Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De Witte - De Witts land - Dewitz, Frants Joakim von - Devizes - Devlet-i-Osmanije - Devolutionskriget - Devolutionsrätt - Devon - Devoniska formationen, geol. Se Devonsystemet - Devonport - Devonrasen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farvattnen under det då pågående kriget mellan
Sverige och Danmark. I juni 1645 seglade han med 77
örlogsfartyg såsom betäckning för en handelsflotta
å 300—400 fartyg genom Öresund utan att betala
tull — ehuru Kristian IV i egen person befann
sig på Kronborg — och låg in i nov. till ankars
strax utanför Köpenhamn dels för att ge stöd
åt generalstaternas fordringar på nedsättning
i Öresundstullen, dels för att bereda de från
Östersjön återvändande handelsfartygen fri passage
genom Sundet och för att konvojera dem hem. Danmarks
prekära ställning gjorde, att det måste finna sig i
D:s trotsiga tillvägagående. Han beordrades därefter
till Brasilien, men råkade i tvist med sitt lands
regering och Västindiska kompaniet samt reste hem
utan order, hvarför han en tid hölls fängslad. Han
återfick dock befälet och kämpade sedan dels ensam,
dels tillsammans med Tromp flera gånger tappert,
men utan framgång mot engelsmännen. Efter Tromps död
fick han jämte Evertsen tills vidare öfverbefälet på
holländska flottan, tills Wassenaar kunde öfvertaga
kommandot. Under honom hade han befälet på den till
Köpenhamns undsättning sända flottan och stupade
29 okt. 1658 (g. st.) i det ryktbara sjöslaget mot
svenska flottan i Öresund, där svenske amiralen
Bielkenstierna tvungit honom att stryka flagg. Hans
lik fördes sedan till Helsingör.
De Witts land (Dewittsland), fordom namn
på Australiens nordvästra kust, uppkallad efter
en holländsk sjöfarande, Willem De Witt, som 1644
besökte trakten. I våra dagar heter ett grefskap i
denna trakt af Väst-Australien De Witt.
Dewitz, Frants Joakim von, dansk general, f. 1666
i Mecklenburg, d. 1719, var en kort tid page
vid danska hofvet och tjänade några år i den
kejserliga hären mot turkarna. Återkommen till
Danmark, blef han löjtnant i rytteriet och var
1689—1709 i engelsk tjänst, där han avancerade
till generalmajor. Hemkallad 1710, utmärkte han
sig flera gånger i kriget mot Sverige, både vid
Hälsingborg 1710 och Gadebusch 1712, senare vid
landstigningen på Rügen samt vid belägringarna af
Stralsund och Wismar, först som rytterianförare,
sedan som öfverbefälhafvare. D. användes äfven
i diplomatiska värf hos tsar Peter, i Berlin och
vid kongressen i Braunschweig; han ådagalade stor
duglighet och föredrog afgjordt England framför
Ryssland. Han vardt 1713 geheimeråd.
E. Ebg.
Devizes [diva͡iṡiṡ], gammal stad i syd-engelska
grefsk. Wilts, vid Kennet-Avonkanalen. 6,532
inv. (1901). Tillverkning af landtbruksmaskiner och
snus; spannmålshandel.
Devlet-i-Osmanije, turkiska namnet på Turkiet.
Devolutionskriget, det krig Ludvig XIV förde 1667—68
för att bemäktiga sig Spanska Nederländerna. Se
Devolutionsrätt.
Devolutionsrätt (lat. jus devolutionis, af jus,
rätt, och devolvere, välta ned, fälla ned), jur.,
hemfallsrätt, en fordom befintlig arfslag, enligt
hvilken vid endera makens död makarnas gemensamma
barn ärfde deras gemensamma fasta egendom, hvilken den
efterlefvande maken under sin lifstid fick innehafva
med nyttjanderätt, men hvilken icke utan barnens
samtycke kunde föryttras samt ej heller till någon
del kunde öfvergå till den öfverlefvande makens barn af ett senare
gifte. Devolutionsrätten gällde flerstädes, i
synnerhet i de länder, som tillhört det frankiska
riket. Vid sin svärfaders, den spanske konungen
Filip IV:s, död (1665) åberopade sig Ludvig XIV
på denna lag samt yrkade — till förfång för Filips
son i ett senare gifte, Karl II — för sin gemåls,
Maria Teresias, räkning på en del af hennes faders
kvarlåtenskap, nämligen Brabant och andra delar af
Spanska Nederländerna, där devolutionsrätten var
gällande. Utom det att denna lag endast innehöll
bestämmelser rörande enskilda personers arfsrätt,
hade Maria Teresia, när hon trädde i gifte med
Ludvig, högtidligen afsagt sig alla arfsanspråk på
spanska länder. Då konungens fordringar afvisades,
sökte han medelst krig, det s. k. devolutionskriget
(1667—68), taga ifrågavarande områden. Genom den
mot honom riktade trippelalliansen mellan Holland,
England och Sverige hindrades han i sina planer
och slöt 2 maj 1668 fred i Aachen, hvarvid han
dock erhöll flera städer och fasta platser i
Nederländerna. — I katolsk kyrkorätt förstås med
devolutionsrätt en högre kyrklig myndighets rätt
att tillsätta ett ämbete, när vederbörande lägre
myndighet antingen försummat att begagna sig af sin
rätt inom laga tid eller vid dess utöfvande kränkt
de kanoniska reglerna. Devolutionsrättens utveckling
inom den katolska kyrkan stammar egentligen från
laterankonsilierna 1179 och 1215. Rätten att i dylika
fall tillsätta biskopsämbeten tillkommer påfven. Inom
evangeliska kyrkor finnas endast enstaka spår till
devolutionsrätt, t. ex. i den i Tyskland landsherren
tillkommande rättigheten att bortgifva prebenden, då
kapitlet ej inom sex månader företagit ett kanoniskt
val.
J. Th. W. (V. S—g.)
Devon, Devonshire [de’vn, de’vnʃi͡ə], grefskap i
sydvästra England, mellan Engelska kanalen och
Bristolkanalen. 6,728 kvkm. 436,938 inv. (1901),
65 på 1 kvkm., men med städerna Exeter, Plymouth och
Devonport, som bilda egna grefskap, "county boroughs",
662,196 inv. D. fylles i s. af berglandet Dartmoor,
som är täckt af mossar och hedar och når en höjd
af 625 m., samt i n. af det tämligen likartade
Exmoor. Mellan dessa bergstrakter är landet ett
fruktbart lågland. Af D:s floder flyta Tamar
(gränsflod mot Cornwall), Exe (från Exmoor) och
Axe till Engelska kanalen, Torridge och Taw (från
Dartmoor) till Bristolkanalen. Nästan alla floder ha
æstuarier, som bilda goda hamnar. Klimatet är mildt,
hvarför D. om vintern är en tillflyktsort för sjuka,
särskildt bröstsjuka från norra England. Åkerbruk och
boskapsskötsel samt fiske äro huvudnäringarna. Af
mineral förekomma antimon, vismut, kobolt, koppar,
bly, tenn, järn, gips och mangan samt en vacker
marmor (Devonshire marble). Hufvudstad är Exeter.
J. F. N.
Devoniska formationen, geol. Se Devon-systemet.
Devonport [de’vnpåt], en med Stonehouse
och Plymouth sammanbyggd stad vid Engelska
kanalen och Tamars æstuarium, som sedan
1888 bildar eget grefskap, 7,2 kvkm., 70,437
inv. (1901). Det är omslutet af befästningar och
mot sjösidan skyddadt genom batterier. Dockor,
skeppsvarf, ankarsmedjor, repslagerier samt
sjöarsenal. Mariningenjörskola. Intill 1824 hette
D. Plymouthdock.
Devonrasen [de’vn-], en af Englands mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
