- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
609-610

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Docka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dodona (grek. Δωδώνη), ett urgammalt, åt den
pelasgiske Zeus och hans gemål Dione helgadt
orakeltempel och en i dess närhet uppvuxen liten
stad i den nuvarande Tscharakovistadalen vid foten
af berget Tomaros i det forngrekiska landskapet
Epirus (nu Albanien), ungefär 18 km. s. v. om
Janina. Oraklet omtalas redan hos Homeros och stod
under hela den klassiska forntiden i högt anseende,
om det än trängdes något i skuggan af det mera
centralt belägna Delfi. Orakelsvaren hämtades dels
från suset i kronan af en helig ek, dels från klangen
af heliga kopparbäcken eller från sorlet af en helig
källa. De förmedlades af ålderstigna kvinnor, hvilka
tjänstgjorde såsom prästinnor med titeln peleiades
(dufvor). År 219 f. Kr. plundrades och förstördes
D. af den etoliske fältherren Dorimachos och synes
sedan ej hafva återvunnit sitt forna anseende. På
Strabons tid (vid den kristna tidräkningens början)
var oraklet förstummadt, men synes senare ånyo hafva
trädt i verksamhet och egt bestånd till inemot år 400
e. Kr. — Visshet om D:s läge vanns först genom de af
den grekiske fornforskaren Karapanos 1876 och följande
år på ofvannämnda plats företagna gräfningarna,
hvilka, ehuru ingalunda fullständigt genomförda,
hafva bragt i dagen betydande fornlämningar, såsom
det gamla Zeustemplet, hvilket, efter en detsamma
öfvergången brand, under den äldre medeltiden varit
förvandladt till en kristen kyrka, samt andra
byggnader i dess närhet, hvilkas bestämmelse ej
kunnat med visshet utrönas, en stor och tämligen väl
bibehållen teater, en ringmur (peribolos) kring
tempelplatsen, fästningsmurar m. m. I templet och
dess närhet påträffades ett stort antal bronsföremål
(statyetter, djurfigurer, reliefer, votivtaflor,
husgeråd, kvinnoprydnader m. m.) från vidt skilda
tidsperioder, dessutom vapen af åtskilliga slag,
en mängd mynt och, viktigast af allt, ett större
antal små blyplåtar med därå ristade inskrifter,
innehållande frågor, som af stater eller enskilda
personer riktats till oraklet, samt, efter hvad
Karapanos trott sig finna, i några fall de på sådana
frågor afgifna orakelsvaren, de senare dock icke
läsbara. Dessa blytaflor synas härröra från tiden
mellan 425 och 219 f. Kr. Alla dessa lösa fornfynd
äro numera såsom en egen samling upptagna i Atens
arkeologiska museum. Litt.: Carapanos, "Dodone et ses
ruines" (1878), Bursian, "Die wissenschaftlichen
ergebnisse der ausgrabungen in Dodona" (i
"Sitzungsberichte der bayerischen akademie der
wissenschaften", 1878), Pomtow, "Die orakelinschriften
von Dodona" (i "Jahrbücher für klassische
philologie", 1883), och T. Segerstedt, "Ekguden
i Dodona" (i "Lunds univ:s årsskrift", 1906).
A. M. A.

Dodonæus, Rembertus, holländsk botanist. Se Dodoëns.

Dodsley [då’dsli], Robert, engelsk skriftställare,
f. 1703, d. 1764, var verksam som utgifvare ("Select
collection of old plays", 1744) och bokhandlare. Hans
lustspel voro mycket omtyckta på sin tid. En samling
af hans dramatiska verk utkom 1748 under titeln
Trifles, och hans Miscellanies offentliggjordes 1772.

Dodson [då’dsən], John George, baron Monk-Bretton,
engelsk politiker, f. 1825, d. 1897, son till den
ansedde domaren sir John D. (f. 1780, d. 1858),
blef 1853 advokat och 1857 medlem af underhuset, där han slöt sig till
det liberala partiets mera radikala del och
1865—72 fungerade som "chairman of committees"
och vice talman. Han var aug. 1873—febr. 1874
finanssekreterare vid skattkammaren i Gladstones
första ministär, inkallades 1880 i den andra som
president för Local government board med säte i
kabinettet och var dec. 1882—okt. 1884 kansler för
hertigdömet Lancaster. 1884 upphöjdes D. till peer
(baron Monk-Bretton). Af motvilja mot Gladstones
home-rule-förslag lämnade han 1886 det politiska
lifvet.

Dodwell [då’dωel], Henry, engelsk filolog och
kyrklig skriftställare, f. 1641 i Dublin af engelska
föräldrar, d. 1711, studerade vid Trinity college, där
han blef "fellow", men nedlade 1666 denna syssla af
motvilja mot att låta prästviga sig, verkade sedan
som skriftställare till den anglikanska kyrkans
försvar, bl. a. mot Baxter, och belönades 1688 med
en historisk professur i Oxford. Han afsattes 1691,
enär han vägrade erkänna Vilhelm III som rättmätig
konung, och tillhörde sedan de s. k. "non-jurors"
(se d. o.). Bland hans många lärda arbeten märkas
flera kronologiska skrifter. — Hans son, Henry
D. d. y
., d. 1784, var en känd deist, hvilken 1742
väckte sensation genom skriften Christianity not
founded on argument,
ett angrepp på kristendomen i
den ironiska apologiens form, hvilken missledde många.
(V. S—g.)

Doebereiner [dö-], Johann Wolfgang, tysk
kemist. Se Döbereinerska elddonet.

Doeg, en hos konung Saul anställd edomitisk
drabantöfverste, som anklagade prästen Ahimelek
för förräderi, därför att denne beskyddat
David på hans flykt undan Saul (se David),
och sedan på Sauls befallning nedgjorde
prästerna i Nob (1 Sam. 21 och 22; i kap. 21:
7 torde böra läsas: "Sauls drabantöfverste"
i st. f. "den förnämste af Sauls herdar").
E. S—e.

Doenhoff [dȫn-], tysk adlig släkt. Se Dönhoff.

Does [dōs], Jan van der (vanligen kallad Janus
Dousa
), holländsk statsman, krigare och författare,
f. 1545, d. 1604, anklagades 1565 för delaktighet i en
sammansvärjning mot den spanska styrelsen, var 1572,
1584 och 1585 sändebud i England för att utverka hjälp
under frihetsstriden, ledde 1574 det berömda försvaret
af Leiden, blef till belöning därför det 1575 i
nämnda stad stiftade universitetets förste styresman
(curator) och 1585 dess bibliotekarie, var därjämte
under många år holländsk statsarkivarie och blef 1591
medlem af generalstaternas höga råd. D. författade
flera band latinska verser (Epigrammata etc., 1569,
Nova poëmata, 1575 m. fl.) och kommentarier till
Horatius m. fl. romerska skalder. Hans förnämsta
arbete är Annales rerum a priscis Hollandiæ
comitibus... gestarum,
en holländsk historia, som
1599 utgafs i metrisk form, men 1601 utkom på prosa
under titeln Bataviæ Hollandiæque annales.

Does [dōs], Jacob van der, holländsk djur- och
landskapsmålare, f. 1623 i Amsterdam, d. 1673 i
Slooten nära samma stad, var elev af N. Moijaart,
uppehöll sig senare en tid i Italien, där han
påverkades af P. van Laer, och var därpå såsom målare
hufvudsakligen verksam i Haag, till dess att han,
blifven änkling, öfvergaf konstnärsbanan och blef
skrifvare i Slooten. Umgänget med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free