Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekeblad, Klas d.y. - Ekeblad, Klas Julius - Ekeby - Ekebyborna - Ekebyhof - Ekebyholm - Ekekörseln - Ekelund, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstärkning af konungamakten sågo rikets räddning, ehuru hans
försiktiga och lojala väsen icke gjorde honom egnad
att deltaga i några revolutionära planer. Han fick
ej upplefva statshvälfningen, i det att han afled 9
okt. 1771, träffad af slag i själfva rådkammaren. -
E. var en lärd och fint bildad man med stora intressen
för den vetenskapliga odlingens förkofran. 1740 blef
han ledamot af Vet. akad. och 1753 af Vitt. akad.;
han utnämndes till kansler 1762 för Åbo och 1770 för
Uppsala universitet. Han var därjämte en sällsynt
nobel och älskvärd människa. "Ekeblad var visserligen
en af de ädlaste och aktningsvärdaste män inom
hattpartiet, delande dess politiska tro men icke
dess våldsamhet och egennytta; arbetsam, blygsam,
hofsam, icke ett snille af första ordningen, men en
duglig ämbetsman, en varmhjärtad medborgare och en
man af obefläckad heder" (K. G. Malmström). Franske
ambassadören ansåg det vara förspilld möda att ens
bjuda honom en pension, då han 1765 måste lämna
både ämbete och löneförmåner. Statsmannaegenskaper
i egentlig mening egde E. däremot icke. Han hade
hvarken den initiativförmåga, politiska blick eller
djärfhet, som fordrades för att leda sin samtid
in på reformernas väg eller finna utväg ur svåra
situationer, och icke heller den hänsynslöshet,
smidighet och skicklighet i intrigens konst, som
kräfdes för att med fördel reda sig i 1700-talets
kabinetts- och partipolitik. Också förlorade
under hans tid kanslipresidentsämbetet onekligen
den karaktär af verkligt regeringschefsämbete,
som det egt under hans föregångare alltsedan
Arvid Horns dagar, under det att den egentliga
partipolitiska ledningen mer och mer togs om hand
af utom rådet stående, oansvariga partichefer.
L. S.
5. Klas Julius E., den föregåendes son, grefve,
dagboksförfattare, f. 8 sept. 1742 i Stockholm, d. 19
juni 1808 på Stola, utnämndes 1763 till vicekorporal
vid drabantkåren, där han 1780 blef kaptenlöjtnant,
tjänstgjorde 1766-70 vid franska regementet Royal du
pont i Verdun och Strassburg, utnämndes 1782 till gen -major och
1784 till landshöfding i Uppsala län samt
var 1784-96 landshöfding i Skaraborgs län. Sedan 1787
var han öfverstekammarjunkare. Hans 7 band omfattande
dagböcker från åren 1760-66, som förvaras i Uppsala
univ.-bibl., hafva gifvit stoff till O. Levertins
skiss "En gustaviansk ädlings lefnadshistoria" (i
"Från Gustaf III:s dagar", 1896) och ligga delvis till
grund för N. Erdmanns arbete "Ur rococons lif" (1901).
Ekeby. 1. Socken i Gottlands län, Norra häradet. 1,676
har. 321 inv. (1905). Annex till Barlingbo, Visby
stift, Norra kontraktet. - 2. Socken i Malmöhus
län. Se Ekby 2. - 3. Socken i Uppsala län, Olands
härad. 7,998 har. 1,051 inv. (1905). E. bildar
med Bladåker ett konsistoriellt pastorat i
Uppsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt. -
4. Socken i Örebro län, Sköllersta härad. 4,011
har. 1,272 inv. (1905). E. bildar med Gällersta ett
konsistoriellt pastorat i Strängnäs stift, Askers
kontrakt. - 5. Socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 11,179 har. 3,672 inv. (1905). E. bildar med
Rinna och Blåvik ett till egaren af Boxholm patronellt
pastorat i Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Ekebyborna, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad. 3,670 har. 868 inv. (1905). E. bildar med
Ask ett konsistoriellt pastorat i Linköpings stift,
Aska kontrakt.
 |
| Ekebyhof. |
|
| Ekebyholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
