- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
455-456

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elster - Elster, Kristian Mandrup - Elster, Ludeig - Elster, Ernst - Elsterberg - Elstergebirge - Elswick - Elsässer Belchen - Elteke - Eltham - Elton - Eltville - Eltz - Elu - Elucidation - Eludera - Elukubrera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlifslidanden: lefveransvällning,
mag- och tarmkatarr m. fl. Säsong 1 maj–30
sept. Kurgästernas antal utgör årligen öfver
8,000. Elsters vatten, af en sammansättning
liknande marienbadvatten, försändes i handeln.

Ln.

Elster, Kristian Mandrup, norsk författare, f. 4
mars 1841 i Namdalen, måste på grund af närsynthet
uppgifva planen att genomgå krigsskolan och egnade
sig åt studier. Hans intresse för scenisk konst
och dramatiskt författarskap – han kom likväl ej
att debutera som skådespelare eller dramaturg –
inverkade emellertid så störande på hans studier, att
han 1864 blef underkänd i examen artium. Sedermera
lefde han såsom tidningskorrespondent i Kristiania,
studerade 1867–68 skogsvetenskap i Giessen, där
han blef forstkandidat, samt var sedan 1869 bosatt
i Kristiania såsom medarbetare i "Aftenbladet" och
"Norsk folkeblad" och sedan 1873, med anställning
vid skogsstaten, i Trondhjem, där han dog 11 april
1881. Först under sitt sista lefnadsår erhöll
han erkännande, men sökte förgäfves ett utrikes
resestipendium. Af hans arbeten må nämnas
Om modsætningen mellem det vestlige og östlige Norge (1872;
särtryck ur "For ide og virkelighed"),
berättelserna
Tora Trondal (1879) och
Farlige folk (1881; "Farliga karlar", 1884).
Ett urval af hans berättelser utgafs af A. Kielland under titeln
Solskyer (1881, 2:a uppl. 1884; "Solskyar", 1882).
E:s samlade skrifter utkommo i folkupplaga 1898 och 1903.

O. A. Ö.

Elster. 1. Ludwig E., tysk nationalekonom,
f. 1856 i Frankfurt a. M., blef 1887 professor
i Breslau och 1897 föredragande råd i preussiska
kultusministeriet med titeln geheimeöfverregeringsråd.
Han utgaf 1889–94 och 1898–1901 tillsammans med
Conrad, Lexis och Loening två upplagor af
"Handwörterbuch der staatswissenschaften" (se Lexis),
i hvilken han bl. a. skrifvit om arbetar- och
befolkningsfrågorna utom en mängd nationalekonomers
biografier; dessutom har han ensam utgifvit ett mindre
arbete af samma slag,
Wörterbuch der volkswirtschaft (2 bd, 1898; 2:a uppl. 1906).
I förening med samma män tillhörde han 1891–97
redaktionen af "Jahrbücher für nationalökonomie und statistik".
Sedan 1886 utgifver han "Staatswissenschaftliche studien",
en samling statsvetenskapliga monografier, och
har äfven författat några mindre afhandlingar.

(E. Hkr.)

2. Ernst E., den förres broder, tysk
litteraturhistoriker, f. 1860 i Frankfurt a. M.,
blef efter fullbordade studier lektor i Glasgow
1886, återvände 1888 till Tyskland, där han
1892 utnämndes till e. o. professor i Leipzig
och 1903 till ord. professor i tyska språket
och litteraturen i Marburg. E. har varit verksam
både som textutgifvare
(Goethes "Gross-Cophta" och
"Bürgergeneral" i Weimar-upplagan;
Heines samtliga arbeten jämte biografi i Meyers "Klassikerausgaben", 1887–90,
hvilka han redigerar, samt
G. Freytags "Vermischte aufsätze" 1901–03),
litteraturhistoriker
(Beiträge zur kritik des Lohengrin, 1884,
Zur entstehungsgeschichte des don Carlos, 1889, och
Schiller, 1905)
och estetiker (den viktiga
Prinzipien der literaturwissenschaft, I, 1897).

R–n B.

Elsterberg, stad i sachsiska kretsen Zwickau,
vid Weisse Elster, i det s. k. Voigtland.
4,721 inv. (1900). Bomullsväfverier.

Elstergebirge, en bergskedja på gränsen mellan
Böhmen och Sachsen, hvilken förenar Erzgebirge och
Fichtelgebirge. Dess högsta punkter äro Kapellenberg
(759 m.) och Hoher Brand (804 m.).

Elswick [e’lṡωik], den nordvästliga
förstaden till Newcastle-on-Tyne, i engelska
grefsk. Northumberland. Stort industrietablissemang,
tillhörigt W. G. Armstrong, Whitworth and Co.,
Ltd. Det anlades 1847 af Armstrong (se
Armstrong 2) för tillverkning af hydrauliska maskiner,
men utvidgades efter hand, bl. a. med kanongjuteri
och skeppsvarf (ett i E. för krigsfartyg och ett i
Walker-on-Tyne för handelsfartyg). 1897 förenades
därmed Whitworths verkstäder i Manchester; en filial
finnes vid Pozzuoli i Italien och stora verkstäder
vid Scotswood-on-Tyne omkr. 3 km. från E. Verken
sysselsätta nu omkr. 25,000 pers.

Elsässer Belchen, berg. Se Belchen.

Elteke, assyr. Altaku, en af Dans städer (Jos. 19:
44, jfr 21: 23). Enligt de i nyare tid bekantgjorda
assyriska dokumenten var det där, som den assyriske
konungen Sanherib tillfogade egypterna och andra
förbundna motståndare ett afgörande nederlag,
kort före hans angrepp på Juda rike under konung
Hiskia. E:s läge är ovisst, men det kan ej ha legat
långt ifrån Ekron (se d. o.).

E. S–e.

Eltham [e’lthəm], by i engelska grefsk. London, s. om
Woolwich, med ruiner af ett omkr. 1270 byggdt slott,
som ofta beboddes af Henrik VII. 7,226 inv. (1901).

Elton (Jalton nor, "guldsjön"), en 205
kvkm. stor saltsjö i ryska guv. Astrahan, 13 m. lägre
än hafsytan. Dess botten består till obekant djup
af fast salt, som, då det lösts af regnet, bildar
en mättad saltlösning, hvilken betäcker bottnen
(om våren till mer än 60 cm. tjocklek).

Eltville (Elfeld), stad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden, prov. Hessen-Nassau, på högra
Rhen-stranden. 3,688 inv. (1900). Vinodling och
vinhandel.

Eltz, biflod fr. v. till Mosel, rinner upp på
Eifel. Vid kanten af dess mycket besökta dal ligger den
vackra ruinen af borgen E., en af Tysklands bäst
bevarade medeltidsborgar, stamslott för grefvarna af E.
Den är afbildad å plansch II till art. Bostad. Jfr
Roth, "Geschichte der herren und grafen zu E." (2 bd, 1889–90).

Elu, singalesiskt språk. Se Ceylon.

Elucidation (af lat. elucidare, sprida ljus
öfver, af lucidus, klar), upplysning, förklaring;
tilläggstraktat. I Sveriges diplomatiska historia
märkas särskildt elucidationerna till Elbing-traktaten
(tr. i Dumonts "Recueil des traités" etc., d. VI, 2),
hvarmed förstås de förklaringar och tillägg
Nederländerna sökte genomdrifva till den mellan
Sverige och Nederländerna 1 sept. 1656 i Elbing
afslutna traktaten, hvilken de ej funno nog
gynnsam för sin Östersjöhandel. Om dessa
elucidationer fördes långvariga förhandlingar,
innan traktaten med de åstundade tilläggen
af båda kontrahenterna 1659 ratificerades. Se
E. Fries, "Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering" (1883).

V. S–g.

Eludera (af lat. eludere, öfvervinna i spel),
undvika, gäcka; genom förtydning kringgå (t. ex. en lag),
göra om intet, bortkrångla.

Elukubrera (lat. elucubrare, af lux, ljus), "utarbeta
vid ljus", arbeta under natten, med möda och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:45 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free