- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1303-1304

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eckart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Geschichte der deutschen mystik im mittelalter" (I,
1874), och Denifle, "M. E:s lateinische schriften
und die grundanschauung seiner lehre" (1886).
E. Bg.

Ecken ausfahrt (Eckenlied), gammaltysk
hjältedikt, som handlar om jätten Eckes bedrifter
i kampen mot Didrik af Bern. Såsom den äldste
bearbetaren har man ansett Albrecht von Kemenaten
(omkr. 1230). Dikten trycktes första gången 1491. En
god upplaga utgafs 1870 af Zupitza, i "Deutsches
heldenbuch". Litt.: O. L. Jiriczek, "Deutsche
heldensage" (1898).

Eckenbrecher, Karl Paul Themistokles von, tysk målare,
f. 1842 i Aten, fick undervisning af G. Wegener
i Potsdam och 1861-63 i Düsseldorf af Oswald
Achenbach. E. har gjort resor i Turkiet och norra
Europa, han har utfört taflor, som ega betydelse ej
blott som landskap, utan äfven genom sitt staffage i
etnografiskt hänseende. Exempel äro Moskén Jeni Djami
i Konstantinopel
(1873), sex Landskap från Island
(s. å.), Nordkap, Vöringsjossen i Norge, Afton vid
Bosporen
(1875) och Brunn i Mindre Asien (1876). 1880
slog han sig på att måla panoramor, såsom Slaget vid
Gravelotte, Slaget vid Nieuwpoort 1600,
tillsammans
med Marc Volkhart, och Mekkakaravanens intåg i Kairo,
med Simmler.

Eckenlied [-lit]. Se Eckenausfahrt.

Ecker, Alexander, tysk anatom och antropolog, f. 1816
i Freiburg im Breisgau, d. 1887 såsom f. d. professor
i anatomi därstädes, inrättade ett antropologiskt
(förnämligast kraniologiskt) museum i samma stad
och författade bl. a. Crania Germaniæ (1863-65),
Die hirnwindungen des menschen (1869; 2:a uppl. 1882)
och Die anatomie des frosches (3 bd, 1864-82; 3:e
uppl. bearb. af E. Gaupp 1896) samt utgaf från 1865
med Lindenschmit "Archiv fur anthropologie".

Eckerman, Beata Charlotta, skådespelerska, f. 1759,
d. 1790, dotter af en ryttmästare, var 1776-81
anställd som aktris och sångerska vid k. operateatern
i Stockholm, räknades till dennas bättre krafter och
fängslade med sitt vackra utseende.
E. F-t.

Eckermann. 1. Johann Peter E., tysk skriftställare,
f. 1792 i Winsen (Hannover), d. 1854 som hofråd
i Weimar, utgaf 1823 Beiträge zur poesie, mit
besonderer hinweisung auf Goethe
och blef därför
af den store skalden antagen till biträde vid
redaktionen af hans skrifter. Han offentliggjorde
1836-48 Gespräche mit Goethe in den letzten jahren
seines lebens, 1823-32
(många uppl., bl. a. af Bartels
1901), som innehåller värderika bidrag till Goethes
karakteristik och öfversatts på de flesta europeiska
språk. E:s egna poetiska alster äro ej af någon
betydenhet. Se R. M. Meyer, "Gestalten und probleme"
(1904).

2. Karl E., den föregåendes son, tysk målare, f. 1834,
d. 1891, blef 1849 lärjunge till Preller, men följde
dock icke dennes ideala riktning. Efter att hafva
studerat i Bruxelles och i Karlsruhe under Schirmer,
företog han studieresor i norra Tyskland, i Holstein
och på Rügen samt i Holland och Belgien. Han målade
landskap från olika trakter och äfven en del stilleben
af dödadt vildt.

Eckernförde, stad i södra Schleswig, i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid innersta delen af
Eckernförde-fjorden. 6,719 inv. (1900), hvilka
hufvudsakligen lefva af jordbruk och sillfiske. Det
är en mycket besökt hafskuranstalt, bekant för mildt
klimat och präktig sandstrand. Goda badanstalter.
Staden uppstod i 13:e årh., under skydd
af borgen Ykærnburgh och omtalas som köpstad
redan 1288. Namnet härledes af "egern" (ekorre).
E. Ebg. Ln.

Eckernförde-fjorden, en 15 km. lång och 3,7 km. bred
fjärd, som från Östersjön, i västlig riktning, skär
in i Schleswig, mellan halföarna Svansen (Schwansen)
i n. och Danskeskov i s. 5 april 1849 stod där en
strid mellan en dansk eskader (linjeskeppet "Kristian
VIII" och fregatten "Gefion" samt ångskonerterna
"Gejser" och "Hekla") och två schleswig-holsteinska
strandbatterier. Striden lyktade så, att de två stora
danska fartygen råkade på grund och nödgades stryka
flagg: först "Gefion", sedan en stor del af dess
besättning stupat, och därefter "Kristian VIII", som
råkat i brand och slutligen sprang i luften, med 80
man. "Gefion" öfvergick sedan till preussiska flottan.
C. R.*

Eckersberg, Kristofer Vilhelm, dansk målare, f. 2
jan. 1783 i Blåkrog, Sönderjylland. Fadren var
snickare. 14 år gammal sattes sonen i målarlära
i Aabenraa och arbetade sedan hos en målare i
Flensborg. Vid tjugu års ålder lyckades det honom
att komma till Köpenhamn för att utbilda sig vid
därvarande konstakademi. Efter att hastigt hafva
genomgått akademiens skolor vann E. 1805 den lilla
och 1809 den stora guldmedaljen. Samtidigt studerade
han under Abildgaard, och några af hans målningar,
exempelvis Bacchus bortför Ariadne, visade afgjordt
inflytande af dennes stil. Han målade äfven porträtt,
historiska motiv, landskap och en del genremotiv,
som utfördes i kopparstick i billiga blad (serien
En fallen flickas historia m. fl.).
illustration placeholder
Kr. V. Eckersberg. (Efter Marstrands porträtt af

E., 1836.)

Med akademiens
stipendium reste han 1810 till Paris. I två år var
han elev i Davids skola, hvaraf efterverkningar
spåras i hela hans följande verksamhet och ända ned
i det första släktledet af hans lärjungar. Särskildt
var det den franske mästarens ljusa, klara färg och
säkra, skarpa teckning, som funno en fruktbar jordmån
i den nordiske lärjungens mottagliga sinne. Från
den franska skolan bevarade E. ständigt en viss
kärlek till linjen, på bekostnad af det måleriska
föredraget. Davids inflytande framträder starkt i
Spartanska gossar öfvande sig i bågskjutning, äfven
i Hagar och Ismael i öknen, altartaflan Kristus
låter barnen komma till sig
(i Horne kyrka vid
Faaborg, 1812) och i Hektors afsked från Andromache
(i Thorvaldsens museum). Sistnämnda tafla målades
i Rom, dit E. öfverflyttade 1813. Han utvecklade
där en rastlös verksamhet. Hans mest betydande
arbeten under Rom-tiden äro det berömda porträttet
af Thorvaldsen (1814, Köpenhamns konstakademi, det
yppersta i porträttväg E. åstadkom), porträttet af
Thorvaldsens älskarinna Anna Maria Magnani (s. å.,
Hirschsprungska samlingen), En sofvande kvinna i
antik dräkt
(1813, Thorvaldsens museum), den stora och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:46:03 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free