Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eckart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Geschichte der deutschen mystik im mittelalter" (I, 1874), och
Denifle, "M. E:s lateinische schriften und die grundanschauung seiner lehre" (1886).
E. Bg.
Ecken ausfahrt (Eckenlied), gammaltysk
hjältedikt, som handlar om jätten Eckes bedrifter
i kampen mot Didrik af Bern. Såsom den äldste
bearbetaren har man ansett Albrecht von Kemenaten
(omkr. 1230). Dikten trycktes första gången 1491.
En god upplaga utgafs 1870 af Zupitza, i
"Deutsches heldenbuch". Litt.:
O. L. Jiriczek, "Deutsche heldensage" (1898).
Eckenbrecher, Karl Paul Themistokles von, tysk målare,
f. 1842 i Aten, fick undervisning af G. Wegener
i Potsdam och 1861–63 i Düsseldorf af Oswald
Achenbach. E. har gjort resor i Turkiet och norra
Europa, han har utfört taflor, som ega betydelse ej
blott som landskap, utan äfven genom sitt staffage i
etnografiskt hänseende. Exempel äro
Moskén Jeni Djami i Konstantinopel (1873), sex
Landskap från Island (s. å.),
Nordkap, Vöringsfossen i Norge,
Afton vid Bosporen (1875) och
Brunn i Mindre Asien (1876).
1880 slog han sig på att måla panoramor, såsom
Slaget vid Gravelotte,
Slaget vid Nieuwpoort 1600,
tillsammans med Marc Volkhart, och
Mekkakaravanens intåg i Kairo,
med Simmler.
Eckenlied [-lit]. Se Ecken ausfahrt.
Ecker, Alexander, tysk anatom och antropolog, f. 1816
i Freiburg im Breisgau, d. 1887 såsom f. d. professor
i anatomi därstädes, inrättade ett antropologiskt
(förnämligast kraniologiskt) museum i samma stad
och författade bl. a.
Crania Germaniæ (1863–65),
Die hirnwindungen des menschen (1869; 2:a uppl. 1882) och
Die anatomie des frosches (3 bd, 1864–82; 3:e uppl. bearb. af E. Gaupp 1896)
samt utgaf från 1865 med Lindenschmit
"Archiv für anthropologie".
Eckerman, Beata Charlotta, skådespelerska, f. 1759,
d. 1790, dotter af en ryttmästare, var 1776–81
anställd som aktris och sångerska vid k. operateatern
i Stockholm, räknades till dennas bättre krafter och
fängslade med sitt vackra utseende.
E. F–t.
Eckermann. 1. Johann Peter E., tysk skriftställare,
f. 1792 i Winsen (Hannover), d. 1854 som hofråd
i Weimar, utgaf 1823
Beiträge zur poesie, mit besonderer hinweisung auf Goethe
och blef därför af den store skalden antagen till
biträde vid redaktionen af hans skrifter.
Han offentliggjorde 1836–48
Gespräche mit Goethe in den letzten jahren seines lebens, 1823–32 (många uppl., bl. a. af Bartels 1901),
som innehåller värderika bidrag till Goethes
karakteristik och öfversatts på de flesta europeiska
språk. E:s egna poetiska alster äro ej af någon
betydenhet. Se
R. M. Meyer, "Gestalten und probleme" (1904).
2. Karl E., den föregåendes son, tysk målare, f. 1834,
d. 1891, blef 1849 lärjunge till Preller, men följde
dock icke dennes ideala riktning. Efter att hafva
studerat i Bruxelles och i Karlsruhe under Schirmer,
företog han studieresor i norra Tyskland, i Holstein
och på Rügen samt i Holland och Belgien. Han målade
landskap från olika trakter och äfven en del stilleben
af dödadt vildt.
Eckernförde, stad i södra Schleswig, i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid innersta delen af
Eckernförde-fjorden. 6,719 inv. (1900), hvilka
hufvudsakligen lefva af jordbruk och sillfiske. Det
är en mycket besökt hafskuranstalt, bekant för mildt
klimat och präktig sandstrand. Goda badanstalter.
Staden uppstod i 13:e årh., under skydd af borgen
Ykærnburgh och omtalas som köpstad redan 1288.
Namnet härledes af "egern" (ekorre).
E. Ebg. Ln.
Eckernförde-fjorden, en 15 km. lång och 3,7 km. bred
fjärd, som från Östersjön, i västlig riktning, skär
in i Schleswig, mellan halföarna Svansen (Schwansen)
i n. och Danskeskov i s. 5 april 1849 stod där en
strid mellan en dansk eskader (linjeskeppet "Kristian
VIII" och fregatten "Gefion" samt ångskonerterna
"Gejser" och "Hekla") och två schleswig-holsteinska
strandbatterier. Striden lyktade så, att de två stora
danska fartygen råkade på grund och nödgades stryka
flagg: först "Gefion", sedan en stor del af dess
besättning stupat, och därefter "Kristian VIII", som
råkat i brand och slutligen sprang i luften, med 80
man. "Gefion" öfvergick sedan till preussiska flottan.
C. R.*
 |
| Kr. V. Eckersberg. (Efter Marstrands porträtt af E., 1836.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
