Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaufurstendömena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brigach och Brege, omkr. 690 m. ö. h. 3,761
inv. (1900). Residens för fursten af Fürstenberg, som
här innehar ett stort bibliotek (mer än 100,000 bd och
1,160 handskrifter, däribland flera mycket dyrbara)
och många andra samlingar. Gymnasium. Tillverkning af
öl, cement och borstar. — D. skänktes 889 af konung
Arnulf till klostret Reichenau och kom 1488 till
grefvarna (sedan furstarna) af Fürstenberg.
Donaufurstendömena, förr brukligt gemensamt namn på
de båda furstendömena Moldau och Valakiet, hvilka nu
bilda konungariket Rumänien. I vidsträcktare betydelse
räknades ock Serbien och Bulgarien dit.
Donaukommissionen, Den europeiska, en internationell
kommission, som inrättades enligt bestämmelse i freden
i Paris 1856. Kommissionen bestod från början af ombud
för Frankrike, Storbritannien. Österrike, Ryssland,
Tyskland, Italien och Turkiet. Den residerade i Galatĭ
och hade att sörja för alla sådana arbeten, som voro
nödvändiga för sjöfarten på Donau från mynningen till
Isaccea (Isaktscha), hvilken sträcka förklarades
neutral. Genom Berlinfördraget af 13 juli 1878
blef det neutrala området af Donau utsträckt till
Järnporten, och en plats i kommissionen inrymdes
äfven åt Rumänien. På en Donaukonferens i London
beslöts 10 mars 1883, att kommissionen skulle
fungera till 24 april 1904. — Kommissionen hade sin
egen flagga, som bestod af 5 horisontala ränder:
rödt, hvitt, blått, hvitt, rödt. I den blå randen
lästes bokstäfverna C. E. D. (d. v. s. Commission
européenne du Danube). 1904 uppgingo inkomsterna
till 3,28 mill. frcs och utgifterna till 2,51
mill. frcs. Skulderna voro slutlikviderade 1887. Vid
slutet af 1904 hade kommissionen en behållning
af 2,67 mill. frcs, däraf 790,000 frcs utgjorde
tjänstemännens och 114,400 lotsarnas pensionsfond.
J. F. N.
Donaukretsen (der Donaukreis), den största,
men glesast befolkade af de fyra kretsarna i
konungariket Württemberg, omfattar sydöstra delen
af riket. Största delen tillhör Donauslätten och en
mindre del Rauhe albs höjdsträckning. Landet vattnas
af Donau, Iller och flera mindre floder. 6,266 kvkm.
514,427 inv. (1900), däraf 194,067 evangeliska och
317,751 katoliker samt 2,086 judar. Kretsen delas i 16
"oberämter". Hufvudstad är Ulm.
Donaulaxen. Se Laxsläktet.
Donau-Main-kanalen. Se Donau och Ludwigs-Donau-Main-kanalen.
Donaumoos [-mås], en numera torrlagd, 30 km. lång och
2—18 km. bred kärrtrakt i bajerska regeringsområdet
Oberbayern, på högra stranden af Donau, mellan
städerna Ingolstadt, Neuburg, Pöttmes och
Schrobenhausen. Areal 195 kvkm. Namnet D. användes
äfven om den del af Donauried (se d. o.), som ligger
n. om Donau.
Donau-Oder-kanalen. Se Donau.
Donauried [-rīd], sumpig landsträcka i bajerska
regeringsområdet Schwaben från Ulm till Gundelfingen
på vänstra sidan och till Lech på högra sidan
om Donau. 65 km. lång. 8 km. bred. Äfven en
del sumptrakter v. om Iller i württembergska
Donaukretsen kallas D.
Donaustauf (Thumstauf), köping i bajerska
regeringsområdet Oberpfalz, på Donaus vänstra
strand. 1,183 inv. (1900). D. tillhör fursten af
Thurn och Taxis. Nära köpingen höja sig, på en
brant klippa, ruinerna efter den af svenskarna under
Bernhard af Weimar 11 febr. 1634 förstörda borgen
Stauf. På det närliggande Breuberget reser sig det
af Ludvig I 1830—41 uppförda Walhalla, ett slags
panteon för berömda tyskar.
Donauvelsen, zool. Se Malsläktet.
Donauwörth, gammal stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben, vid Wörnitz’ inflöde i Donau. 4,367
inv. (1900). D. är en viktig järnvägsknut och
Donauhamn samt har många gamla byggnader, däribland 6
katolska kyrkor och ett slott. I midten af 1200-talet
blef D. residens för hertigarna af Öfre Bajern,
och 1308—1607 var det fri riksstad, hvarefter det
eröfrades af bajrarna. I mars 1632 stormades det af
svenskarna under Gustaf II Adolf, och 1634 återtogs
det af de kejserlige. 2 juli 1704 stod vid det nära
D. belägna Schellenberg ett slag, hvari de kejserlige
besegrade de förenade fransmännen och bajrarna. 6
okt. 1805 besegrade i en träffning vid D. fransmännen
under Soult österrikarna under Mack och tvingade dem
att gå tillbaka öfver Donau.
Donawitz [då’-], by i Steiermark, nära Leoben. 6,101
inv. (1900, som kommun 13,137). Stenkolsgrufvor och järnverk.
Donax, Stymp- l. Trekantsmusslan, zool., ett till
musseldjurens ordning (Acephala) och familjen
Tellinidæ bland blötdjuren (Mollusca) hörande
släkte, hvars medlemmar likna tallriksmusslorna, men
hafva kortare och tjockare andningsrör (sifon), med
fransade öppningar, och skalet kilformigt, med den
bakre delen kortare. Till detta släkte höra omkr. 100
arter. Trekantsmusslorna äro i stånd att flytta sig
framåt under en hoppande rörelse. Därvid vända de
sig på ryggsidan med tillhjälp af den mycket tänjbara
och knäböjda foten, hvilken de sedan vika omkring
skalet och låta likt en uppspringande fjäder slå
mot sanden. De lefva fritt i sanden, företrädesvis
i de varmare hafven. Den i Medelhafvet allmänna
D. trunculus är 30 mm. lång och har ett olivgrönt,
invändigt violettblått skal.
J. G. T.*
Don Benito, stad i spanska prov. Badajóz
(Estremadura), vid Guadiana, i en fruktbar
trakt. 16,565 inv. (1900). Vin- och fruktodling. I
närheten ligger Villa Medellin, hvarest
Fernando Cortez föddes 1485.
Doncaster [då’ȵkəstə], lat. Danum, välbyggd fabriksstad
i West Riding af engelska grefskapet York, vid floden
Don. 28,932 inv. (1901). Tillverkning af lokomotiv
och järnvägsvagnar samt landtbruksredskap. Viktiga
spannmåls-, ull- och hästmarknader. Kapplöpningar i
september hvarje år (S:t Leger).
Donchery [då̄ʃrī], stad i franska depart. Ardennes
(Champagne), vid floden Meuse, 6 km. v. om
Sedan. 1,722 inv. (1901). 2 sept. 1870, dagen efter
slaget vid Sedan, sammanträffade Napoleon III och
Bismarck i en väfvares hus i D. Samma dag möttes
konung Vilhelm och kejsar Napoleon i det närbelägna
slottet Bellevue.
Donck, Gerard, holländsk porträtt- och
genremålare, verksam 1627—35. Hans taflor äro
sällsynta, men träffas exempelvis i National
gallery i London, i Historical society i New
York, i furst Liechtensteins galleri i Wien och,
i Sverige, på Taxinge-Näsby: Fågelhandlerska.
O. G—g.
Donders, Franciscus Cornelis, nederländsk fysiolog och
ögonläkare, f. 27 maj 1818 i Tilburg (Noord-Brabant),
d. 25 mars 1889 i Utrecht,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
