Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 213-214 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsmätare - Elektricitetsverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mätaren. Denna (se fig. 9) är så inrättad,
att strömmen ledes kring den ena kulan af en
differentialtermometer, hvarvid genom luftens
utvidgning en del vätska utpressas i ett särskildt
mätrör, där angifvande den högsta förekommande
belastningen. Som synes förutsätter mätarens
användning konstant spänning. En annan apparat för
samma ändamål är den af A. E. G. i marknaden förda
registrerande maximalmätaren. Denna består af en
vanlig mätare, kombinerad med ett ur på så sätt,
att den under en kvarts timme uttagna energimängden
angifves af en visare, hvilken

Fig. 9. Wrightska mätaren.

skjuter fram ett märke, som blir stående på det
högsta värde, som förekommit under tiden mellan
två afläsningar. Efter skedd afläsning återföres
märket till 0. Härigenom vinnes ett uttryck för
den högsta medelbelastningen under en kvarts
timme, så att tillfälliga strömrusningar icke få
nämnvärdt inflytande på afläsningen. För vissa fall
användes en vanlig mätare, så inrättad, att den,
när belastningen uppgår öfver ett visst värde,
öfvervinner en motkraft och börjar rotera, sålunda
angifvande wattimme-förbrukningen, i den mån det
fastställda hästkrafttalet öfverskridits. - Vidare
äro att nämna de s. k. dubbeltariffmätarna, hvilka
bestå af en vanlig mätare, sammankopplad med ett
urverk, som på vissa tider verkställer omkastning,
så att energien mätes efter olika taxa vid dagsljus
och vid mörker (se Elektricitetsverk). Fig.
10 visar en dylik mätare af Arons system. - Litt.:
A. Königswerther, "Construktion und prüfung
der elektricitätszähler" (1902), H. S. Hallo och
H. W. Land, "Elektrische und magnetische messungen und
messinstrumente" (1905). A. E-m.

Fig. 10. Dubbel tariffmätare af Arons system.

Elektricitetsverk, elektrot., inrättning för alstring
och fördelning af elektrisk energi för belysning
och drifkraft. Elektricitetsverk anläggas dels för
större fristående institutioner, såsom bruk, fabriker,
sjukhus o. d., dels i än större utsträckning såsom för
städer och större samhällen gemensamma energikällor. I
allmänhet gäller, att i ju större skala anläggningen
arbetar, desto mer ekonomiskt kan kraften alstras,
och desto billigare pris kan den betinga. Utvecklingen
har därför gått i riktning mot centralisation i allt
högre grad.

Ett elektricitetsverk, som i regel har sin största
konsumtion i form af belysningsström, måste till följd
af de häraf betingade säregna driftförhållandena
inrättas och drifvas på särskildt sätt. Emedan
belastningen endast under några få timmar af dygnet
vintertiden uppgår till sitt fulla belopp, under det
att den under största delen af drifttiden är helt
obetydlig, måste man söka tillgodose det växlande
behofvet på det mest ekonomiska sättet. Diagrammet i
fig. 1 (sp. 215) visar en typisk kurva, angifvande
effektens variation under ett vinterdygn; fig. 2
(sp. 215) visar ett exempel på variationen i
konsumtion under loppet af ett år. Skulle man nu
inrätta ett maskineri, som kunde ensamt behärska hela
belastningen, då den är som störst, skulle det under
endast några få proc. af användningstiden utveckla
sin fulla effekt, under det att största delen af
detsamma skulle stå utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>