- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1103-1104

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duræus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom en olyckshändelse redan 1 jan. 1871. Hans
History of the first afghan war utgafs 1879 af
sonen H. M. Durand, hvilken äfven (1883) egnade honom
en biografi.

2. Sir Henry Mortimer D., den föregåendes
son, brittisk diplomat, f. 1850, blef 1874
attaché, var under Kabulfälttåget 1879 politisk
sekreterare åt general (nu lord) Roberts
samt 1880–84 understatssekreterare i indiska
regeringens utrikesdepartement och 1884–94 dess
utrikessekreterare. 1893 afslöt han i Kabul ett
viktigt fördrag med emiren af Afganistan. D. var
1894–1900 brittisk minister i Teheran och 1900–03
ambassadör i Madrid samt är sedan 1903 brittisk
ambassadör i Washington. Han har bl. a. utgifvit
Life of sir Henry Durand (2 bd, 1883).
V. S—g.

Durand [dyrã’], Marie Auguste, fransk kompositör,
f. 1830 i Paris, har varit organist i flera kyrkor där
och innehar musikförlagsfirman "D. & fils". Han har
komponerat bl. a. mässor, stycken för orgelharmonium
samt sånger, bl. a. den en tid allmänt sjungna Comme
à vingt ans
("Som i ungdomens år") m. m.

illustration placeholder

Durand [dyrã’], Charles, mest känd under pseudonymen
Carolus Duran, fransk målare, f. 1837 i Lille,
lärjunge af Souchon, reste 1861 till Rom, målade
under ett halft års vistelse i ett kloster i Subiaco
Aftonbönen (1863 års salong). 1865 följde den stora
genretaflan Den mördade, ett minne från romerska
kampanjan (museet i Lille). Sitt rykte har han vunnit
företrädesvis som porträttmålare – han är i allmänhet
lyckligast i dam- och barnbilder. Bland hans äldre
porträtt äro i synnerhet E. de Girardin (museet
i Lille), Damen med handsken (Luxembourgmuseet),
L’enfant bleu och Grefvinnan Vandal berömda. Hans 1878
utställda plafondmålning för en sal i Louvre, Gloria
Mariæ Medicis,
har däremot varit föremål för en skarp
och befogad kritik. Sedan 1880 har D. utfört flera
nämnvärda taflor, såsom En blifvande doge, venezianskt
barn från 1500-talet (1881), Grafläggningen (1882),
Uppvaknandet (1886), Andromeda (1887) och Bacchus
(1889). Bland hans senare damporträtt märkes Dam
med hund
(1870, museet i Lille). Luxembourgmuseet
eger af hans arbeten, förutom de nämnda, Lilia,
Afton vid Oise,
porträtt af Fru G. F. med sina barn
och porträtt af Målaren Français. Ett Flickporträtt
från 1870 finns i glyptoteket i Köpenhamn. D. har
äfven skulpterat porträttbyster. 1905 blef
han direktör för Franska akademien i Rom. –
Hans hustru, Pauline Marie D., född Croizette,
är en skicklig pastellmålarinna.
G-g N.

Durand [dyrã’], Alice Marie Céleste Henry, född
Fleury, fransk författarinna, mest känd under
pseudonymen Henry Gréville, f. 1842 i Paris, d. 1902
därstädes. Vid unga år kom hon med sin fader till
Petersburg, där han blef
anställd som professor i franska språket och
litteraturen. Där fick hon tillfälle att studera ryska
förhållanden. Också behandlar en stor del af hennes
romaner ryska ämnen. Sin skriftställarbana började hon
i några Petersburgstidningars följetongsafdelningar,
och hon fortsatte densamma i Frankrike, dit hon 1872
återkom. Hon var då gift med en fransk språklärare
Durand. Hennes romaner och berättelser uppgå minst
till ett femtiotal. De utmärka sig för rätt god
iakttagelse i fråga om yttre ting, äro stundom
spännande och alltid flytande i framställningen. Men
de äro grunda och verka på längden schablon. Bland
hennes arbeten, af hvilka åtskilliga först
offentliggjordes i "Revue des deux mondes", må
nämnas Dosia (1876; "Dosia", 1878), Sonia (1877;
"Sonja", 1878 och 1897), La princesse Oghérof (1877;
"Furstinnan Oghérof", 1878), Les épreuves de Raïssa
(1877; "Raissas pröfningar", 1878), Bonne-Marie (1878;
"Bonne marie", 1879) och L’amie (1878; "Väninnan",
1879), Rose Rozier (1882; "Rose Rosier", s. å.) och
Une trahison (1882; "Förräderi", 1883). Ytterligare
ett tiotal af hennes arbeten är öfversatt till svenska.
(S. S-n.)

Durandal [dyrã-], fr., kämpen Rolands svärd. Jfr
Rolandssagan.

Durand de Saint-Pourçain [dyrã’ də sä̃ porsä̃’], fransk
skolastiker. Se Durand, G.

Durandi, Jacopo, italiensk skald, f. 1737, d. 1817,
författade skådespel, bl. a. Armida (1770; ny
uppl. 1805), hvartill Anfossi och Haydn komponerade
musik, samt Annibale in Torino (1771), med musik
af Paisiello.

Durando, Giacomo, italiensk general och
statsman, f. 1807 i Mondovi (Piemonte), d. 1894
i Rom, omfattade tidigt med värme den italienska
enhetstanken och deltog 1830 för dess förverkligande i
en sammansvärjning, blef därvid häktad, men lyckades
rymma. 1832–43 kämpade han med utmärkelse i Portugal
mot dom Miguel samt i Spanien mot don Carlos och
avancerade under tiden till öfverste. 1847 sökte han
i förening med Cavour och Rattazzi förmå Karl Albert
att införa en konstitutionell författning. 1848 fick
han som generallöjtnant befälet öfver en frikår i
norra Piemonte, och 1849 deltog han i slaget vid
Novara. 1855–56 stod han, under Lamarmoras frånvaro
i Krimkriget, i spetsen för krigsministeriet, var
1856–62 sändebud i Konstantinopel och mars–dec. 1862
utrikesminister (i kabinettet Rattazzi). 1861 blef han
general och var 1884–87 president i senaten. D. utgaf
bl. a. De la réunion de la péninsule ibérique par une
alliance entre les dynasties d’Espagne et de Portugal

(1844) och Della nazionalità italiana (1846), hvilka
arbeten på sin tid väckte stort uppseende.

Durandus, Guilielmus, en fransk kanonist och en
fransk skolastiker. Se Durand, G.

Dura necessitas, lat., den hårda nödvändigheten.

Duraner, den härskande stammen i
Afganistan. Se Duranidynastien.

Durango. 1. Stat i republiken Mexico, mellan
23° 10’ och 26° 30’ n. br. samt 103° och 106° 40’
v. lgd. 109,495 kvkm. 370,294 inv. (1900), 3 inv. på
1 kvkm. Större delen är fylld af berg, som tillhöra
Sierra Madre, såsom La Cumbre (3,200 m.) och Sierra
de la Candela (2,550 m.); endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free