- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1263-1264

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danilo, I Petrovitj Njegosj, furste af Montenegro - Danilo-orden - Danilov - Danilovgrad - Danim - Danisera - Danism - Daniter - Dankali - Dankberg - Dankerts de Ry - Dankov - Dankwarderode - Danmark, socken i Uppsala län - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna makt förhöll sig D. neutral under
Krimkriget. Han närmade sig sedan Frankrike, mottogs
1857 af Napoleon III i Paris och erhöll hans understöd
mot Turkiet, med hvilket spänningen fortfor på grund
af dess fasthållna öfverhöghetsanspråk och Montenegros
fordran på en fördelaktig gränsreglering. Då kriget
åter utbröt 1858, segrade montenegrinerna vid Grahovo,
och Frankrike nödgade genom en flottdemonstration
Turkiet till fred. I inre afseende genomförde
D. åtskilliga reformer, stäckte med hård hand senatens
makt och utfärdade 1855 en lagbok. 12 aug. 1860 blef
han vid Cattaro dödligt sårad af den landsförvisade
montenegrinen Kaditj och afled dagen därpå. Han var
sedan 1855 gift med Darinka Ivvekitj (d. 1892),
men efterlämnade ingen son, hvarför han till sin
efterträdare utsett sin brorson Nikita. Jfr Delarue,
"Le Monténégro" (1862). H. B-n.

Danilo-orden, montenegrinsk orden. Se Ordnar.

Danilov, distriktshuvudstad i ryska guv. Jaroslav,
vid floden Pelenda och järnvägen Jaroslav-Archangel.
Omkr. 5,000 inv. D. har två kyrkor,
distriktsdomstol och liflig handel med linne och
spannmål.

Danilovgrad, en 1871 grundlagd stad i Montenegro,
belägen nästan i landets medelpunkt och inom
dess bördigaste område, Zetadalen. 1,122
inv. (1896). Landtbruksinstitut.

Danim, persiskt räknemynt, = 0,01 kran = 10 flusj =
omkr. 0,5 öre.

Danisera (af mlat. danus, dansk), fördanska, bilda
efter danskt bruk, sätta dansk prägel på.

Danism (numera obrukligt: Danicism),
idiomatiskt danskt ord eller uttryckssätt, i
synnerhet då det nyttjas i ett annat språk än det
danska. I svenskan förekomma danismer i ett ganska
rikt antal. Deras ålder är mycket olika; de äldsta
förskrifva sig nämligen redan från fornsvensk tid,
de yngsta äro inlånade i allra senaste tid - ty
på grund af den lifliga andliga och materiella
samfärdseln mellan Sverige och Danmark påverka
de båda ländernas språk hvarandra ömsesidigt. Mot
slutet af den yngre fornsvenskans period var det
danska inflytandet på svenska språket synnerligen
starkt, hvaremot reformationstiden i det hela sökte
åstadkomma en puristisk språkbehandling. Danismer
ha sedermera uppträdt i mera påfallande antal
vid sådana tider, då dansk litteratur haft
stort inflytande på de svenske författarna,
såsom vid början af 1800-talet (t. ex. Ling,
Tegnér, Hammarsköld, Uppsalaromantikerna) och vid
slutet af samma århundrade (t. ex. Strindberg,
Geijerstam). Stundom äro danismerna omöjliga att
skilja från sydsvenska provinsialismer och norvagismer
(se Norvagism). En sammanfattande framställning af
danismer i svenskan saknas; några moderna danismer
äro behandlade af A. Noreen i "Spridda studier",
II (1903), samt af H. Celander och R. G:son Berg
i "Språk och stil", III och IV (1903 och 1904).
R-n B.

Daniter. 1. Ett slags poliskår bland mormonerna. Se
Mormoner. - 2. Ättlingar af Dan (se d. o.).

Dankali. Se Danakil.

Dankberg, Friedrich Wilhelm, tysk bildhuggare,
f. 1819, d. 1866, kom 1839 såsom snickargesäll
till Berlin, där han fick tillträde till
konstakademien. 1843 började han vända sig till
den arkitektoniska ornamentiken. Sitt rykte grundlade
han genom arbetena för det Borsigska etablissemangets
fasad (1845) och blef snart så anlitad af Berlins
arkitekter, att han kunde upprätta ett institut för
arkitektonisk ornamentik med en storartad mönster-
och modellsamling. Denna anstalt lämnade under 1850-
och början af 1860-talet den ornamentala skulpturen
till en mängd betydande byggnader såväl i Tyskland
(Babelsbergs slott, slottet i Schwerin m. fl.) som
i andra länder (t. ex. Nationalmuseum i Stockholm).

Dankerts de Ry [rej], Pieter, holländsk
porträttmålare, f. troligen 1583 i Amsterdam,
d. 1661 i Rudnik i Polen, var sannolikt son till
arkitekten Cornells D., ty i Bruxelles’ museum
finnes dennes och hans hustrus af honom utförda
porträtt. D. var hofmålare hos Sigismund III och
Vladislav IV. Bland hans ytterst sällsynta målningar
märkes på Gripsholm ett mycket godt helfigursporträtt
af österrikiska kejsarinnan Maria Anna (dat. 1643).
O. G-g.

Dankov, distriktshuvudstad i ryska guv. Rjazan,
vid Don. Omkr. 10,000 inv. D. har två kyrkor och ett
kloster. Spannmåls- och boskapshandel.

Dankwarderode [-å’de]. Se Braunschweig 2, sp. 46.

Danmark, socken i Uppsala län, Vaksala härad. 5,431
har. 1,060 inv. (1905). D. utgör ett prebendepastorat
till Uppsala universitet, Uppsala stift, Vaksala
kontrakt. I denna socken finnas ganska många
runstenar.

Danmark (om ett försök till förklaring af ordets
härledning se Daner) är det sydligaste af de
tre skandinaviska rikena. Med ordet D. menas än
statsrättsligt den danska monarkien, som tillika
omfattar Island, Grönland och de tre västindiska
öarna Sainte Croix, Saint Thomas och Saint Jan, än
historiskt det gamla "Danmarks rige", som omfattade
äfven Sönderjylland (Slesvig), som nu är politiskt
skildt därifrån, än konungariket D. ensamt, med eller
utan Färöarna. Det är i sistnämnda bemärkelse det
här tas.

Läge och storlek. D:s västligaste punkt är Blaavands
Huk (8° 4’ 36" ö. lgd), dess nordligaste Skagen
(57° 44’ 55" n. br.), den östligaste Ærteholmene
vid Bornholm (15° 11’ 59" ö. lgd) och den
sydligaste Gjedser Odde på Falster (54° 33’ 31"
n. br.). Ytinnehållet är 38,985 kvkm., hvaraf 575
äro sjöar och vattendrag. Färöarna utgöra omkr. 1,400
och Island 104,800 kvkm.

Naturbeskaffenhet. D. består af halfön Jylland
(Jutland) och 92 större eller mindre öar samt
öfver 450 obebodda holmar. Landet delas naturligt i
fyra partier med Lilla och Stora Belt, Öresund samt
Östersjön som delare, nämligen Jylland med tillhörande
småöar (25,650 kvkm., två tredjedelar af hela landet),
den fynska ögruppen (3,474 kvkm.), den själländska med
Lolland-Falster (9,273 kvkm.) och slutligen Bornholm
med Ærteholmene (588 kvkm.). Geologiskt intar
Bornholm en särställning, enär ön såsom varande en
fortsättning af Skåne, i likhet med denna provins
utgöres af urbergarter (granit och granitgnejs)
inom de norra och nordöstra två tredjedelarna samt af
kambrisk-siluriska och ändå yngre berglager (rät-lias-
och kritsystemens) inom de södra och sydvästra. Landet
inom urbergsområdet är ganska högt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free