- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
867-868

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drift ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drillvält (jfr Drill), landtbr. Se Vält.

Drilon. Se Drin.

Drimys Forst., bot. farm., ett till fam. Magnoliaceæ
hörande släkte af aromatiska träd, hvars
arter till största delen lefva i Amerika och
Australien. D. Winteri Forst. finnes i bergstrakterna
från Mexico till Magalhães’ sund och lämnar cortex
winteranus verus,
s. k. cortex Malambo, "tapirbark",
ett i Brasilien högeligen värderadt medel mot diarré,
rödsot, gula febern o. s. v. Se äfven Malambobark.
O. T. S. (G. L—m.)

Drimytikos, Nikolaos, berömd nygrekisk
idylldiktare från Kreta. Hans 1627 utgifna, efter
Longos’ och Musaios’ förebilder diktade idyll "Den
sköna herdinnan" åtnjuter ännu i dag stor popularitet.
V. Lm.

Drin (fordom Drilon), flod i Albanien. Den bildas
af två källfloder, Hvita D. (Beli D.) och Svarta
D
. (Crni D.), af hvilka den förra (120 km.) kommer
från de s. k. Nordalbanska alperna och den senare
(130 km.) från Ochridasjön i s. I stora bukter
genombryter D. Dukadžins bergland, därvid bildande de
mest storartade, stundom alldeles otillgängliga pass,
och utfaller i Adriatiska hafvet nedanför Alessio. Vid
inträdet på Skutarislätten sänder den genom en 1858—59
bildad bifurkation större delen af sitt vatten till
Bojana. Dess mynningsområde öfversvämmas ofta och
är beryktadt för sina febrar. Längd från källflodernas
förening till hafvet 135 km.

Drina, biflod till Donaus biflod Save. Den bildas af
de från Montenegro kommande floderna Tara, 120 km.,
och Piva, 85 km., genomflyter Bosnien, där den från
h. upptager Lim, och bildar sedermera gräns mellan
Serbien och Bosnien. Längd från Taras källor 464
km. Nedre delen är segelbar.

Dringelbergska libreriet. En Henrik Dringelberg,
myntmästare i Malmö i senare hälften af 1400-talet,
lär ha byggt ett kapell vid S:t Petri kyrka (ej
vid Caroli tyska kyrka, såsom Sjöborg uppgifver)
i Malmö (S:t Petri et Pauli kyrka grundlades
1319, Caroli kyrka däremot först åren 1686—93) och
inrättade där ett bibliotek, kalladt "Dringelbergs
libreri". Förmodligen öfverflyttades "libreriet"
vid nämnda kapells rifning (1792) till Caroli tyska
kyrka, där ännu 1845 (enl. Sjöborg) kvarlefvor (41
band teologisk litteratur) förvarades på en hylla i
ett rum bakom altaret. Böckerna, som numera utgöra
en samling af 40 volymer, alla i folio, bundna i
pressade skinnband och med spår af fästen för kedjor
(se Liber catenatus), äro nu införlifvade med
Malmö elementarläroverks bibliotek, och en förteckning
öfver dem utgafs 1881 såsom bihang till "Supplement
n:o 1 till katalog öfver Malmö elementarläroverks
bibliotek". En del af den ursprungliga Dringelbergska
boksamlingen, som ytterligare förkofrats genom hans
afkomlingar, skall (enl. Sjöborg) hafva flyttats
till Lunds universitets bibliotek. — Jfr Isberg,
"Bidrag till Malmö stads historia" (1895).
R. G.

Drinkarasyler, detsamma som alkoholisthem (se d. o.).

Drinov, Marin, bulgarisk historieskrifvare och
filolog, f. 1838 i Panagjuristje, d. 1906, blef 1871
professor i slavistik vid universitetet i Charkov
och var civilguvernör i Sofia 1877—79 under den ryska
ockupationen. Hans förnämsta verk äro: Istoritjeski
pregled po blgarska-ta tsrkva
(Historisk öfversikt af
den bulgariska kyrkan, 1869), Zaselenie Balkanskago
poluostrova Slavjanami
(Balkanhalföns slaviska
befolkande, 1873), Juzjnie Slavjane i Vizantija v X
vjekje
(Sydslaverna och Bysans i 10:e årh., 1876),
Njeskoljko slov ob jazyka, narodnych pjesnach i
obytjajach Debrskich Slavjan
(Om språk, folkvisor och
seder hos slaverna i Debra, Albanien, 1888).
A—d J.

Dristigheten, sjöv., namn på ett af svenska flottans
mest ryktbara linjeskepp. Byggdt i Karlskrona
1785 efter af Chapmans ritningar och under hans
omedelbara ledning, deltog detta 64-kanonskepp med
stor berömmelse i 1789—90 års sjötåg, då det fördes af
öfverstelöjtnanten Johan af Puke. Särskildt utmärkte
sig denne under slaget vid Ölands södra udde 26 juli
1789, vid anfallet på ryska flottan i Reval 13 maj,
under striderna utanför Kronstadt 3—4 juni samt
framför allt vid genombrytningen af ryska flottan i
det s. k. "Viborgska gatloppet" 3 juli 1790. Vid alla
dessa tillfällen var D. svenska flottans "ledare",
d. v. s. fartyget med lägsta numret i flottan,
hvilket ock i regel seglade främst. Under 1808—09
års krig gjorde D. åter med heder sin tjänst, och
sedermera användes skeppet under en lång följd af
år i fredliga öfningsexpeditioner, ända tills det på
1870-talet slopades och dess 90-åriga skrof användes
vid sprängningsförsök med undervattensminor. — Den
af våra 1:a kl. pansarbåtar, som färdigbyggdes 1901,
har erhållit det frejdade linjeskeppets namn. Se
"Hvad skeppsnamnen "Äran", "Vasa", "Dristigheten"
hafva att säga oss" (i "Allm. försvarsför:s årsskr.",
1901, II).
H. W—l.

illustration placeholder
drittel.

Drittel, ty. (en tredjedel), vanlig benämning på de
tunnformiga kärl af bokträ, hvari smör packas för
export. Rymden växlar något, men i engelska marknaden
ses helst, att de rymma en engelsk centner = 50,8 kg. smör.

Driva, norsk älf, som rinner upp på Snehätta (Dovre),
i Söndre Trondhjems amt, och flyter först genom den
vilda <sp>Drivdal</sp,> sedermera genom Opdal samt slutligen genom den imposanta
Sundal, hvarefter den faller ut i Sundalsfjorden på Nordmöre. Längd 110 km.
Y. N.

Drivdal. Se Driva, älf.

Driver [dra͡i’və], eng., "drifvare", ett slags bollträ
i golfspelet. Se Bollspel, sp. 1026.

Driver [dra͡i’və], Samuel Rolles, engelsk filolog
och bibelkritiker, f. i Southampton 2 okt. 1846,
studerade i Oxford och var 1870—83 "fellow" vid New
college därstädes samt blef sistnämnda år professor i
hebreiska vid Oxfords universitet. I ett stort antal
åt studiet af G. T. egnade arbeten har han visat
sig vara en anhängare af den moderata bibelkritiska
skolan i England. Bland hans skrifter märkas: Sermons
on subjects connected with the old testament
(1892),
Isaiah, his life and times (1893), An introduction
to the literature of the old testament

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free