Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 215-216 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användning eller gå med liten belastning under en stor
del af året. Användes växelström, måste förhållandena
blifva så, som antydts, och för att då undvika att
alltför mycket gå med ogynnsam belastning, brukar man då helt och hållet afstänga
strömleveransen under en del af dygnet. I allmänhet
arbeta de strömgenererande maskinerna med största
ekonomi vid ungefär full belastning, och det är därför
ett önskemål att ställa driften så, att detta
villkor uppfylles. Vid likströmsdrift låter
detta sig göra därigenom, att man använder ett
ackumulatorbatteri. Man behöfver då endast
installera ett så stort maskineri, att detta
tillsammans med batteriet förmår täcka den största
konsumtionen. Dessemellan kan maskineriet med godt
belastningsförhållande ladda batteriet, som sedan ensamt kan användas
att täcka det mindre behofvet under dagarna och på
sommaren. En vanlig anordning af ett elektricitetsverk
är därför: ett maskinaggregat med batteri
af samma storlek samt ett annat maskinaggregat
såsom reserv.



Fig. 1. Diagram utvisande ett typiskt exempel å
variationen ett vinterdygn af konsumtionen från ett
stadselektricitetsverk samt ackumulatorbatteriets
medverkan.



Fig. 2. Diagram utvisande konsumtionens variation
från ett stadselektricitetsverk under årets olika
månader.



Fig. 3. Treledarsystem.

Driftspänningen hölls till en början vid cirka 110
volt. Med denna spänning blifva emellertid ledningarna
grofva och därmed dyra, om distributionen skall
utsträckas till ett större område. En betydlig vinst
gjordes genom införande af treledarsystem (fig. 3),
då den mellersta ledningen (neutralledningen) vid
riktig afvägning af belastningen å ömse sidor har
att föra endast en helt ringa eller ingen ström och
således kan göras ganska klen; denna neutralledning
förlägges ofta blank (oisolerad), så att den till
hela sin utsträckning får jordens potential. För
att kunna täcka ändå större konsumtionsområden har
man numera i allt större utsträckning öfvergått
till treledarsystem med 2x220 volt spänning,
hvarvid ledningssystemet utfaller väsentligt
billigare. Gentemot denna fördel har man emellertid
att räkna med flera olägenheter, såsom större kraf på
ledningars och apparaters isolation till förebyggande
af genomslag med därmed följande risker och obehag,
sämre ekonomi och mindre varaktighet hos de vanliga
glödlamporna för högre spänning samt svårigheten
att använda båglampor, hvilka måste kopplas flera i
serie och därigenom blifva beroende af hvarandra. Af
de nyare, ekonomiskt brinnande lamptyperna egna
sig Nernstlamporna synnerligen väl för 220 volt;
däremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>