- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1259-1260

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danielsson, Anders, riksdagsman - Danielsson, Olof August, språkforskare - Danielsson, Axel Ferdinand, tidningsman, socialdemokratisk partiledare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1839, åtnjöt en nödtorftig boklig undervisning och
fick en tingsskrifvarplats, på hvilken han snart
gjorde sig bemärkt genom sitt skarpa hufvud och sin
kraftiga vilja, Vid 1809 års riksdag gjorde han sitt
inträde i det politiska lifvet, och sedermera deltog
han i alla riksmöten intill sin död. Ännu 1815 var
han i åtskilligt regeringens man och, enligt uppgift
af bondestånds-sekreteraren, "mot kontant" dennes
"pålitliga stöd".
illustration placeholder

Men redan under riksdagen 1817-18,
sedan riddarhusoppositionen börjat samla sina krafter,
förändrades hans ställning efter hand, och vid
riksdagens slut ansåg D. sig kunna förklara,
att bondeståndet trädt ur sitt
"omyndighetstillstånd". Vid 1823 års riksdag var
han bondeoppositionens erkände ledare och väckte,
redan från början, stort uppseende genom sina
sträfva hälsningstal till de öfriga stånden. I många
hänseenden, särskildt genom sin energiska seghet
och fyndiga talegåfva, var han väl vuxen ledarens
värf. Mången gång fick han visserligen uppbära
stickord för sin prunkande fraseologi, hvilken
alltför tydligt vittnade om främmande biträde -
1829 skref t. ex. K. H. Anckarsvärd anföranden
åt honom -, men ingen drog i tvifvelsmål, att
grundsatserna och åsikterna voro hans egna. Utom
nyssnämnda värdefulla chefsegenskaper egde han ock,
ofta i rikt mått, till sitt förfogande de yttre medel,
som den tiden tämligen ohöljdt begagnades för att
vinna inflytande. Riksdagsordningens § 15 stadgade
då helt enkelt: "Vilja flere härad förena sig om en
fullmäktig, vare sådant dem obetaget", och i kraft
däraf kunde D. vid sistnämnda riksdag uppträda såsom
representant för fem härad i Älfsborgs samt fyra härad
i Skaraborgs län, och hans alltmer ökade anseende
bragte det slutligen därhän, att han 1834 infann
sig såsom ombud för tjugusju härad. Det är klart,
att under sådana förhållanden riksdagsmannaarfvodet
skulle räcka till ej allenast för underhållet af ett
helt privatkansli, utan ock för de förtroliga samkväm,
i hvilka åsikterna bäst bearbetades. - Äfven af 1827
års märkliga statsrevision var D. ledamot, och gång
efter annan kom han i åtnjutande af indräktiga
platser vid bankens förvaltning. Hans kostsamma
riksdagslif verkade likväl slutligen ruinerande för
hans enskilda affärsställning, processer tillstötte
om beräkningen af hans arfvoden, och endast vänners
mellankomst hade han att tacka för, att han ostörd
kunde till sin död bibehålla sin plats såsom direktör
vid diskonten i Göteborg. Grundlagsändringen vid
1834-35 års riksdag omöjliggjorde hans mångdubbla
kommitténtskap. Såsom politisk personlighet delar
han förtjänster och fel med öfriga medlemmar af
den begynnande riksdagsoppositionen under de första
årtiondena af Karl Johans regering. Till hans program
hörde flera frågor, som sedan dess ofta återkommit
hos bonderepresentanter: grundskatternas försvinnande
(1823), minskning i ämbetsmännens antal och myndighet
(s. å.),
hypoteksinrättninsar för jordbrukets understöd
(s. å.), dagaflöning åt beväringen (1815).
J. H. (S. d)

illustration placeholder

Danielsson, Olof August, språkforskare, klassisk
filolog, f. 15 okt. 1852 i Häradshammar, Östergötlands
län, blef 1870 student i Uppsala, aflade 1874 filos.
kandidat- och 1879 licentiatexamen samt promoverades
1880 till filos. doktor därsammastädes. Redan
1879 hade han blifvit docent i klassiska språk vid
universitetet, där han febr. 1883-febr. 1884 förestod
e. o. professuren i jämförande språkforskning,
höstterminen 1887-vårterminen 1891 professuren i
grekiska språket och litteraturen och vårterminen
1884-vårterminen 1891 var förordnad att mot
särskildt arfvode föreläsa öfver grekisk och latinsk
grammatik. 1890 hade han utnämnts till professor
i klassiska språk vid Göteborgs högskola, men
kom dock aldrig att tillträda denna befattning,
enär han redan 1891 utnämndes till professor
i grekiska språket och litteraturen vid Uppsala
universitet. D:s genom djupgående lärdom och stort
skarpsinne utmärkta skrifter röra sig icke blott
på grekiskans, utan äfven på fornindiskans och de
italiska språkens område. Såsom de viktigaste må
nämnas Studia, grammatica (gradualafh. 1879),
Grammatiska anmärkningar I-II (i Uppsala
univ:s "Årsskrift", 1881-83), Die einleitung
des Mahabhasliya übersetzt
(i "Zeitschr. der
deutschen morgenländischen gesellschaft", 1883),
Über umbrisches und oskisches esuf, essuf (i
"Altitalische studien", utg. af C. Pauli, 1884),
Grammatische und etymologisclie studien I (i Uppsala
univ.s "Årsskrift", 1888), Epigraphica (ibid., 1890),
De voce aifyog quaestio etymologica (i "Skrifter
utg. af Hum. vetenskapssamf. i Uppsala", 1892), Zur
metrischen dehnung im älteren griechischen epos

(ibid., 1897) samt flera uppsatser i tidskriften
"Eranos". Såsom lärare har D. utöfvat ett i hög
grad väckande och lifgifvande inflytande särskildt
på de språkvetenskapliga studierna vid Uppsala
universitet. D. kan ock räknas såsom Sveriges ende
etruskolog, 1885-86 vistades han med statsunderstöd
och 1890 med understöd af Vitt. hist. och
ant. akademien samt Letterstedtska föreningen i
Italien för undersökning och kopiering af etruskiska
inskrifter såsom materialsamling till det af C. Pauli
planerade stora inskriftsverket "Corpus inscriptionum
etruscarum", hvilket verk 1893 började utkomma
under D:s medverkan. Efter Paulis 1901 inträffade
död har utgifvandet af detsamma öfvertagits af D. i
förening med d:r G. Herbig i München. D. är ledamot
af Hum. vet. samf. i Uppsala (1889; sedan 1897 dess
sekreterare), Vet. och vitt. samh. i Göteborg (1890),
Vet. soc. i Uppsala (1896), Videnskabsselskabet i
Kristiania (1898), Vitt., hist. o. ant. akad. (1901)
och Vet. akad. (1905).

Danielsson, Axel Ferdinand, tidningsman,
socialdemokratisk partiledare, f. 15 dec.
1863 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free