- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
889-890

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droste zu Vischering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genast påbörjades under Stuarts ledning, och
fick befästningen samtidigt namnet D. Redan 1683,
då frågan om örlogsstationens förläggande till
Kalmar i stället för till Karlskrona dryftades,
afstannade emellertid arbetena och återbörjades
ej med någon fart förrän 1690 under Leijonsparres
och sedan De la Vallées ledning. 1694 uppgjorde
Dahlbergh förslag till bastioneradt utanverk med
torn, hvilket godkändes af konungen, hvarefter
byggandet af bastionerna påbörjades 1696, och 1698
säger Dahlbergh, att när D. blefve färdigt, skulle
"näpligen något skönare Siöö-Castel finnas utj hela
Europa". Arbetena gingo i början ganska raskt, men
efter krigsutbrottet 1700 inverkade den tilltagande
penningbristen alltmer hämmande, så att utanverken
ännu 1717 måste fullbordas provisoriskt. Sedermera
fortsattes och afslutades arbetena enligt en af
generalkvartermästarlöjtnant Lindeblad 1720 utarbetad
plan, i hvilken bl. a. tornen uteslutits. D. bibehölls
därefter så godt som oförändradt till 1822, då
några mindre förstärkningsarbeten började utföras i
enlighet med en 1820 fastställd plan för Karlskronas
befästande; men 1867 års befästningskommittés förslag,
att D. skulle bibehållas endast såsom logement och
förrådslokal, fastställdes af K. M:t 1871, efter
hvilken tid D. endast nödtorftigt underhålles.
L. W:son M.

Drottning Sofias förening till understödjande af härens och flottans sjukvård, bildad 1890 och stående under drottning Sofias
beskydd, har till uppgift att verka för fyllande
af härens och flottans behof i krigstid af
sjukvårds- och sjuktransportmateriel samt att
utbilda sjukvårdspersonal, afsedd att i fredstid
verka för sjukvården inom de olika landsdelarna
med förpliktelse att i krigstid ställa sig till
den militära sjukvårdens förfogande. Föreningens
angelägenheter handhafvas dels af en öfverstyrelse
med säte i Stockholm, dels af nio understyrelser,
en inom hvarje arméfördelningsområde med
säte å arméfördelningschefens station, en å
Gottland med säte i Visby samt en vid hvardera af
flottans stationer i Karlskrona och Stockholm.
Öfverstyrelsen består af ordförandena i de nio
understyrelserna, dessas ställföreträdare samt
medlemmar till erforderligt antal, valda vid
årsmöte för en period af tre år. Understyrelse
består af arméfördelningschefens eller motsvarande
befälhafvares fru, som i regeln är ordförande,
arméfördelningschefen samt medlemmar, hvilka utses
af öfverstyrelsen för en tid af tre år och till
det antal öfverstyrelsen bestämmer. Föreningens
medlemmar äro dels ständiga (aktiva medlemmar,
som till understyrelse redovisat ett belopp af 200
kr.), dels aktiva (damer, som årligen redovisa ett
belopp af 20 kr. i medlemsafgifter), dels passiva
(damer eller herrar, som betala en årsafgift af
minst 1 kr.). Föreningen sammanträder i Stockholm
till årsmöte i maj månad. Vid 1905 års utgång egde
den 106 ständiga, 2,442 aktiva och omkr. 12,000
passiva medlemmar samt sjukvårdsutredning färdig
för 1,250 och under uppsättning för ytterligare
500 sårade och sjuka, hvilken utredning kostat
i inköp 113,000 kr. Samtidigt egde föreningen 11
ambulansvagnar, 6 hjulbårar, 16 fältbårar och 50
bårar för transportfartyg, allt betingande ett
pris af 44,000 kr., samt hade en stamkår af 108
sköterskor och 145 biträdande sköterskor för krigstid
— s. k. kvinnliga gymnaster — och 3
frivilliga sjukvårdskolonner om tillsammans 120
medlemmar. Behållningen uppgick vid 1905 års
slut till 120,000 kr. Sjuksköterskorna äro dels
sådana, som några sjukvårdsanstalter ställt till
föreningens förfogande, dels sådana i landstingens
tjänst anställda s. k. distriktssköterskor,
som på föreningens bekostnad genomgått en 6
månaders kompletteringskurs vid sjukhus och Högre
lärarinneseminariets hushållsskola; de biträdande
sköterskorna äro kvinnliga gymnaster, som äfven
genomgått en dylik kurs.

Drottning Sofias stiftelse bildades 1901,
hufvudsakligen genom en donation å 30,000 kr. af
Aug. Röhss, med syfte att anskaffa egen lokal
m. m. åt Skolhemmet för blinda döfstumma. Detta,
som numera brukar benämnas efter den understödjande
stiftelsen, grundades 1886 i Skara af fru
Elisabet Anrep-Nordin (f. 1857, gift 1879 med
döfstumskolföreståndaren F. Nordin, lycklig
föreläserska, f. n. chef för samtliga stiftelsens
afdelningar) och flyttades 1892 till Vänersborg. Det
mottog till en början blott blinda döfstumma,
men utvidgade snart sin verksamhet till blinda
sinnesslöa, vare sig dessa tillika voro döfstumma
eller ej. Skolans lärjungeantal var vid början af
1906 25, däraf 12 blinda sinnesslöa. Då alumnerna
ofta återsjunka i slöhet, sedan de efter afslutad
skolkurs återkommit hem, har man önskat bereda de
arbetsdugliga bland dem tillfälle till fortfarande
vård och lämplig sysselsättning. 1905 öppnades därför
som en öfverbyggnad på skolan ett arbetshem, hvars
skyddslingar — till en början 6 — hufvudsakligen
sysselsättas med väfnad, särskildt konstväfnad,
som visat sig särdeles lämplig för dem och lämnar
ett förvånande vackert resultat. En asylafdelning har
öppnats 1906. Arbetshemmet underhålles af Föreningen
för vård af vuxna blinda, som äro döfstumma eller
sinnesslöa (styrelsens säte Stockholm), öfriga
afdelningar upprätthållas dels genom ett årligt
statsbidrag å 5,000 kr. samt dessutom 250 kr. för hvar
sinnesslö, som ej är asylist, dels genom bidrag från
landsting och frivilliga gåfvor m. m. Stiftelsens till
inköp af fastighet närmast afsedda fond uppgick 31
dec. 1905 till 46,454 kr.
G. Å.

Drottsete (fornn. dróttseti), titel på ett slags
ämbetsmän under medeltiden. Se Drots.

Drouet [droǟ], Jean Baptiste, fransk revolutionsman,
f. 1763, d. 1824, vann historisk ryktbarhet därigenom,
att han såsom postmästare i Sainte-Menehould
föranledde Ludvig XVI:s och Marie-Antoinettes
gripande, 1791. Enligt den vanliga uppgiften igenkände
han konungen, när denne och drottningen, 21 juni på
kvällen, under flykten stannade i Sainte-Menehould
för att byta hästar. Själf berättade han dock,
att han underrättades om hvilka de resande voro
af postmästaren i Châlons, som en timme efter de
kungliges afresa från Sainte-Menehould inträffade
på sistnämnda ställe med uppmaning att gripa
dem. D. skyndade åstad, hann tre kvarts timme
före de kunglige till Varennes och barrikaderade
bron därstädes, hvarefter municipalitetet i
Varennes företog konungens häktning. D. undvek
med flit allt sammanträffande med konungen (se
Klinckowström, "Le comte de Fersen etc.", d. II,
s. 94). Nationalförsamlingen voterade åt honom
30,000 fr. (21.600 kr.), som han vägrade mottaga. Han
invaldes 1792 i konventet, där han röstade för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free