- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
425-426

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dill - Dill. - Dill, Ludwig - Dillén, J.J., tysk botanis. Se Dillenius - Dillenburg - Dillenia L., bot. Se Dilleniaceae - Dilleniaceae - Dillenius (Dillén) Johann Jakob - Dillfrö. Se Dill, bot. - Dilli. Se Dilly - Dilling, Lars - Dillingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dillfrö (Semina Anethi). Förr nyttjades den såsom
väderfördelande, mjölkökande och underlättande
matsmältningen. Den innehåller omkr. 1,75
proc. flyktig olja, som gifver den en stark, aromatisk
lukt och varm, stickande smak. Den flyktiga oljan
i dillfrön innehåller jämte ett kolväte äfven karvol
(C10 H14 O), som själf är en flyktig vätska. Sådan
karvol finnes äfven i kumminolja; en mycket liknande
kropp förekommer i krusmyntans flyktiga olja. Äfven
bladen och blomflockarna innehålla en dylik flyktig
olja och begagnades förr i medicinen. Nu användas
de mycket såsom kökskryddor. Jfr Anethum.
O. T. S. C. G. S. (G. L—m.)
illustration placeholder


Dill., vid växtnamn förkortning för J. J. Dillenius
(se d. o.).

Dill, Ludvig, tysk målare, f. 1848 i Gernsbach
i Baden, studerade i München och blef 1899
professor i Karlsruhe. Han målar landskap med
starkt betonad stämning, valde en tid framåt
venezianska och holländska motiv, men började
på 1890-talet med förkärlek skildra sumpmarkerna
kring Dachau nära München, i stämningar af
originell färghållning (olivgrönt och gulgrått som
hufvudtoner) och ett egendomligt, mjukt och bredt
behandlingssätt. D. är representerad i gallerierna
i Berlin, Mannheim, Stuttgart, nya pinakoteket i
München m. fl. st. Jfr "Neu Dachau" af Roessler 1905.
G—g N.

Dillén, J. J., tysk botanist. Se Dillenius.

Dillenburg, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid Dill, biflod till
Lahn. 4,458 inv. (1900). Bergsskola och landsstuteri,
järnmalms- och brunkolsbrytning. D. har uppstått
kring den nu i ruiner liggande borgen D., hvarest
Vilhelm af Oranien (1533) och hans son Moritz (1567)
föddes. Ett 40 m. högt "Wilhelmsturm"
är byggdt till den förres ära. D. är en besökt luftkurort.

Dillenia L., bot. Se Dilleniaceæ.

Dilleniaceæ, Dilleniaceer, bot., växtfamilj hörande
till serien Parietales. Hithörande växter äro träd
eller buskar, ofta lianer med strödda, läderartade
blad, och förekomma nästan uteslutande i tropikerna,
särskildt i Australien, där de bilda en viktig
del af scrubformationen; i Afrika äro de mycket
sällsynta. Många dilleniaceer utmärka sig genom
egendomligt byggda, synnerligen praktfulla blommor,
t. ex. Dillenia indica L. i södra Asien, hvars
stora hvita blommor torde vara bland de skönaste,
som finnas; den odlas därför ofta i växthus, men
kommer tyvärr sällan till blomning. De högstammiga
Dillenia-arterna lämna ett värdefullt, ofta rödfärgadt
virke, lämpligt till finare snickeriarbeten. Frukterna
af flera arter användas som citroner. I Brasilien
begagnas Curatella americana och andra arter
i medicinen. Många af lianerna användas som
"vattenlianer"; ur den genomskurna stammens stora
kärl utströmmar ett godt dricksvatten i riklig mängd.
G. L—m.

illustration placeholder

Dillenius (Dillén), Johann Jakob, tysk botanist,
f. 1687 i Darmstadt, öfverflyttade 1721 till
England och dog 1747 som professor i botanik i
Oxford. Han bidrog i väsentlig mån till en grundligare
kännedom och en bättre systematisering af de lägre
växtgrupperna samt stod i liflig vetenskaplig
beröring med Linné. Skrifter: Hortus Elthamensis
(1732) och Historia muscorum (1741) m. fl.

Dillfrö. Se Dill, bot.

Dilli. Se Dilly.

Dilling, Lars, norsk författare, f. 26 jan. 1848
i Moss, student 1869, skref visor och farser för
studentföreningens teater samt utgaf 1873 och
1874 ett par häften sånger och visor. Efter en
utländsk resa 1875—76 publicerade han tre samlingar
Hverdagsmennesker (1879—81; "Hvardagsmenniskor",
4:e uppl. 1898), hvilka vunno en stor läsekrets genom
sin harmlösa satir och humoristiska blick. Därefter
följde tre band skisser, Gjennem lorgnetten (1882—84;
"Genom lorgnetten", 1883—85; 3:e uppl. 1898), som
öfversatts äfven till holländska och delvis till tyska
(genom J. Stinde). D. utgaf vidare berättelserna I
kupéen
(1886, sv. öfv. s. å., ny uppl. 1898) och den
längre novellen Begavet (1886; "Ett godt hufvud",
1887; ny uppl. 1898). Han var bosatt i Köpenhamn
1881—85, men flyttade 1886 till Berlin, där han dog
16 dec. 1887. S. å. utkom en ny skiss-samling Fra
Tydskland og Belgien.
1895—97 utkom i Norge en samlad
upplaga af hans arbeten, illustrerad af W. Peters
och G. Lærum.

Dillingen. 1. Stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben, vid Donau. 6,078 inv. (1900). Gymnasium,
lyceum, döfstumanstalt, barnhus och flera
kloster. D. var fordom säte för biskoparna af Augsburg
och egde 1551—1804 ett universitet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:05 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free