- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1061-1062

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumrath ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidan är det visst icke gifvet, att dumping gör
mest skada i afsättningslandet. För så vidt varan i
fråga är en råvara, medför nämligen trustpolitiken
alldeles ovanligt gynnsamma produktionsvillkor
för mottagningslandets förädlingsindustri,
då den använder en sådan vara; hvarvid dock
märkes, att en industri, som bygger på så osäkra
produktionsvillkor, alltid måste föra en ytterst
riskabel tillvaro och kan vänta att i sin tur bli
krossad genom dumping af förädlad vara. Gäller det
åter förädlad vara, medför dumping ett gynnande
af utländska konsumenter på producentens landsmäns
bekostnad. Häraf framgår äfven, att dumping utgör ett
argument ej blott för, utan äfven mot tullskydd, så
till vida som höga tullar (efter hvad förut sagts)
äro en förutsättning för att denna trustpolitik
skall kunna föras med större framgång. Jfr Trust.
E. Hkr.

Dumrath, Oskar Heinrich, litteratör, f. 1844 i
Stockholm, student i Uppsala 1864 och med. filos.
kandidat där 1867, har utöfvat en flitig öfversättar-
och bearbetarverksamhet, hvilken omfattar dels
populära medicinska handböcker, dels historiska
och geografiska arbeten såsom Furst Otto von
Bismarck
(1895) och Det XIX:e århundradet i ord
och bild
(1898—1900; ny uppl. 1906 ff.) samt
Jorden och dess folk (2 bd, 1898—1900; delvis
efter F. von Hellwald). 1904 började han utgifva
ett konversationslexikon, "Folkets bok". Bland
D:s öfversättningar märkas sådana från Hæckel,
Marbot, Ribot, Ruskin m. fl. 1889—94 redigerade han
tidskriften "Ute och hemma".

Dumsnuten, zool. Se Tallbitsläktet.

Dumuzu, babylonisk vegetationsgud, son till Ea,
vattnets gud, gudinnan Ištars ungdomskärlek, urtyp
för den senare feniciske Tammuz och grekiske Adonis.
D. M.

Dumyat, det arabiska namnet på staden Damiette.

Dun. Se Fjäder, zool.

Dun, flod i England. Se Don.

Duna. Se Donau, sp. 708.

Duna-Földvár, köping i ungerska komitatet Tolna,
vid Donau. Omkr. 12,000 inv., ungrare. D. är en
universitetet i Budapest tillhörig domän.
(K. B. W.)

Dunajec l. Donajec [-a’jets], biflod fr. h. till
Weichsel, i Galizien, upprinner på norra sidan af
Tatra med två armar, Svarta D. (Czarny D.) och Hvita
D. (Biały D.), hvilka förenas vid Neumarkt (571
m. ö. h.). Längre ned mottar D. fr. h. Poprad. Dess
stränder äro höga och dess lopp snabbt ända till
n. v. om Tarnów, där den mottar Biała och kommer
ned på slätten. Längd 250 km.

Dunajew, Wanda von. Se Sacher-Masoch.

illustration placeholder
Henri Dunant.

Dunant [dynã’], Henri, schweizisk skriftställare och
filantrop, f. 1828 i Genève, är särskildt bekant
som grundläggare och ifrig främjare af den
s. k. Genève-konventionen (se d. o.).
För sitt entusiastiska arbete i fredssträfvandenas tjänst
erhöll han 1901 jämte Frédéric Passy det Nobelska
fredspriset. D. har bl. a. skrifvit: Un souvenir de
Solférino
(1862; 5:e uppl. 1871), L’esclavage chez
les musulmans et aux États-Unis d’Amérique
(1863),
Fraternité et charité internationales en temps de
guerre
(1 uppl. 1864) och La rénovation de l’Orient,
(1865). Se Hettinger, "Henri D." (1897).
E. A—t.

Dunavăț, flod i Rumänien. Se Donau, sp. 709.

Dunbar [danbā’], stad i skotska grefsk. Haddington,
vid Nordsjön. 3,581 inv. (1901). Sillfiske, export
af potatis; tillverkning af landtbruksredskap. 27
april 1296 segrade där Edvard I öfver John Baliol,
och 3 sept. 1650 vann Cromwell där en seger öfver de
presbyterianske skottarna under Leslie. D:s slott
fanns redan 856. Det var länge Skottlands bålverk
mot engelsmännens infall.

Dunbar [danbā’], William, skotsk skald, f. omkr. 1460,
d. efter 1510, blef franciskanmunk, deltog 1491 i en
ambassad till Frankrike, användes sedan flera gånger
i den skotske konungen Jakob IV:s tjänst och erhöll
slutligen en pension af 80 pd st. (1,440 kr.) om
året. D. var mycket påverkad af Chaucer, egde stor
formell skicklighet och en kraftig satirisk ådra. Hans
realistiska och liffulla skildringar ha gifvit honom
platsen närmast Burns ibland Skottlands nationella
skalder. Bland hans dikter må nämnas allegorierna
The thrissill and the rois (1503), The goldyn targe
(1508) och den som hans förnämsta verk ansedda The
dance of the sevin deidlie synnis.
En upplaga af D:s
skrifter utgafs af D. Laing 1834; senare upplagor
ha föranstaltats af Scottish text society (1884—93)
och Schipper (1891—95). Om hans lif och skrifter se
arbeten af Kaufmann (1873), Schipper (1884), Hahn
(1887—89) och Smeaton (1898).

Dunblane [danble͡in], stad i skotska grefsk. Perth,
vid floden Allan, 8 km. n. om Stirling. 2,516
inv. (1901). Förr biskopssäte. Vid Cromlix,
2 km. n. om staden, finnes en mycket besökt vattenkuranstalt.
Omkr. 4 km. ö. om staden ligger Sheriffmuir,
där 1715 en oafgjord strid stod mellan hertigen af
Argyll och de af grefven af Mar anförde jakobiterna.

Duncan [da’nkәn], skotska konungar. — 1. D. I, sonson
till Malkolm II, hvilken han efterträdde 1034. Han
var invecklad i strid med den northumbriske
jarlen Eadulf och den norske jarlen Torfinn på
Orkneyöarna. Under ett fälttåg mot den senare dräptes
han af sin fältherre Maelbæthe l. Macbeth, höfding
öfver Moray, 1040. De sägner om denna händelse, som
funnos upptecknade i Holinsheds krönika, ligga till
grund för Shaksperes tragedi "Macbeth". — 2. D. II,
den föregåendes sonson, hölls under sin uppväxt som
gisslan i förvar hos Vilhelm Eröfraren och erhöll
därvid en anglonormannisk uppfostran. Efter sin
faders, konung Malkolm III:s, död, 1093, bemäktigade
han sig med engelsk hjälp Skottlands tron, sedan
han besegrat sin troninkräktande farbroder Donald
Bane (se Donald 3), men blef på dennes anstiftan
mördad följande år. Högskottarnas misstro mot
hans engelska sedvänjor påskyndade hans fall.
V. S—g.

Duncan [da’nkәn], Adam, viscount of Camperdown,
engelsk amiral, f. 1731, d. 1804, blef 1789
konteramiral, 1793 viceamiral och 1799 amiral

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free