Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 83-84 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekbohrn, Karl Magnus - Ekbom, Karl Magnus - Ekbom, Fanny Ingeborg Matilda - Ekby - Ekchymos - Ekdahl, Nils Johan - Ekedemit l. Heliofyllit - Eke - Ekeberg - Ekeberg - Ekeberg, Karl Gustaf - Ekeberg, Anders Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i "Göteborgs Handels- och sjöfartstidning"
i utprägladt radikal anda. Han flyttade 1850
till Stockholm, där han 1853 fick anställning i
Generaltullstyrelsens kansli och var tullinspektor
vid Blockhusuddens station från 1856 till sin död.

E. skref åtskilliga politiska broschyrer, arbeten
för barn och ungdom samt allmännyttiga handböcker,
såsom Nautisk ordbok (1840) och Förklaringar
öfver 23,000 främmande ord och namn m. m.
i svenska språket (1868; 4:e uppl. omarb.
och tillökad till 60,000 ordförklar.,
1904). Han författade äfven Ungdomsförsök i vitterhet
(1832) och Nya dikter (1864) m. m. samt utgaf
E. Tolstadius’ samlade predikningar (1856).

Ekbom, Karl Magnus. Se Ekbohrn.

Ekbom, Fanny Ingeborg Matilda, målarinna. Se Brate.

Ekby. 1. (Egby) Socken i Kalmar län, Runstens
härad. 1,170 har. 247 inv. (1905). Annex till Köping,
Kalmar stift, Ölands norra kontrakt. - 2. (Ekeby)
Socken i Malmöhus län, Luggude härad. 3,554
har. 4,597 inv. (1905). Annex till Frillestad, Lunds
stift, Luggude kontrakt. Socknen omsluter två större
grufsamhällen, Valleberga med 1,046 och Skromberga
med 1,775 pers. (1900). - 3. Socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad. 2,234 har. 525 inv. (1905). E. bildar
med Utby ett konsistoriellt pastorat i Skara stift,
Mariestads kontrakt.

Ekchymos (grek. ekchymosis, af ek, ut, och chymos,
vätska), med., blodutådring.


Ekdahl, Nils Johan, präst, samlare och utgifvare af
historiska handlingar, f. 27 april
1799 i Fågeltofta socken i Kristianstads län,
d. 20 dec. 1870 i Stockholm, blef student i Lund
1820, prästvigdes 1823 och kom 1825 som informator
till Stockholm, där han fick anställning äfven som
pastorsadjunkt. För Vitt. hist. o. ant. akad:s räkning
gjorde E. forskningsresor inom fäderneslandet. 1832-36
deltog han som Sveriges fullmäktig i Kristiania i
sorteringen och delningen af Kristian den
andres arkiv (se d. o.), ett uppdrag, som af norska
vederbörande ingalunda underlättades, och utgaf
ur detsamma "Christiern II:s arkiv. I. Handlingar
rörande Severin Norby", 1-3 (1835-36; "Bihang", 1842,
innehållande akter belysande samma tids historia
ur svenska Riksarkivet och Stockholms rådhusrätts
arkiv). Han hade 1831 utnämnts till bataljonspredikant
vid Svea lifgarde, och 1838 erhöll han af Karl XIV
Johan Adolf Fredriks regalt patronella pastorat i
Stockholm. E. åtalades 1850 för att hafva, mot
giftomans förbud, "med vigsel fullbordat" ett redan
förut faktiskt bestående äktenskap. Han afsattes,
men straffet förvandlades efter hemställan af
Högsta domstolen till sex månaders suspension,
och E. belyste ärendet i skriften Några data ur
en 13-årig embetsverksamhet, till förklarande
af en 6 månaders ofrivillig overksamhet. Från
trycket utgaf han senare åtskilliga predikningar,
en broschyr med titeln Den norska frågans historik
(1860), en "ämbetsberättelse": Vattuminskningen i
norra polartrakterna, dess orsaker och dess följder
(1865), en broschyr med titeln Om osedligheten
i Stockholm (1866) m. m. samt en öfv. af Magnús
Eiríkssons undersökning angående Johannes’ evangelium
(1864). Liksom E. genom sistnämnda öfversättning
visade sig hafva brutit med den stränga ortodoxien,
till hvars försvar han förut uppträdt, t. o. m. i
egenskap af åklagare mot Nils Ignell, fick man
mot slutet af hans lefnad äfven höra honom som
demokratisk folktalare. E. var 1841 och 1845
statsrevisor samt länge medlem i direktionen för
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm.

Ekdemit l. Heliofyllit, miner., tetragonal, blekt
gröngul, klorhaltig blyarsenit i kalcit från Långban.
A. Hng.

Eke, socken i Gottlands län, Södra häradet. 1,867
har. 261 inv. (1905). Annex till Rone, Visby stift,
Södra kontraktet.

Ekeberg, ett invid Kristiania beläget, 129 m. högt
fjäll, som utgör Akersdalens gräns mot ö. På dess
platå ligger "Svenskslätten", så kallad med anledning
af den strid, som där utkämpades natten mellan 17
och 18 maj 1564, då den framför Åkershus stående
svenska belägringshären slog de från Danmark anlända
undsättningstrupperna. Y. N.

Ekeberg, egendom om 3,62 mtl i Lillkyrka socken,
Örebro län, på en udde i Hjälmaren, midtemot
Göksholm. Taxeringsvärde 189,800 kr. (1905). Från
1400-talet till 1738 egdes detta gods af släkten
Leijonhufvud. Margareta Leijonhufvud (sedermera Gustaf I:s
drottning) hade där sitt barndomshem.

Ekeberg. 1. Karl Gustaf E., sjöfarande, reseskildrare,
f. 10 juni 1716 på Djursholm i Roslagen, d. 4 april
1784 å Altomta, Tensta socken, Uppsala län, hade
först anställning på apotek, var sedan skeppsläkare
på en spaniefarare, deltog därefter i två resor
till Medelhafvet (ena gången såsom konstapel och
andra gången såsom styrman) samt företog efter 1742
i Ostindiska kompaniets tjänst flera färder till de
ostindiska och kinesiska farvattnen, bl. a. 1764,
i sällskap med botanisten Sparrman, och 1769-71,
hvilken resa blifvit förevigad genom J. Wallenbergs
"Min son på galejan". (Äfven E. skildrade denna
färd, i Ostindisk resa 1770-71, utg. 1773.) 1750
utnämndes han till kapten på skeppet "Freden", och
1755 till löjtnant vid amiralitetet. - E. hade rykte
för att vara en af sin tids skickligaste sjömän och
hade därjämte stor förtjänst om införandet af ett
humanare behandlingssätt om bord. Han författade
åtskilliga afhandlingar och uppsatser i Vet. akad:s
"Handlingar" och i Patriotiska sällskapets "Journal"
samt Berättelse om den kinesiska landthushållningen
(1757). 1761 blef han ledamot af Vet. akad.

2. Anders Gustaf E., den förres brorson,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>