- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
105-106

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekman, Johan Oskar - Ekman, Johan Jakob - Ekman, Karl Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsfullmäktige till medlem af Första kammaren
(trots sina protektionistiska åsikter), men afsade
sig strax före den stora tullstriden 1887 sitt mandat.

1888 ingrep E. på ett epokgörande sätt i Göteborgs
högskolas tillkomst och utveckling, i det att han
dels påverkade D. Carnegie att genom sin stora
donation bestämma högskolans riktning, dels genom
en egen donation af 200,000 kr. påskyndade dess
trädande i verksamhet. Genom nya donationer (i allt
omkr. 1 mill. kr.) till högskolan har han möjliggjort
inrättande af nya professurer samt medverkat till
en fond till utgifvande af högskolans årsskrift,
hvarjämte han skänkt medel till uppförande af en
högskolebyggnad. Högskolan visade sin tacksamhet
genom att 1898 utgifva en festskrift till hans
ära. Göteborgs Vet. o. vitt. samh. valde E. 1892
till hedersled. E., som sedan början af 1890-talet
är bosatt i hufvudstaden, har alltjämt understödt
filantropiska och fosterländska företag, särskildt
sådana, som åsyftat befolkningens sedliga och
religiösa lyftning, bl. a. Sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran (som fick 100,000 kr. 1902). Han
och hans maka i 2:a giftet, f. Lavonius, skänkte äfven
medel till uppförande af ett Gustaf-Adolfs-kapell vid
Lützen, hvartill grundstenen lades 6 nov. 1906.

K. W–g.

4. Johan Jakob E., broder till E. 2, grosshandlare,
f. 25 okt. 1815 i Göteborg. Efter att ha genomgått
en kurs vid Göteborgs handelsinstitut kom E. 1831 på
faderns kontor, blef 1837 bolagsman i firman Ekman &
Co. och öfvertog 1843 ledningen af firman, som vid
denna tid omfattade Sveriges största järnexport. Han
kvarstod i firman till 1891, då han öfverlämnade
den i yngre händer. E. har på ett högst framstående
sätt deltagit i det kommunala lifvet i Göteborgs
stad. Han har varit ledamot i Handelsinstitutets
styrelse (ordf.), i Handelssocietetens, sedermera
Handelsföreningens styrelse (en tid v. ordf.),
i Willinska fattigfriskolans styrelse (ordf.),
hvilken skola stiftats af hans farfars lärare, vidare
i direktionen för stadens hamn- och älfstyrelse,
i direktionen för segelfartens förbättrande på Vänern
och i Göteborgs allmänna folkskolestyrelse samt bidrog
kraftigt till folkskoleväsendets utveckling. Sedan
1866 var han ett fjärdedels århundrade v. ordf. i
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap. Vid den
nya kommunalrepresentationens införande invaldes
E. i Göteborgs stadsfullmäktige, hvilka vid sitt
första sammanträde (1863) valde honom till sin vice
ordf.; 1869 blef han denna korporations ordf., en
post, som han innehade till slutet af 1887. Likaledes
blef E. vid inrättandet af Göteborgs kyrkofullmäktige
dess ordförande. E. har äfven deltagit i det politiska
lifvet. Han var vid riksdagen 1856–58 medlem af
borgarståndet. I den rörelse till förmån för det De
Geerska förslaget, som pågick 1864–65, tog E. del
och var ordf. för de deputationer från skilda håll i
landet, som före frågans afgörande infunno sig hos De
Geer för att uttrycka sympatier för förslaget. Efter
dettas genomförande invaldes E. 1866 af Älfsborgs läns
landsting i Första kammaren och satt där 1874–82,
vald af Göteborgs stadsfullmäktige. 1867 valdes han
till ledamot af konstitutionsutskottet och 1868 af
bankoutskottet, hvars ordf. han var 1876-82. 1874
erbjöds honom att inträda som finansminister
efter Waern i De Geers ministär. Någon utpräglad
partiställning intog han ej, men tillhörde närmast
brodern K. E. Ekmans grupp. Han var medlem af
1869 års myntkommitté och 1872 års nordiska
myntkommission. Under en följd af år var
E. ordf. i de stora enskilda järnvägsbolag, som
berörde Göteborg (Bergslagsbanan, Göteborg–Borås och
Göteborg–Hallands järnvägsbolag). E. är hedersled.
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1900; han blef
led. 1863) och led. af Landtbruksakad. (1884).
3 o. 4 K. W–g.
illustration placeholder


5. Karl Edvard E., den föregåendes broder,
bruksidkare, f. 7 mars 1826 i Göteborg, d. under en
tillfällig vistelse därstädes 24 dec. 1903. Sedan han
genomgått Chalmersska slöjdskolan, utbildade han sig
under sin broder Gustafs ledning, på Lesjöfors bruk,
i bruksförvaltningens praktiska göromål samt fortsatte
därefter sina studier vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun. 1848 fick han anställning som förvaltare
vid Finspångs bruk, hvars egare han blef 1856 och
med hvilket han 1857 förenade Stens bruk. Efter
ytterligare utvidgningar hade han 1880 ej mindre än
5,000 underhafvande. Under E:s förvaltning utvecklade
sig Finspång till ett stort etablissemang, särskildt
för kanontillverkning, och jämväl i andra delar af
brukshandteringen blef det betydligt utvidgadt och
förbättradt. Äfven skogsskötseln vid Finspång torde
vara förtjänt af särskild uppmärksamhet, enär på få,
om ens något enda ställe inom landet vidtagits så
kraftiga åtgärder för skogsåterväxt som på Finspång,
där på ett år ända till 900 tld planterades med furu-
och granplantor. 1884 öfverlät han bruket på det af
honom bildade aktiebolaget Finspångs styckebruk,
i hvars styrelse han ingick som ordf. E., som var
en varm främjare af folkundervisningen, verkade
i Risinge socken, där Finspång är beläget, högst
förtjänstfullt för folkskolans sak och donerade
bl. a. 1874 till en bruksskola ett kapital af 50,000
kr. Kommunala förtroendeuppdrag af alla slag hopade
sig öfver E., och snart kom han ock att spela en
ej obetydlig politisk roll. Vid riksdagarna 1859
och 1862 representerade E. andra bruksdistriktet i
borgarståndet, hvilket vid båda dessa riksdagar valde
honom till ledamot af bankoutskottet. Vid sistnämnda
riksdag väckte han motion om åtgärders vidtagande
till en bättre organisation af folkskoleväsendet
(motionen föreslog bl. a. tillsättande
af folkskoleinspektörer, inrättande af en
särskild byrå i Ecklesiastikdepartementet för
handläggning af folkskoleärenden, halfva personliga
skyddsafgiften anvisande till folkskolornas understöd,
o. s. v.). 1867–93 hade E. plats i Första kammaren
såsom en af Östergötlands läns representanter. 1867,
1869, 1870 och 1875 var han medlem af de särskilda
utskotten för försvarsfrågans behandling och 1890 af
särskilda utskottet för arbetarfrågans behandling, tillhörde
1870 konstitutionsutskottet och blef 1871 medlem
af statsutskottet, i hvilket han 1876–80 var ordförande.
1883 tilltänktes E. till statsminister efter Posse.
E. var 1886–87 ledamot af kommittén för afgifvande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free