelse, är i hvarje fall tydligt af de motsägelser
mot den af oss kända historien, hvilka uppgifterna
om D:s personliga öden i Daniels bok innebära. Ty
enligt denna historia har icke Nebukadnessar
intagit Jerusalem eller företagit någon deportation af
judar därifrån till Babel i konung Jojakims tredje
regeringsår; ännu i Jojakims femte regeringsår är
Jerusalem icke intaget (jfr Jer. 36: 9, 29). Historien
känner icke heller, att Nebukadnessar träffats
af något vansinne, sådant det skildras i Dan. 4;
en babylonisk saga, i travesterad gestalt, torde
här ligga till grund för Danielsbokens skildring.
Likaledes står Belsassar, son och omedelbar
efterträdare till Nebukadnessar, i strid med historien,
som känner flera konungar mellan denne och
Belsassar. Belsassar har öfver hufvud icke varit
konung i Babel, om han än såsom kronprins intagit
en betydelsefull ställning vid sidan af sin fader,
Naboned, det babyloniska rikets siste konung. På
liknande sätt är mediern Darius en figur, som icke
passar in i historien, mellan Belsassar och Cyrus.
Författaren till Daniels bok synes härvid ha tänkt
på Darius Hystaspes’ son och öfverfört hans
nyorganisering af perserriket på den af honom antagne
mediske konungen Darius’ regering i Babel. – D:s
person, såsom den skildras i den efter honom
benämnda boken, är därför en i legendens form tecknad
idealbild af gudsfruktan och vishet enligt judisk
uppfattning, äfven om bilden innehåller drag, i
hvilka historiska moment kunna ingå. E. S-e.

Daniel [dä’ni-el l. dä’njal], Samuel, engelsk
skald och historieskrifvare, f. 1562, d. 1619,
beklädde åtskilliga ämbeten vid hofvet. D. skref
sonetter, romanser, tragedier och maskspel m. m.
samt utmärkte sig genom tankerikedom och fin smak.
Som hans hufvudarbete namnes den stora dikten
History of the civil wars between York and
Lancaster.
D:s verk utgåfvos af Grosart i 3 bd 1885-87.

Daniel, Gabriel, fransk historieskrifvare, f.
1649, d. 1728, var först lärare i Rennes, blef sedan
bibliotekarie i Paris och fick såsom sådan titeln
Frankrikes historiograf. Han låg i häftig polemik
med Pascal m. fl. i teologiska och filosofiska frågor.
Af hans historiska arbeten äro den klerikala
Histoire de France (3 bd, 1713) och Histoire de la
milice française
(2 bd, 1721) de mest kända.

Daniel, pseudonym för Henri Joseph Du Commun du Locle,
fransk bildhuggare, f. 1804 i Nantes, d. 1884 i
Paris, var lärjunge af Bosio och Cortot, gjorde sitt
namn bekant genom flera byster och statyer, såsom
Kleopatra (1847 i marmor, 1855 i brons), kolossalstod
af Raimbaud III, grefve af Oranien (1846), staty af
Musiken (1856, i nya Louvre) och främst genom en stor
med 7 statyer prydd Fontän (i hans födelsestad).

Daniel, Herman Adelbert, tysk teolog och geograf,
f. 1812 i Köthen, d. 1871 i Leipzig, var 1834-70
lärare vid Pädagogium i Halle. Hans förnämsta
teologiska skrifter äro Thesaurus hymnologicus (5 bd,
1841-53) och Codex liturgicus ecclesiæ universæ
in epitomen redactus
(4 bd, 1847 -55). Sin största
betydelse har D. som författare
af geografiska arbeten: Lehrbuch der geographie für
höhere unterrichtsanstalten
(1845; 80:e uppl. 1902)
och Leitfaden der geographie (1850; 233:e uppl. 1903).

Daniel, pseudonym för Ernst Daniel Björck (se
Björck 4).

Daniel, Ernst von, friherre, ungersk politiker,
f. 23 maj 1843, egnade sig efter slutade juridiska
studier åt domarvärf, blef 1870 medlem af riksdagen
och slöt sig där till det liberala partiet, hvilket
han tillhörde till dess upplösning 1906. D. har
inlagt stora förtjänster om organiserande af
anstalter mot flodöfversvämningar i södra Ungern,
och hans grundliga finansiella erfarenhet föranledde
(14 jan. 1895) hans utnämning till handelsminister
i kabinettet Bánffy, hvilket han tillhörde till
dess afgång. 26 febr. 1899. D. upphöjdes 1896 till
friherre och ärftlig medlem af magnathuset. Han
var upphofsman till den lag mot obstruktion ("lex
D."), hvars våldsamma genomdrifvande i ungerska
deputeradekammaren hösten 1904 gaf signalen till den
ohjälpliga brytningen mellan ministerpresidenten Tisza
och kammarens majoritet samt vid 1905 års val beredde
det liberala partiet dess förkrossande nederlag.

Daniell [dä’ni-el 1. dä^njel], John Frederic, engelsk
fysiker, f. 1790 i London, d. där 1845 som professor
vid King’s college samt medlem af och sekreterare
vid Royal society. D. är mest bekant genom det af
honom konstruerade galvaniska elementet (se Daniells
element
). Han arbetade också med framgång i läran
om elektrolysen. Bekant är äfven hans hygrometer
(se Hygrometer). Skrifter: Meteorological essays
(1823), Essay on artificial climate considered in its
applications to horticulture
(1824) och Introduction
to the study of chemical philosophy
(1839) m. fl.
S. A-s.

Daniells element [dä’ni-8ls 1. dä^njels]
l. Daniells stapel, fys. och elektrot.,
ett af J. F. Daniell uppfunnet, mycket användt
galvaniskt element med elektroder af zink och
koppar, af hvilka den förra omgifven af svafvelsyra
(zinksulfat) befinner sig i en porös lercell, som är
nedsatt i en kopparvitriollösning innehållande den
senare. Elementet utmärker sig för en i ganska hög
grad konstant elektromotorisk kraft, hvarför detsamma
förr användes såsom normalelement (Daniells enhet. Jfr
Clarks element).

Daniells enhet, fys. Se Daniells element.

Daniells hygrometer [dä’ni-els l. dä’njels],
meteor., en af den engelske fysikern J. F. Daniell
uppfunnen hygrometer (se d. o.).

Daniells stapel, fys. Se Daniells element.

Daniels bok, en af Gamla Testamentets böcker,
står i judarnas kanon icke, såsom i våra svenska
biblar, bland profeterna, utan bland hagiograferna,
den tredje och sista afdelningen af kanon. Denna
omständighet är i förening med t. ex. Syraks
tystnad (se Daniel) ett bevis på denna boks sena
uppkomst. Likasom Daniels person hufvudsakligen
är ett ideal, ett mönster för judisk fromhet och
vishet, så har ock Daniels bok hufvudsakligen ett
didaktiskt, icke ett historiskt syfte. Detta är
tydligt af de stycken, som handla om Daniels person
och lefnadsöden. En from jude, som noga iakttager de
judiska renhetslagarna i en hednisk omgifning, får
likasom Daniel sin belöning (kap. 1). Ståndaktighet
mot frestelsen till afguderi och trohet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free