- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
663-664

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domicella ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Klimatet är hett (årstemperaturen i Roseau 31,6°),
men sundt, regn faller nästan hvarje månad (2,100—5,000 mm. pr år).
Vegetationen är synnerligen yppig;
täta skogar af palmer och andra träd finnas. Något
svafvel och kopparmalm brytes. Invånarna äro nästan
alla färgade och afkomlingar efter negerslafvar. De
äro i allmänhet katoliker och tala franska; bland
de få hvite finnas flera ättlingar af öns forna
spanska egare. Af omkr. 400 kariber äro något
öfver hundra till utseendet oblandade afkomlingar
af urbefolkningen. Genom stark utvandring af den
manliga ungdomen till följd af det dåliga ekonomiska
tillståndet på ön är kvinnkönet i stor majoritet. De
viktigaste exportvarorna äro limetta (limonsaft),
apelsiner, ananas, kakao, kaffe, kokosnötter,
ingefära, kanel, muskotnötter och trä. Exporten
steg 1904 till 63,016 pd st. och importen till
91.088 pd st. Ön hör till guvern. Leeward islands
och förvaltas af en kommissarie, som biträdes af ett
verkställande råd af 7 af kronan utnämnda medlemmar
samt en lagstiftande församling af 12 af guvernören
utnämnda medlemmar. — Ön upptäcktes af Columbus,
3 nov. 1493, på en söndag (dies dominica), däraf
namnet. Den tillhörde Spanien till 1625, kom då under
Frankrike och afträddes 1763 till engelsmännen. 1781
eröfrades den af fransmännen, återlämnades 1783, togs
för andra gången af fransmännen 1802 och afträddes
ånyo till England 1814. Hufvudstad: Roseau l. Charlottetown. — 2. (Sp. La Dominica l. Hivaoa) En af Marquesasöarna, i sydöstra Polynesien. Omkr. 400 kvkm. och 3,000 inv. Denna ö är vulkanisk och dess växtlighet yppig.

Dominicus l. Dominikus (sp. Domingo), dominikanordens
stiftare, föddes 1170 i Caleruega (Calaroga)
i Gamla Kastilien, Spanien. Han synes ha varit
af god familj; att han tillhört familjen Guzman,
synes dock obevisligt. Efter att från sju års ålder
ha uppfostrats af sin farbroder, archipresbyter
i Gumiel d’Izan, studerade han från sitt 14:e år
omkr. ett tiotal år under berömda lärare i Palencia
(då ännu ej universitet) och blef under något af åren
1194—99 kanik i Osma. Under resor tillsammans med
sin biskop, Diego af Azevedo, i södra Frankrike fick
han en djup inblick i de där grasserande kätterska
rörelserna och greps af begär att arbeta för deras
utrotande. 1204 begåfvo sig D., hans biskop samt
tre cisterciensabboter, som fått påfvens uppdrag
att bekämpa kätteriet, ut på predikoresor för
att med ordets makt omvända kättare. Två år senare
grundade Diego i Prouille för kvinnor, närmast omvända
albigenser, ett kloster, hvars prior D. blef. Det 1209
utbrytande albigenskriget lade visserligen hinder i
vägen för D:s omvändelseverk, men han fortsatte dock
sina predikningar och grundlade för kraftigare verkan
bland kättare en af påfven 1216 stadfäst munkorden,
den s. k. dominikanorden (se d. o.). Att D. vid sitt
besök i Rom 1215 eller senare skulle ha sammanträffat
med Franciscus synes vara en senare tendenslögn. Sina
sista år tillbragte D. på resor under oförtruten
verksamhet för sin ordens utveckling. Hans plan att
verka för trons utbredning bland kumanerna afklipptes
genom hans död, 6 aug. 1221. Redan 1234 blef han
af Gregorius IX kanoniserad. Litt.: Jordanus Saxo
(dominikanernas 2:e ordensgeneral), "De principiis
ordinis prædicatorum" (före 1234; utg. af Berthier 1892), den äldsta
Dominicusbiografien. Någon modern kritisk biografi finnes ej; af nyare arbeten märkas
Lacordaire, "Vie de S:t Dominique" (1841), samt Balme o. Lelaidier, "Cartulaire ou histoire diplomatique de S:t Dominique" (1892 ff.).
T. H—r.

Dominicus målare. Se Ver Wilt.

Domini est terra et coelum [sēlum], lat., "himmel
och jord äro Herrens", ett af konung Gustaf I:s
valspråk (jfr Valspråk).

Dominikaner, Predikarbröder och Predikarmunkar,
namn på medlemmarna af dominikanorden (se d. o.). I
Frankrike kallades de jakobiner (jacobins)
efter sitt första kloster i Paris, ett åt aposteln
Jakob helgadt klosterhärbärge.

illustration placeholder
Dominikanmunk. Dominikannunna.

Dominikanorden l. Predikarorden, jämte franciskanorden
(se d. o.) den förnämsta af de s. k. tiggarordnarna,
stiftades af spanjoren Dominicus (se d. o.). Gripen
af de olyckor kätterierna dragit öfver södra Frankrike
och brinnande af begär att återföra de villfarande i kyrkans
sköte, beslöt han att bilda en munkorden med syfte att
genom predikan och själavård verka för kättares
omvändelse. 1215 begaf sig D. till Rom för att vinna
påfvens bekräftelse på sin stiftelse. Innocentius
III gillade visserligen D:s syften, men uppmanade
honom — under hänvisning till fjärde Lateransynodens
förbud mot grundandet af nya ordnar — att till
grund för sin stiftelse lägga någon förut godkänd
regel. D. valde augustinregeln; för den närmare
organisationen lades premonstratensernas ordensstadgar
till grund. I denna form stadfästes det nya samfundet
af Honorius III 22 dec. 1216. Dominikanorden var en
orden af präster (ordo canonicus secundum S. Augustini
regulam
); predikan och själavård voro dess
hufvuduppgifter; däraf bestämdes dess organisation,
däraf ock dess namn, predikarorden. Faste- och
tystnadsbestämmelser voro stränga. Dräkten var från
början augustinkanikernas, senare — från 1219 —
kartusianernas: hvit underklädnad samt däröfver
en svart mantel med kapuschong, hvaraf benämningen
svartbröder. Särskildt intresse har författningen,
som redan 1221 föreligger färdig i den form

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free