Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djenne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ursprungligen torde dessa olika benämningar
hafva afsett samma sak, men af de muhammedanske
teologerna fattades de som namn på olika stadier
af salighet hos paradisets invånare. Dessa stadier
ansågos vara åtta till antalet. — Se vidare Islam.
K. V. Z.
Djenne (Djinni), stad i franska Väst-Afrika,
riket Massina, vid Nigers biflod Bani, i en mycket
bördig trakt. Omkr. 9,000 inv. (mandingo, fulbe,
morer). Medelpunkt för Sudanhandeln. Stor omsättning
af salt, kolanötter och spannmål.
Djerasch, det nuv. namnet på Gerasa.
Djerba (Djebado), en till Tunisien hörande
ö i Gabes-bukten af Medelhafvet, genom en smal
kanal skild från tunisiska fastlandet. Arealen 640
kvkm. Omkr. 40,000 inv., af hvilka största delen
är berber; några tusen äro judar. Ön, som delvis är
sandig och torr, har i synnerhet i sin midt riklig
underjordisk vattentillgång och var redan i forntiden
berömd för sin fruktbarhet. Den producerar framför
allt frukter af alla slag och grönsaker, hvilka där
blifva färdiga minst en månad tidigare än i Algeriet
och Tunisien, samt spelade för forntidens romare och
bysantiner samma roll som kanalöarna för nutidens
engelsmän. Äfven exporteras svamp, ull, olivolja,
filtar och andra ylleväfnader. Hufvudorter äro Suk och
Adjim, den enda tillgängliga hamnplatsen. D. kallas
af Skylax Bracheion och var i forntiden bekant som
lotofagernas ö (Lotophagitis), af hvars hufvudstad
Meninx betydande ruiner och marmorskulpturer bevarats.
Djereddin l. Hairaddin, turkisk sjöröfvare. Se
Barbarossa.
Djerid (Sjott el-) l. Sjott el-Kebir, det
östligaste af sjotten (saltträsken) i franska Sahara,
ligger inom Tunisien omkr. 15 m. lägre än hafvet och
skiljes från Gabesviken af en sandås af 20 km. bredd
och högst 46 m. höjd öfver lågvatten. Sjott el-Djerids
stora (omkr. 5,000 kvkm.) och djupa depression
är, säger Ch. Tissot, till större delen fylld med
rörlig sand; mellersta delen synes dock innehålla ej
obetydligt med vatten, betäckt med en hvit saltskorpa,
som gjort, att sjön af arabiska resande liknats
än vid ett fält af kamfer eller kristall, än vid
silfverfolie eller smält metall. Tjockleken af denna
skorpa är mycket växlande, men endast på vissa ställen
är den tjock nog att bära en gående. Mer än en gång,
säger den arabiske geografen Abu-Obeid el-Bekri, hafva
karavaner och trupper, som oförsiktigt gifvit sig ut
på denna bedrägliga yta, omkommit utan att lämna ett
spår efter sig. Sjön är forntidens Triton l. Palus
Tritonis och har tydligen varit en lagun, skild
från Gabesviken, med hvilken den förr kommunicerade,
genom en landtunga af jämförelsevis sen bildning,
hvilken enligt allt utseende bildats genom en af dessa
landhöjningar, som äro så vanliga på Nord-Afrikas
kust. Wadi Melahs bädd, som upptager den lägsta
sänkan i detta näs, ligger alldeles i förlängningen
af D:s längdaxel. D:s stränder i n. v. och v. hafva
vackra oaser: Nafta, kallad Mersat el-Sahara (öknens
hamn), Toser m. fl., alla oaser i Bilad el-Djerid,
dadellandet mellan D. och Sjott Gharsa i n. v. I s. och
n. ligga sanddyner, men i ö. finnas åter oaser på
halfön Nifzaua.
Djerm, odäckadt lastfartyg med två master, användes
på Nilen.
Djessur. Se Jessor.
Djevad Pascha, Achmed, turkisk general och statsman,
f. 1850, d. 10 aug. 1900, blef, sedan han genomgått
krigsskolan, 1869 adjutant hos sultan Abd-ul-Asis,
befäste under rysk-turkiska kriget Schumla, var efter
fredsslutet medlem af gränsregleringskommissionen
och blef 1884 brigadgeneral. Åren 1884—88 verkade han
som turkisk minister i Montenegro och utnämndes efter
återkomsten till militärinspektör. Vid utbrottet af
upproret på Kreta 1889 blef han generalstabschef för
de trupper, som ditsändes, och lyckades återställa
lugnet samt upphöjdes 1890 till muschir. Han var
storvesir 1891—95 och öfverbefälhafvare på Kreta
under krigsåret 1897. Efter dess utrymning 1898 blef
han fältmarskalk och chef för armékåren i Damaskus
(till början af 1900). — I sin ungdom författade han
ett arbete om det turkiska härväsendet, hvars första
del senare öfversattes till franska (État militaire
ottoman. Le corps des janissaires, 1882).
(H. B—n.)
Djezair-i-Bahr-i-Sefid ("Hvita hafvets öar"),
turkiskt vilajet, bestående af sandjaken Limni
(öarna Lemnos, Hagiostrati, Imbros, Tenedos), Midilly
(Lesbos l. Mytilini, Mosko), Chios l. Sakiz (Chios med
biöar, Psara, Nikaria, Patmos, Leros m. fl., Kalymnos,
Astropalia, Kos, Nisyros), Rhodos (Rhodos, Tilos,
Charki, Symi, Karpathos, Kasos, Kosteloryzo l. Meis)
samt några mindre öar, har en areal af 6,900 kvkm.,
med 322,300 inv. Hufvudstad är Chios (oftare
kallad Kastron) på ön af samma namn.
Djezire ("ön"), arabiskt namn på Mesopotamien och
Algeriet.
Djezire-es-Saher. Se Djeziret-assuan.
Djeziret-assuan, Djezire-es-Saher ("blomsterön"),
arabiska namn på ön Elefantine i Nilen.
Djhalta, hindustanska namnet på ön Salsette.
Djhansi. Se Jhansi.
Djib. Se Gibeon.
Djibouti (Djibuti), hufvudstad i franska
Somali-landet, vid södra stranden af Tadsjuraviken,
som bildar en stor och af vågbrytare skyddad hamn,
utgångspunkt för järnvägen till Harrar. Omkr. 15,000
inv., däraf 2,500 européer. Staden, hvars anläggning
daterar sig från 1888, har utvecklats snabbt till
följd af det fördelaktiga läget vid vägen mellan
moderlandet och dess kolonier i Öst-Asien och
Madagaskar samt i närheten af det rika Öst-Afrika.
Djidde (Djedda), välbyggd stad i arabiska
prov. Hedjas, vid Röda hafvet, två dagsresor v. om
Mekka. Omkr. 25,000 inv., en blandning af Orientens
olika folk. D:s betydelse beror uteslutande på att det
är hamnstad åt Mekka. Årligen anlända dit i medeltal
100,000 pilgrimer. Sjöfarten är i följd däraf liflig;
men redden är farlig genom korallref. Klimatet är
hett och osundt, omgifningen ökenlik. Införseln, som
nästan uteslutande förmedlas af engelska, egyptiska
och nederländska fartyg, omfattar spannmål, ris,
tobak, bomull, socker; exporten består af pärlemor,
gummi, hudar och henna. Importen beräknades 1897 till
11,6 mill. kronor, exporten till 360,000 kr. Staden
är omgifven af en mur med torn. Utanför muren ligger
en 50 m. lång, 12 m. bred stenbyggnad, inneslutande
"vår moder Evas" af muhammedanerna vördade graf.
Djidjelli, hamnstad i algeriska depart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
