- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
507-508

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enblom, Rudolf Samuel - Enbom, Per Ulrik - Enbom, Kristina Vilhelmina - Enbyggare - Enbär - Enbärsdricka - Enbärsolja - Enbärssyrup - Encablure - En camarade - En canaille - Encartaciones, Las - Encartados - Encausse - Encaustum - Enceinte - Enceladus - Encephalartos - Encephalitis - Encephalocele

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Rudolf Samuel E., den föregåendes brorson,
arkitekt, f. 25 aug. 1861 i Hilleshög, Stockholms
län, studerade i Köpenhamn 1882-84 och vid Tekniska
högskolan i Stockholm 1884-86, har sedan företagit
flera studieresor. Han är sedan 1899 öfverlärare
vid Tekniska skolan i Stockholm. E. har lämnat
hufvudsakligen ritningar till villor, de flesta
i Djursholm, och dessutom gjort ritningar till
konstindustriella föremål o. a. G-g N.

Enbom, Per Ulrik, vitterhetsidkare, f. 1759, blef
1778 student och bosatte sig i Stockholm såsom
lärare. Han var tillika lifligt intresserad för
litterära och andra allmänna spörsmål. E. framträder
både i sin diktning och sin polemik såsom anhängare
af den Thorild-Lidnerska riktningen. Hans namn har
i vår litterära tradition närmast fått ett skimmer
af löje kring sig på grund af den mot honom riktade
skämtdikten af Leopold - skrifven med anledning af
en litterär polemik i tidens dagblad - "Svenska
Parnassens klago- och svanesång till Per Enebom,
Eterns son och Englars tillkommande broder", som sedan
tjänade Tegnér som uppslag till "Hammarspik". Här
förekomma följande rader:

Per Enebom, du liknar nog
den skepparen på skutan,
af hvilken åskan hufvu’t slog,
men seglade se’n utan.


"Utan hufvud" var dock visserligen icke E. Bland
hans (på prosa skrifna) Kärleks- och religionssånger
(1794) finnas onekligen enstaka dikter af känslig
poesi. Egendomligt nog hade E., då han efter
Lidners död utgaf hans "Nyaste arbeten" (1793),
i denna samling intagit två dikter, i hvilka Lidner
ej skrifvit mer än de första raderna, men som sedan
af E. fortsatts, och just dessa dikter förklarades,
lustigt nog, af hans motståndare i "Stockholmsposten"
bland snart sagdt det bästa, som "auktorn af Spastara
och året 83 skrifvit", hvilket torde berott på,
att de voro mera modererade i stilen än Lidners egna
dikter och därför föllo akademikerna mera i smaken. En
"frihets- och dryckessång hos forntidens greker",
som E. diktat, har upptagits i Wallmarks antologi
under Hans Järtas namn. E. har f. ö. författat
ett filantropiskt drama Fabriksflickan (1796)
samt Skaldestycken i strödda ämnen (1796, 1799,
1806), hvarjämte han öfversatt "Gessners idiller"
(1794). Han tillbragte slutet af sitt lif i
bekymmersamma omständigheter och antages ha dött
1810. K. F. W. (K. W-g.)

Enbom, Kristina Vilhelmina, operasångerska, f. 19
aug. 1804, d. 14 febr. 1880, tillhörde K. operan i
Stockholm 1819-56, utom åren 1826-30, då hon var gift
med skriftställaren kapten Anders Lindeberg, samt
1843-50, då hon var anställd vid Mindre teatern och
fru Djurströms sällskap. Hon säges hafva haft ovanligt
vacker röst, men saknat konstnärlig utbildning. Icke
dess mindre sjöng hon så stora partier som Armida,
Pamina, Nattens drottning, Donna Anna, Jessonda
m. fl.
A. L.*

Enbyggare, Monoika växter, bot., kallas sådana växter,
som hafva han- och honblommor på samma individ.
G. A.*

Enbär. Se En, bot.

Enbärsdricka. Se En, bot.

Enbärsolja. Se En, bot.

Enbärssyrup. Se En, bot.

Encablure [äkablyr], fr., kabellängd, af fransmännen
räknad = 195 m., i dagligt tal = 200 m.

En camarade [ä kamara7d], fr. (jfr Kamrat),, "som en
kamrat", helt förtroligt.

En canaille [ä kana7]], fr., "som man behandlar
pöbel", ringaktande, med föraktfull skärpa.

Encartaciones [enkartathiå^es], Las, ett litet område
i norra Spanien, deladt mellan prov. Vizcaya och
Santander. Längden utgör omkr. 45 km., bredden 16-20
km. Landet är synnerligen rikt på malmer (järn-,
bly- och koppar-), hvilka exporteras hufvudsakligen
till England och Tyskland (från Bilbao). Inbyggarna,
encartados, omkr. 15,000, äro af baskisk härkomst,
men tala endast spanska.

Encartados. Se Encartaciones.

Encausse [äkå’8], by i franska dep. Haute-Garonne,
vid högra stranden af Job, biflod till
Gers. 362 m. ö. h. Termalvatten af 28°,
hållande svafvelkalcium. E. är besökt
mest af kvinnliga patienter (500-600),
som där söka bot för underlifslidanden.
Ln.

Encaustum (af grek. enkauston, inbrändt), tryck
med uppvärmda stämplar. Jfr Codex 2 och Enkaustik.

Enceinte [ãsä’t], fr., inhägnad; befästningsk., de
med hvarandra sammanhängande försvarsverken närmast
omkring en befäst ort. Fordom ej blott skyddade
enceinten, som då var hufvudbefästningen, mot ett
öfverraskande anfall af en fälthär, utan tvingade
äfven, allteftersom dess befästningar voro utförda
enligt konstens regler, till en mer eller mindre
långvarig belägring. Vid moderna fortfästningar utgör
den endast ett stöd och ett slutvärn för försvararen,
som därigenom blir mera oafhängig i sitt uppträdande
och ej behöfver uppgifva allt hopp, äfven sedan
fortgördeln genombrutits. Insättas försvararens alla
krafter som sig bör i fortgördelns försvar, torde
emellertid en befintlig enceinte ej kunna tvinga
till den regelbundna belägringens fortsättande
efter fortgördelns fall. Nyttan af en enceinte är
nu också ganska omtvistad, men i allmänhet är man
dock böjd för dess bibehållande, i så fall som en
inre fortgördel med sammanbindningslinjer. Äldre
fästningars enceinte kallades corps de place; i
nutidens fästningar kallas den noyau, stadtumwallung,
kärna l. kärnfästning. Jfr Fästning.
L. W:son M.

Enceladus (grek. &#917;&#947;&#954;&#941;&#955;&#945;&#948;&#959;&#962;), en af giganterna, öfver
hvilken Athena vältrade vulkanen Etna.

Encephalartos Lehm. (af grek. enkefalos, hjärna,
märg, och artos, bröd), bot., ett till cykadeerna
hörande släkte, hvars omkr. 12 arter alla förekomma
i Afrika, i synnerhet i östra delen. Stammen blir 2-3
m. hög och är klädd med ett pansar af bladrester. Af
den på stärkelse rika märgen af E. caffer och
andra arter baka hottentotterna ett slags bröd,
kafferbröd, en omständighet, som gifvit släktet
dess vetenskapliga namn. Jfr Cykadofyter.
G. L-m.

Encephalitis (af grek. enkefalos, hjärna),
med., inflammation i hjärnsubstansen. Populärt
användes ofta uttrycket hjärninflammation, men
därmed menas vanligen ej encephalitis, som är en
ganska sällsynt sjukdom, utan meningitis (se d. o.),
d. v. s. inflammation i hjärnans hinnor. G. F-r.

Encephalocele (af grek. enkefalos, hjärna, och kele,
svulst), med. Se Hjärnbråck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free