- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1425-1426

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eganderätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjänstgjorde 1834—53 som militärläkare och egnade sig
därefter uteslutande åt enskild praktik. — E. gaf
upphofvet till de skandinaviska naturforskarmötena. På
hans föranstaltande samlades nämligen för första
gången (i Göteborg 1839) naturforskare och läkare från
alla de skandinaviska länderna.
Y. N.

illustration placeholder

Egede. 1. Hans E., norsk präst och missionär, f. 31
jan. 1686 i Trondenäs socken, Nordlands (nu Tromsö)
amt, d. 5 nov. 1758 i Stubbeköbing, blef student
i Köpenhamn 1704 och kyrkoherde i Vaagans socken,
på Lofoten, 1707. I den tron att grönländarna
voro förvildade ättlingar af de kristne norrmän,
som i forna tider invandrat till Grönland, framlade
han 1710 ett förslag rörande deras omvändelse till
kristendomen och arbetade sedan länge på att sätta
detta i verket. 1717 nedlade han sitt ämbete och
lyckades efter flera års ansträngningar att i
Bergen genomdrifva bildandet af ett grönländskt
handelskompani, som tog missionssaken om hand. 3
juli 1721 landsteg han på Grönland, hvarefter han
verkade där på en gång som missionär och ledare
af handelskompaniets affärer. Snart upptäckte han,
att landets invånare icke voro af norsk härkomst,
utan ett folk med fullkomligt främmande språk och
seder. Men han stod energiskt fast vid sin föresats
och vann slutligen infödingarna för kristendomen. 1726
upplöstes handelskompaniet i Bergen, och efter
Fredrik IV:s död (1730) indrogs det anslag, som
från statskassan tillfallit missionen.
Omsider lät dock Kristian VI öfvertala sig att understödja
omvändelseverket. 1733 ankommo till Grönland några
från annat håll utsända herrnhutiska missionärer,
som på allt sätt motarbetade E:s verksamhet. 1735
dog hans maka, Gertrud Rasch, som varit en trogen
medhjälparinna i hans kall. Dessa omständigheter
gjorde, att E. 1736 flyttade till Köpenhamn, där
han blef styresman för den grönländska missionen
och fick titel af biskop. 1747 tog han afsked från
denna befattning och flyttade till Stubbeköbing,
på Falster. — E. utgaf bl. a. Kort beretning om
den grönlandske missions beskaffenhed
(1737),
Omstændelig relation angående den grönlandske
missions begyndelse og fortsættelse
(1738) samt Det
gamle Grönlands nye perlustration eller naturhistorie

(1729; 2:a uppl. 1741). Se H. M. Fenger, "Bidrag til
Hans Egedes og den grönlandske missions historie"
(1879), och O. A. Överland, "Fra H. Egedes ungdom"
(i "Norske historiske fortællinger", 1895).
Y. N.

illustration placeholder

2. Paul E., den föregåendes son, norsk missionär och
filolog, f. 1708 i Vaagans socken, Nordlands amt,
d. 1789, fortsatte med stor ihärdighet sin faders
verk. Som barn lärde han sig att tala grönländarnas
språk, gjorde teologiska studier i Köpenhamn och
kom 1734 tillbaka till Grönland, hvarest kolonien
Kristianshaab blef förnämsta platsen för hans
missionsverksamhet. Af hälsoskäl bosatte han sig 1740
i Köpenhamn. 1741 blef han präst vid Vartov hospital,
med skyldighet att biträda fadern
i utbildandet af för Grönland afsedda
seminarister och att öfversatta bibeln på
grönländska. 1744 utgaf han de fyra evangelierna
på sistnämnda språk, 1750 ett grönländsk-danskt
lexikon, 1760 Grammatica grönlandica danico-latina
samt 1766 en fullständig grönländsk uppl. af
N. T. 1747 öfvertog han ensam undervisningen vid
det grönländska seminariet, 1758 blef han "provst
for Grönland", och 1761 fick han professorstitel.
Y. N.

Egedesminde [-mi’nne], den sydligaste danska kolonien
i Nord-Grönland, på en ö i Diskobukten under 68° 42’
n. br. Den anlades 1759. Distriktet E. ligger mellan
distrikten Holstensborg och Kristianshaab och har
omkr. 1,050 inv.

Egedius, Halvdan, norsk konstnär, f. 1878 i
Drammen, d. 1899, elev af Werenskiold, gjorde sig
känd förnämligast genom sina bidrag till den af
G. Storm utgifna illustrerade upplagan af "Snorre
Sturlasöns Kongesagaer", där äfven Werenskiold,
G. Munthe m. fl. biträdde. Jämte Munthes anses E:s
teckningar vara de, som bäst afspegla forntidssagans
karaktär. Han lämnade äfven illustrationer till
Nansens "Fram over Polhavet". Af E:s målningar
förekommo ett Porträtt och en stämning, Lördagskväll,
på utställningen i Stockholm 1897 — med sistnämnda
målning debuterade han äfven på höstutställningen i
Kristiania s. å.
G—g N.

Egeiska hafvet (grek. Αἰγαῖον πέλαγος, lat. Mare
ægæum
) l. Grekiska arkipelagen kallas den
betydliga vik, som i nordlig riktning intränger
mellan den grekisk-turkiska halfön och Mindre
Asien. (I forna tider bar endast norra delen däraf
detta namn.) Det sträcker sig i s. till Kreta och de
öar, som leda öfver från denna ö till Peloponnesos
och Mindre Asien. I s. v. står det i förbindelse
med Joniska hafvet, i s. ö. med Medelhafvets östra
del (det s. k. Levantiska hafvet) och i n. — genom
Hellesponten, Marmarasjön och Bosporen — med Svarta
hafvet. Längden är 670 km., bredden omkr. 300 km. och
arealen 197,400 kvkm. Hafvet är den yngsta delen
af Medelhafvet och har uppstått genom instörtning
mestadels under diluvialtiden. Dess övärld består
af spillror af ett ännu i pliocentiden (den yngsta
delen af tertiärtiden) här befintligt bergland,
som sammanband Europa och Asien. I sin något äldre,
södra, öfria del n. om Kreta (Kretiska hafvet) har
det djup af ända till 2,250 m. Däremot ligga de många
öarna mest på socklar af ringa djup, mellan hvilka
större och mindre förkastningsbäcken förekomma. En
tämligen djup ränna, utan öar, går diagonalt från
n. v. till s. ö. genom hela arkipelagen. Den hänvisar
de norra Sporaderna, Eubea och Cykladerna till Europa,
de södra (egentliga) Sporaderna till Asien. Däremot
är det svårt att dela de öar, som i en båge begränsa
hafvet åt s. ö., mellan de båda världsdelarna. De äro
kvarlefvor af en bergsbåge, som förenade det västliga
Mindre Asien med Balkanhalföns Dinariska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbf/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free