Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demmin - Demmin, August - Demmier, Georg Adolf - Demobilisera - Democritus, grekisk filosof. Se Demokritos - Democritus (Christianus Democritus), pseudonym. Se Dippel, J. K. - Demodex, zool. Se Hårsäckskvalstret - Demodokos - Demofon - Demogeot, Jacques Claude - Demografi - Demoiselle - De Moivre, Abraham, fransk matematiker. Se Moivre - Demokrat - Demokrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staden af svenskarna och började af dem förstärkas,
men måste åter utrymmas 17 s. m. Fästningsverken äro
nu sedan länge slopade.
L. W:son M.
Demmin, August, tysk konst- och
konstslöjdshistoriker, f. 1823 i Berlin, d. 1898 i
Wiesbaden, var bosatt i Paris 1840—72 och använde en
stor del af hvarje år till resor i Europa och Asien
för konstarkeologiska studier och gräfningar. Sedan
1872 var han bosatt i Wiesbaden. D. inlade förtjänst
om kännedomen af keramiken och stridsvapnens
utveckling. De viktigaste af hans arbeten äro Guide
de l’amateur de faïences et porcelaines (1861, 4:e
uppl. 1873), Guide des amateurs d’armes et armures
anciennes (1869, med öfver 5,100 afbildningar),
Encyclopédie... des beaux-arts plastiques (5 bd,
1872—80; med 6,000 afbildningar), alla äfven i tyska
upplagor, samt Keramikstudien (4 bd, 1881—83) och
Studien über die stofflichbildenden künste und
kunsthandwerke (7 serier, 1887—93). D. författade
äfven lustspel, dramer, romaner och nationalekonomiska
uppsatser.
Demmler, Georg Adolf, tysk arkitekt, f. 1804
i Güstrow, d. 1886 i Schwerin, studerade vid
Bauakademie i Berlin, inträdde 1824 i mecklenburgisk
tjänst och hade stor förtjänst om arkitekturen
i synnerhet i staden Schwerin, hvars förnämsta
byggnader äro af honom, såsom Teatern, Rådhuset,
Arsenalen och Regeringsbyggnaden, men framför
allt Storhertigliga slottet, hvari det gällde att
till gamla rester från Wallensteins dagar lägga
passande nya former, hvilka hämtades från den
franska renässansen. Inblandad i det politiska
oväsendet 1848 och 1849, måste han lämna arbetet,
som ej blef slutfördt efter hans förträffliga planer,
utan ändrades och 1858 fullbordades under berlinaren
Stülers ledning. Under tiden var D. borta på resor,
men fick återkomma 1857 och ombyggde 1875 teatern.
(G—g N.)
Demobilisera (af fr. démobiliser), krigsv.,
återförsätta en armé från krigsfot till
fredsfot. Demobiliseringen omfattar: 1) styrkans
nedbringande genom hemförlofning af det manskap, som
tjänat till dess ökande från freds- till krigsstyrka;
2) ersättnings- och besättningstruppers upplösning
och hemförlofvande; 3) afyttrande af det under
freden öfverflödiga antalet hästar och fordon; 4)
återlämnande till förråden af för fredsförhållandena
obehöfliga vapen och ammunition; 5) indragande
af sådana befattningar, som tillkommit endast för
krigets skull; 6) upphäfvande af krigstillståndet
för de fästningar, hvilka blifvit däruti försatta
m. m. d. Demobiliseringen sker särskildt för hvar
och en af arméns största taktiska och administrativa
enheter. Den skulle således vid svenska armén
ske arméfördelningsvis. Jfr Mobilisera.
G. U. (C. O. N.)
Democritus, grekisk filosof. Se Demokritos.
Democritus (Christianus Democritus), pseudonym. Se
Dippel, J. K.
Demodex, zool. Se Hårsäckkvalstret.
Demodŏkos (grek. Δημόδοϰος), en i Odysséns åttonde
sång uppträdande gudaingifven blind sångare hos
faiak-konungen på Scheria.
Demŏfon (grek. Δημοφῶν, lat. Demŏphon), myt. —
1. En son af Keleos i Eleusis. Såsom spädt barn
vårdades han af Demeter, under hennes vistelse i
Keleos hus. — 2. En son af Theseus och Phaidra
(eller amasonen Antiope). Han var konung i Aten
och deltog, enligt den yngre sagan, i tåget mot Troja.
A. M. A.
Demogeot [dəmåʃå], Jacques Claude, fransk
litteraturhistoriker, f. i Paris 1808, d. därst. 1894,
var professor vid Faculté des lettres i Paris. Utom en
mängd större och mindre litteraturhistoriska studier
utgaf han den mycket använda handboken Histoire de
la littérature française depuis ses origines jusqu’à
nos jours (1851, 27:e uppl. 1903).
Demografi (af grek. demos, folk, och grafein,
skrifva), begagnas, i synnerhet i franska arbeten,
såsom synonymt med befolkningsstatistik. Andra
användningar af ordet, af en del tyska författare,
hafva ej kommit i allmännare bruk.
Demoiselle [dəmωaṡä’l], fr. (af mlat. dominicella,
af lat. domina, husfru, härskarinna), urspr. adlig
jungfru eller fru; i senare tid beteckning för ogift
fruntimmer af ofrälse börd. Jfr Mademoiselle.
De Moivre [də mωavr], Abraham, fransk matematiker. Se
Moivre.
Demokrat, anhängare af demokratiskt samhällsskick
(se Demokrati).
Demokrater, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta
stater. Partimotsättningen mellan federalister
och antifederalister (se dessa ord), som uppkom under
striderna om ratifikationen af Förenta staternas
författning (1787—89), kunde omkr. 1815 sägas
alldeles ha upphört, i det att det senare partiet,
hvars medlemmar sedan 1793 kallats republikaner och
vid nämnda tid började upptaga namnet demokrater, då
blef allenahärskande och fortfor att vara det under
Monroes från partistrider fria presidentskapstid
("Era of good feeling", 1817—25). Ur detta stora
partis sedan inträffade splittring ha de moderna
amerikanska partierna framgått. Demokraterna
organiserades först åren 1825—29 af Martin van
Buren som ett oppositionsparti mot regeringens
af presidenten J. Q. Adams och statssekreteraren
Henry Clay ledda anhängare; de samlades kring
general Andrew Jackson och kommo till makten
genom dennes seger vid presidentvalet 1828. I
samband med presidentvalet 1832 fulländades
organisationsarbetet inom båda de stridande
partierna, hvilka då höllo de första allmänna
partikonventen (national conventions). Adams’ och
Clays anhängare kallade sig nationella republikaner,
van Burens och Jacksons demokratiska republikaner,
partibenämningar, som snart utbyttes mot de kortare whigs
och demokrater. Inom demokraternas led inträffade
redan följande år en splittring, i det att ytterlighetsmännen
från sydstaterna under Calhouns ledning starkt opponerade sig
mot presidenten Jacksons energiska uppträdande för Unionens
upprätthållande i den s. k. nullifikationsstriden
(jfr Nullifikation). Denna söndring bilades fullständigt 1837.
Partiets program innefattade vid denna tid
som hufvudpunkt ett kraftigt häfdande af den gamla
jeffersonska grundsatsen om de särskilda staternas
rättigheter gentemot centralmakten. I samband härmed
stod Jacksons strid mot Förenta staternas banks
privilegierade ställning; sydstaternas ekonomiska
intressen förmådde därjämte partiet att motsätta
sig den protektionistiska tullpolitik, hvars främste
målsman var whigledaren Clay. Demokraterna segrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
