Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eggenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eginetisk konst) utvecklade industri vunno
egineterna snart politisk makt och betydenhet, så att
deras flotta i perserkrigen t. o. m. öfverträffade
den atenska och väsentligen bidrog till grekernas
seger vid Salamis. Under sin blomstringstid (omkr.
år 500) anses ön hafva haft 1/2 mill. inv. Från E.
utgick det äldsta grekiska mynt-, mått- och
viktsystemet. Likaledes voro egineterna synnerligen
skickliga gymnaster och ofta segervinnare vid de
olympiska spelen. Öns välstånd, särskildt dess
blomstrande exporthandel, som företrädesvis omfattade
arbeten af koppar (brons) och lera samt
lyxartiklar, väckte afund hos atenarna. Redan 455 f.
Kr. gjorde dessa ön skattskyldig, och 431 tvungo
de invånarna att med hustrur och barn lämna
densamma. Senare blef ön omväxlande ett byte för
macedonier, etoler och konung Attalos III, med
hvars öfriga kvarlåtenskap den 133 f. Kr. kom under
romarna. Vid bildandet af Latinska kejsardömet
tillföll ön (1205) ätten Malatesta, och senare kom
den till venezianerna. 1537 eröfrades den af
Hairaddin Barbarossa, 1687 af venezianaren Morosini,
men 1715 kom den åter under turkarnas välde.
1828—31 var ön flera gånger säte för den grekiska
regeringen.
Eginaviken (Saroniska viken), den vik,
som bildas af Egeiska hafvet på Greklands östra
kust mellan Livadia, Korintiska näset och Peloponnesos.
I viken ligga bl. a. öarna Salamis och Egina,
efter hvilken den har sitt namn.
Egineter, invånare på Egina (se d. o.).
Eginetisk konst. En af Greklands äldste till
namnet kände bronskonstnärer, Smilis, mest
bekant genom sin Hera-stod på Samos, var visserligen
icke född på Egina, men verksam där omkr. 580—540
f. Kr., kort efter att bronsgjutningen uppfunnits
genom Rhoikos och Theodoros från Samos. Men
utan synlig förbindelse med honom står den eginetiska
konstens blomstring, hvilken sammanfaller med
öns egen blomstringstid i början af 400-talet, strax
före och under de persiska krigen, innan Egina
(455 f. Kr.) förlorade sin själfständighet. Denna
konstblomstring var rik och betydelsefull. Vi känna
likväl inga andra framstående konstnärsnamn från
denna period än Kallon och Onatas. Den
förre, som var både bronsgjutare och träskärare,
skildras såsom den äldre, stränga och hårda stilens
mästare. Endast tvenne verk af honom omtalas:
en Kora af brons (i Amyklai) och en Athena-staty
(i Korint). Den något yngre Onatas (omkr. 465 f.
Kr.) var uteslutande bronsskulptör. Man vet, att
han utförde ett par Votivgåfvor, en Svart Demeter,
för Figalia, en Apollon, för Pergamos, en Hermes
krioforos, en Herakles och en Quadriga, som Hieron
i Syrakusai skänkte till Olympia. — En tredje,
af Pausanias omtalad, eginetisk konstnär, Glaukias
göt tyrannen Gelons i Syrakusai staty, en
fjärde, Anaxagoras, utförde en för Olympia
bestämd Kolossalstod af Zeus.
 |
| Västra gafvelgruppen från templet på Egina (med uppställningen kompletterad och beriktigad af Max Zimmermann). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
