Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 63-64 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Einsiedeln l. Maria-E. - Eipel - Eir - Eira - Eirene - Eiriksjökull - Eiriksmål - Eiriksson, Jón - Eiriksson, Magnús

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benediktinklostret, till hvars svarta, undergörande
Mariabild 150–200 tusen pilgrimer årligen
vallfärda. Förnämsta vallfärdsdagen är 14
sept. (änglainvigningsfesten). Med klostret, som
utgör en väldig (258 m. lång, 255 m. bred) fyrkant
i italiensk stil från början af 1700-talet, äro
förenade ett gymnasium (till år 1848 klosterskola),
ett prästseminarium
och ett bibliotek (omkr. 50,000 bd). Till kyrkoskatten
hör en med ädelstenar rikt prydd guldmonstrans af
mer än 5 kg. vikt. Köpingens förnämsta industri
är tillverkning af helgonbilder, bönböcker,
vaxljus, rosenkransar o. d., hvilka säljas till
pilgrimerna. Storartad typografisk anstalt. Vid
E. vunno fransmännen, under Masséna, 14 aug. 1799
en seger öfver österrikarna under Jellačič.

Klostret i Einsiedeln.

(^{J. F. N.})

Eipel (ung. Ipoly), biflod fr. vänster till Donau,
upprinner ur flera källor i komitatet Nográd i Ungern
och faller ut nedanför Gran. Längd 212 km.

Eir, nord. myt., asagudinna, är den bästa
läkare, säger Snorres Edda. I Fjolsvinnsmál
är E. en af de mör, som sitta hos jungfrun
Menglad på Lyfjaberg (läkemedelsberget).

^B–e.

Eira (af fnod. Eir, "den mildrande, lindrande",
läkedomsgudinnan), läkartidskrift, som började
utgifvas i Göteborg 1877 af provinsialläkaren
A. Montén, redigerades 1881–98 af doktor E. V. Wretlind
och från 1899 af provinsialläkaren M. Simon,
vid hvars död i juni 1903 den upphörde. Tidskriften
utgafs (från 1888 i Stockholm) med två häften på 2
à 3 tryckark i månaden. Dess upplaga var omkr. 700
exemplar, prenumerationspriset 10 kr. för år.

Eirene (grek. Ειρηνη, lat. Irene), grek. myt.,
fredens gudinna, framställdes af den bildande konsten
(Kefisodotos) i fotsid dräkt med spira i handen och
hållande den lille Plutos (rikedomens gud) på armen
(se fig. å sp. 64). Äfven omtalas E. såsom en af de
tre horerna, Zeus’ och Themis’ döttrar.

^{A. M. A.}

Eiríksjökull [-jököddl], isländsk vulkan,
1,798 m. hög, täckt af ett jökelfält af 100
kvkm. ytvidd, belägen i västligare delen af
mellersta Island. I historisk tid har E. icke
varit i verksamhet, men spåren af dess utbrott
i förhistorisk tid äro ännu påtagliga (dit hör
bl. a. den ryktbara lavagrottan Surtshellir,
se d. o.). Sitt namn har jökeln enligt folksagan
efter en fredlös man, som tog sin tillflykt dit.

^{R. N–g.}

Eiriksmál, ett fornnordiskt kväde, som den norska

drottningen Gunnhild lät dikta till ära för sin fallne
gemål, Erik Blodyx (d. 950 l. 954). Endast
början af dikten finnes numera i behåll. Den är utgifven
af Munch och Unger i "Oldnorsk læsebog" (1847),
af Möbius i "Edda Sæmundar hins fróða" (1860),
af Wisen i "Carmina norrœna" (1886) m. fl.

(^B–e.)

Eiríksson, Jón. Se Erichsen.

Eirene med Plutos. (Antik marmorstaty i München, kopia efter Kefisodotos.) Se föreg. sp.

Eiríksson, Magnús, isländsk teolog, f. 22 juni
1806 på Islands nordligaste gård, d. 3 juli
1881 i Köpenhamn, vardt student först 1831 och
teol. kandidat 1837. Hans grundliga kunskaper
gjorde honom till en eftersökt handledare för
teol. studerande. Hans egen religiositet präglades
af uppriktig fromhet och barnslig tillit till Gud,
men hans sanningskärlek och skarpsinne ledde honom
till allsköns religiösa grubblerier och till fiendskap
mot all auktoritetstro. Harmen öfver de andliga och
världsliga myndigheternas uppträdande mot baptisterna,
som man ville tvinga att låta döpa sina barn,
framkallade 1844 hans första skrift, Om baptister og
barnedaab, som väckte stort uppseende, emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>