- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1303-1304

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena - Danmarks gräs - Danmarks lilja - Danmarks sund - Dannaeus - Dannat - Dannebrog, benämning på danska riksbaneret - Dannebrog, dansk daglig tidning - Dannebrogsman - Dannebrogsorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ministeransvarighet, om allmän rösträtt för
både män och kvinnor vid kommunala val samt om
begränsning genom grundlagsstadgande af antalet
folketingskretsar. 29 jan. 1906 afled Kristian
IX och efterträddes af sin äldste son Fredrik
VIII
. Folketingsvalen i maj 1906 medförde,
oaktadt en mycket häftig valkampanj och ovanligt
lifligt deltagande, blott en ringa förskjutning i
partiernas styrka och alltså ingen klarhet öfver
den politiska ställningen. Af valet framgick
endast, att de två förenade radikala partierna
räknade omkr. 1/3 af samtliga valmännen och långt
flera än t. o. m. vänsterreformpartiet, som fick
omkr. hälften af platserna i folketinget, samt att
särskildt socialdemokraterna haft stor framgång.
E. Ebg.

Det norska unionsbrottet 7 juni 1905 framkallade
i Sverige en bitter stämning ej blott mot Norge,
utan äfven mot D. Det mottogs nämligen på många
håll i D. med synbart gillande, och vissa maktegande
voro beredda att tillmötesgå den norske emissarien
F. Wedel-Jarlsbergs framställningar att redan
i aug., d. v. s. innan ännu Sverige och Norge
öppnat underhandlingar för att åstadkomma en
uppgörelse, låta en af kronprinsens söner, Karl,
engelske konungens måg, begifva sig till Norge som
riksföreståndare. Därigenom skulle naturligtvis
Sveriges ställning hafva betydligt försvårats. Dessa
planer förföllo dock tack vare svenska regeringens
bestämda hållning och gamle kung Kristians
ingripande. Efter Karlstadsöfverenskommelsen behöfde
danska regeringen ej längre hysa några betänkligheter
att låta prinsen mottaga den erbjudna kronan, och 25
nov. tillträdde han regeringen under namnet Håkan VII.

Litt.: L. Holberg, "Dannemarks riges historie"
(3 bd, 1753-54), N. M. Petersen, "Danmarks historie
i hedenold" (3 bd, 2:a uppl. 1854-55), Fr. Barfod,
"Fortællinger af fædrelandets historie" (2 bd,
4:e uppl. 1874) och "Danmarks historie fra 1536
til 1660" (4 bd, 1891-92), Allén, "Haandbog i
fædrelandets historie" (8:e uppl. 1881), N. Bache,
"Nordens historie" (5 bd, 1880-87), A. Fabricius,
"Illustr. Danmarks historie" (2 bd, 2:a uppl. 1889),
S. B. Thrige, "Danmarks historie i det 19:e
aarhundrede" (2 bd, 1889-90), A. D. Jörgensen,
"40 fortællinger af fædrelandets historie,
saerlig om sönderjydske forhold" (3:e uppl. 1892)
och "Fortællinger af Nordens historie" (2 bd,
1892-93), Fr. C. Dahlmann, "Geschichte von Dänemark"
(3 bd, 1840 -43), fortsatt af D. Schäfer (till 1648,
1893-1900), Ottosen, "Vor historie" (3 bd, 1901-04),
"Danmarks riges historie" (6 bd, 1903-06; till 1241,
af Joh. Steenstrup, 1241-1481 af Kr. Erslev, 1481-
1536 af A. Heise, 1536-88 af W. Mollerup, 1588-1699
af J. A. Fridericia, 1699-1814 af E. Holm, 1814-52
af A. D. Jörgensen och 1852-64 af N. Neergaard),
samt E. Holm, "Danmarks og Norges indre historie
under enevælden 1660-1720" (2 bd, 1885-86), fortsatt
till 1784 med 5 bd (1891-1906).

Danmarks gräs. Se Vendelrot.

Danmarks lilja, holme. Se Danaholmen.

Danmarks sund, den del af Norra Ishafvet, som ligger
mellan Grönland och Island. Jfr Atlantiska hafvet,
sp. 334.

Dannæus, Lambert. Se Daneau.

Dannat [dä’not], William, amerikansk målare, f. 1853 i
New York, studerade i Munchen och i Paris för Munkácsy
samt har äfven mottagit
intryck af Monet och Degas. Han är bosatt i
Paris. Spanska studier, utförda med dristighet och
pikanteri, i konstgjord belysning, gjorde hans lycka:
Spanska sångerskor i elektriskt ljus, En sakristia,
En kvartett, Kvinna i rödt
(Luxembourg-museet),
Cigarrettarbeterskan (i svart och hvitt, Kristiania,
nationalgalleri). D. har målat äfven porträtt:
Hertiginnan af Mecklenburg, dansösen Otero m. fl. G-g N.

Dannebrog (Danebroge, af fda. broge, ett stycke
färgadt tyg), benämning på danska riksbaneret,
som enligt en sägen föll ned från himlen under
slaget vid Reval 1219 ("Volmerslaget"). Den danska
korshären, hvilken redan var slagen af hedningarna,
uppmuntrades genom denna händelse att hålla stånd och
vann slutligen seger. Under tåget mot Ditmarsken år
1500 blef baneret, i drabbningen vid Hemmingstedt,
taget af fienden, som därefter upphängde det i
kyrkan i Wöhrden. Det återtogs, när Ditmarsken
1559 eröfrades, och kom i hertigens af Gottorp
ego, hvarefter det (eller rättare: kvarlefvorna
af detsamma) upphängdes i Slesvigs domkyrka, där
det hundra år senare gick förloradt, sannolikt
genom tidens tand. Småningom öfverflyttades namnet
dannebrog till nationalflaggan, som sedan 1400-talet
användts som örlogsflagg och sedan 1842 äfven som fana
för armén. Jfr A. D. Jörgensen, "Hist. afhandlinger",
II (1899). - Se Flaggkarta. C. R.

Dannebrog, dansk daglig tidning, som utges i Köpenhamn sedan
sept. 1892 såsom en fortsättning af "Morgenbladet"
och med samma redaktörer som detta, V. Secher
och O. Borchsenius. Den grundlades af sedermera
justitieministern Alberti såsom ett organ för den
moderata vänstern, men har sedan 1895 understödt
"venstrereformpartiet". E. Ebg.

Dannebrogsman. Se Dannebrogsorden.

Dannebrogsorden (Danebrogs-),
en dansk riddarorden, som enligt sägnen instiftades af
Valdemar Sejr, efter slaget vid Reval (1219). Titeln
"riddare af dannebrogsorden" förekom likväl ej förrän
efter 12 okt. 1671, då Kristian V utnämnde tretton
herrar till riddare af nämnda orden, 1 dec. 1693
erhöll orden sina "statuta", enligt hvilka endast
adelsmän kunde blifva riddare däraf och antalet ej
fick öfverstiga femtio. De kallades "hvitriddare"
och riddare af Elefantorden "blåriddare". Fredrik
VI utvidgade orden 28 juni 1808 genom att tillstädja
äfven ofrälse mäns inträde i densamma. Han indelade
orden i de tre klasser, af hvilka den nu består. Den
första klassen innefattar storkommendörer (som alltid
äro kungliga personer) och storkors (motsvarande
de forne riddarna); den andra, som 1864 indelades i
två grader, utgöres af kommendörer och den tredje af
riddare. Dessutom upprättades 28 jan. 1809 af Fredrik
VI dannebrogsmännens klass, hvars hederstecken,
ett kors af silfver, kan utdelas åt hvem som
helst, äfven riddare och högre ordensmedlemmar. I
viss mån är det demokratiska silfverkorset högst
i anseende. Dannebrogsordens kors är af guld,
med inskrift: "Gud og kongen"; ordensbandet är
hvitt, med röda ränder i kanten. Orden räknar
f. n. (1906) omkr. 2,950 danska medlemmar samt 2,500
dannebrogsmän. Minst 3,300 utlänningar ha erhållit
någon grad af D. Litt.: E. Werlauff, "Om Dannebrog
og dannebrogsordenen" (1872), och C. V. Nyholm,
"De danske ridderordeners historie" (1903), som utgör
inledningen till en omfattande samling porträtt af
lefvande dekorerade. E. Ebg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free